Programpunkter

I Sverige har vi ett utbytessystem för medicinskt likvärdiga läkemedel, vilket ger en prispress på läkemedel, men även innebär vissa utmaningar. Utbytessystemet medför att namnet på patientens läkemedel kan skilja mellan det som förskrivs och det som expedieras på apoteket. Patienten kan också få olika produkter vid olika uttag under receptets giltighetstid. Detta kan vara en utmaning och kan leda till missförstånd kring vilka läkemedel patienten ska använda, vilket riskerar att resultera i en felaktig läkemedelsanvändning.
En gemensam nämnare för läkemedel som är utbytbara är att de innehåller samma substans. E-hälsomyndigheten och Läkemedelsverket berättar här om arbetet med att lyfta substansinformationen som en röd tråd mellan förskrivare, farmaceut och patient i syfte att öka patientsäkerheten. Målet är att patienten ska ha samma namn på sin läkemedelsbehandling över tid.

Nationella Läkemedelslistans roll och användning på kort och lång siktDen 1 december 2025 ska alla vård- och apoteksaktörer ha anslutit sina system till Nationella läkemedelslistan. E-hälsomyndigheten samarbetar med både regioner och privata vårdgivare samt med apoteksaktörer för att stödja anslutning och införandet av läkemedelslistan. Var befinner vi oss just nu och vad kan vi förvänta oss för effekter när Nationella läkemedelslistan är på plats?

Det finns stora möjligheter att göra läkemedelsanvändningen ännu säkrare! På Inera har vi inventerat problem och behov som finns kopplat till tillgång på korrekt information och kunskapsstöd för läkemedel. Vi har identifierat lösningar som skulle kunna öka patientsäkerheten samt ge ökad trygghet och bättre arbetsmiljö för personalen. Det innebär även i förlängningen minskade kostnader för läkemedel och biverkningar. Detta har resulterat i en målbild för säkrare läkemedelsanvändning.För att lösningarna ska kunna realiseras behöver Inera, regioner mfl ta ett gemensamt grepp. Syftet med föredraget är att visa på möjligheterna och väcka en förändrings- (och betalnings-) vilja.   

Under seminariet ges konkreta exempel på varför Nationell patientöversikt (NPÖ) behövs även när många vårdgivare använder samma journalsystem. Inera berättar hur man i dialog med användare jobbar med behovsfångst. Vi berättar om några av de förslag till förbättringar vi identifierat, samt hur ni som användare kan påverka vilka av dessa som kommer att implementeras.

RPA (robotautomatiserad lösning) för att lägga upp bokningsunderlag till väntelista för canceruppföljning i journalsystemet.Bröstcentrum Capio S:t Görans sjukhus genomförde 2023 ett lyckat pilotprojekt med automatisering av icke-värdeskapande administration inom bröstcanceruppföljningsflödet. Vi vill dela med oss av detta utmärkta exempel från verkligheten där processautomation av en liten del i arbetsflödet gett stora positiva effekter för patienter, personal och verksamhet.

Intygshantering är resurskrävande för hälso- och sjukvården, mottagare av intyg och individen.Vilka problem och behov har regeringsuppdraget om en sammanhållen intygshantering identifierat för de olika aktörerna?

Läkemedelsverkets sammanställning över restanmälda läkemedel uppdateras dagligen och publiceras på Läkemedelsverkets webbplats i olika format. Under föreläsningen kommer Läkemedelsverket att presentera en ny tjänst för att söka information om restanmälda läkemedel; Sök restanmälda läkemedel.Hur informationen hänger ihop med sök Läkemedelsfakta, en annan webbtjänst hos Läkemedelsverket, kommer att beskrivas, samt vilka ytterligare förbättringar som planeras i samband med att Läkemedelsverket ska inhämta information och anmälningar kring försäljningsuppehåll via E-hälsomyndigheten.

Inledning av moderatorerna. Syfte och förhoppningar med spåret.

Hur kommer Nationella Läkemedelslistan påverka patienternas förväntan och förskrivarnas förhållningssätt till en samlad läkemedelslista.

Hur stöttar E-hälsomyndighetens tjänster förskrivare, farmaceuter, patienter och andra myndigheter så att de kan öka kvaliteten i läkemedelshanteringen och förbättra patientsäkerheten.

Införande av  Nationella Läkemedelslistan (NLL) i regionerna - planer och tillvägagångssättHur kommer vi införa NLL i vården? Påverkan på arbetssätt, utbildning, uppdatering av mallar, rutiner etc

Brist på läkemedel pga restanmälningar skapar stora problem i vården, för apotek och patienter. Införandet av informationen om restanmälda läkemedel som kommer från Läkemedelsverket i Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel) kan leda till förändringar och förbättringar på arbete som regioner bedriver.Under hösten 2023 har intervjuer genomförts med några läkare och personer som arbetar med läkemedelsbrister i regioner. Resultatet av arbetet visar på effekter på kort och lång sikt. Även behov och önskemål om förbättringar i informationen framkom.

Information om dosdisenserade läkemedel och  Nationella Läkemedelslistan - hur kommer det fungera ihop? Planer för Pascal och journalsystemen.

Presentation över hur vi i region Västerbotten sedan öppningen av 1177 direkt (fd Hälsodigitalen) oktober 2021 jobbar med att vidare utveckla mätningar, statistik, uppföljning och effekter kopplat till den tjänst som levereras.

Läkemedelsrelaterade problem är en vanlig orsak till sjukhusinläggningar och dödsfall. En del problem med läkemedel kan förebyggas genom att använda kliniska beslutsstödsystem inom hälso- och sjukvården. I Sverige har vi Janusmed kunskapsdatabaser som används som beslutsstöd för att upptäcka potentiella läkemedelsrelaterade problem. I ett pågående forskningprojekt undersöker vi varningarnas kliniska relevans och faktorer som påverkar risken att drabbas. Som en del i projektet tränar vi även maskininlärningsmodeller för att se hur väl vi kan förutsäga vilka patienter som har hög risk att drabbas av läkemedelsrelaterade problem. 

Maskininlärningsmodeller har möjlighet att reducera morbiditet och mortalitet genom att stötta ambulanspersonal vid bedömning av allvarligt skadade på skadeplats. Den här sessionen redogör för den pågående framtagningen av en On Scene Injury Severity Prediction (OSISP) modell för all typ av trauma. Design och validering av modellen presenteras tillsammans med rekommenderat användargränssnitt, samt fortsatt plan mot implementering. Genom att dela erfarenheter och lärdomar hoppas vi öka möjligheten för fler maskininlärningsbaserade prehospitala beslutsstöd att nå kliniskt värde.Författare: Anna Bakidou, Bengt Arne Sjöqvist, Stefan Candefjord

Ökande patientgrupper och begränsade resurser gör att vi måste tänka nytt för att möte dagens och framtidens vårdbehov. Neurologimottagningen på SÄS har antagit utmaningen. Genom användningen av digitala formulär i 1177 har patienter prioriterats efter aktuellt medicinskt behov, en metod som visat sig både ökat patientsäkerheten och minskat resursbehovet.

Att kunna följa upp och övervaka biverkningar på populationsnivå är viktigt men svårt. Ibland registreras misstänka biverkningar i strukturerad form, eller rapporteras till Läkemedelsverket, men långt ifrån alltid. Genom vårt forskningsprojekt vill vi undersöka hur språkmodeller, som använder olika former av artificiell intelligens, kan användas att identifiera misstänkta biverkningar i den kliniska texten (ostruktuererad data) ifrån journalsystem. Ett slutligt mål med projektet är att kunna identifiera och extrahera biverkningar från fritext till ett strukturerat format som lämpar sig att använda i maskininlärningsmodeller tillsammans med annan  strukturerad data.