Programpunkter

Antalet förlossningar kan variera stort från dag till dag, och fler föder på somrarna än på vintrarna. Dessa variationer ställer höga krav på verksamheterna, som måste säkerställa en god bemanning för att möta vårdbehovet, oavsett när det uppstår. Men vad är en god bemanning inom förlossningsvården, och hur kan den upprätthållas i en tid av barnmorskebrist? För att svara på dessa frågor har SKR genomfört ett utvecklingsarbete i samarbete med Region Stockholm och Region Jönköping. Arbetet har skett inom ramen för en överenskommelse med regeringen om en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Under seminariet delar vi insikter och presenterar unika analyser där bemanningsdata från förlossningsvården har samkörts med medicinska registerdata och enkätsvar som besvarats av över hälften av alla födande kvinnor.

Presentationen berättar vilka möjligheter som finns att visa upp mikrobiologiska laboratoriesvar i NPÖ och 1177 Journal. Under presentationen beskrivs hur NPU- och Snomed CT koder används för att skapa struktur på informationen för att ge god nytta i vården. Även en statusrapport från arbetet med NAG - Kodverk inom klinisk mikrobiologi presenteras.Under presentationen beskrivs även övergripande hur presentation av laboratoriesvar från klinisk kemi sker samt planeringen för att hantera provsvar för patologisvar.

I en tid av snabb teknologisk förändring och ökad efterfrågan på effektiva och tillgängliga vårdtjänster står Sverige inför utmaningen att bygga en robust digital infrastruktur för vård, hälsa och omsorg. Vi kommer från en tid som definierats av uppdelning av verksamhet och IT med fokus på förvaltning och PM3 – nu är det dags för oss att jobba med innovation, utveckling och realisering av de möjligheter som digitaliseringen ger oss. I presentationen utforskar vi potentialen och möjligheterna med att införa agila arbetssätt i den offentliga sektorn för att möta dessa utmaningar.

Föreläsning om projektet ÄTIT, som siktar på att öka tillgängligheten till ätstörningsvård för barn och unga vuxna. Delar strategier, inklusive skolbesök och sociala medier, samt initiativ som iFas och Ätstöd. Diskuterar även AI-användning och framtidsteknik som robotik och VR. Presenterar verkliga lärdomar, betonar kreativitetens roll och är ärliga om komplexiteter. Fokuserar på realistisk syn och pågående strävan mot förbättrad vård.

Verksamhetsnytta med Referensarkitektur för Identitet och åtkomst från Inera med exempel från Huddinge kommun. 

Ökande patientgrupper och begränsade resurser gör att vi måste tänka nytt för att möte dagens och framtidens vårdbehov. Neurologimottagningen på SÄS har antagit utmaningen. Genom användningen av digitala formulär i 1177 har patienter prioriterats efter aktuellt medicinskt behov, en metod som visat sig både ökat patientsäkerheten och minskat resursbehovet.

HL7 Sweden inbjuder till ett öppet seminarium Föreläsningen behandlar det betänkande som Utredningen om infrastruktur för hälsodata som nationellt intresse (S2022:10) nyligen lämnat över till Socialdepartementet. Betänkandet och dess förslag är av högsta relevans för dem som är intresserade av standardisering av hälsodata på nationell nivå.

Bup Region Skåne, tillsammans med Innovation Skåne, utvecklade under åren 2020–2022 fram den digitala tjänsten Bup Skåne online. En digital en väg in för barn och unga, samt viktiga vuxna, att enkelt kunna hitta kontaktvägar och få tips, råd och hjälp till självhjälp om sin psykiska hälsa. Hela Bup Skåne online tjänsten är framtagen från grunden med tjänstedesign och co-creation tillsammans med målgrupperna; barn och unga, närstående, brukarföreningar, elevhälsa m.fl. Involvering av målgruppen genom hela vägen från behovsanalys för att förstå behoven, testa och prova ut lösningar innan sedan den färdiga ”produkten” lanseras, säkerställer att lösningen motsvarar de behov och förväntningar som målgruppen har.
Vi kommer berätta hur vi har praktiserat barnkonventionen och arbetat med co-creation och målgruppsinvolvering under utvecklingen av Bup Skåne online. Dela lärdomar och erfarenheter för att involvera barn i frågor som rör dem. Att involvera sin målgrupp, oavsett vilken, i sitt innovationsarbete är alltid värdefullt.

Den mänskliga faktorn är ofta en stor risk vid användandet av medicintekniska produkter. Att få teknik och användandet att gå hand i hand är svårt om man inte involverar användare. Genom att använda den användarcentrerade designprocessen genom projektet och Usability-arbetet kan man designa bort risker och göra produkten lättanvänd och omtyckt av användare. Vi berättar om designprocessen, Usability och hur man gör bra användartester.

Mycket information trängs om utrymmet i vårdinformationssystemen och mer vill in. Allt får inte plats. Läkemedelsverket är källa till en del av all data, information och kunskapsstöd som är essentiell för slutanvändarna och behöver nå dem via något av landets vårdinformationssystem. I denna panel inventerar och diskuterar vi olika utmaningar i flödet från ax till limpa, från källa till slutanvändare.

Summary of what joint action TEHDAS accomplished 2021-2023 and how Member States are preparing for the harmonised implementation of EHDS with TEHDAS2

En ambient scribe förevisas live tillsammans med Ellen Tolestam Heyman och Lars Cedergren (två akutläkare från Varberg) med stöd av Tandem Health. Sedan följer ett moderatorlett samtal kring hur detta skulle kunna passa in i vårdens vardag och vad effekterna skulle kunna bli ur ett klinikerperspektiv. 

IVO får återkommande in information om patienter som på olika sätt har farit illa inom förlossningsvården. Vi ser att brister i patientsäkerheten rör komplicerade förlossningar med psykiska och fysiska skador som följd och i värsta fall att kvinnor och barn dör.Därför genomför IVO just nu en tillsyn av förlossningsvården som omfattar samtliga förlossningskliniker i Sverige. IVO bedriver riskbaserad tillsyn vilket innebär att tillsynen riktas till de områden där behovet av tillsynsinsatser är som störst. För att identifiera dessa områden har IVO granskat en omfattande mängd Lex Maria-anmälningar genom ett textanalysverktyg.I detta seminarium beskriver IVO:s generaldirektör Sofia Wallström iakttagelserna i IVO:s pågående tillsyn av förlossningsvården och hur IVO arbetar med utveckling av digitala verktyg samt hur IVO som tillsynsmyndighet kan bidra till att utveckla dataanalys och återföring till de granskade verksamheterna.

För att möjliggöra effektivare och mer kvalitetssäkrad informationshantering i beställning- och svarsflödet på Karolinska Universitetslaboratoriet har ett informationscentriskt arbetssätt tillämpats i en så kallad Proof of Concept. Information om beställning, provmaterial och delar av svaret har designats på ett system- och leverantörsoberoende sätt med hjälp av den internationella informationsstandarden openEHR. Resultatet är starten på ett paradigmskifte där hälso- och sjukvården kan äga sin egen informationsstruktur och lagra sina hälsodata enligt denna i en central lagringsyta. Systemleverantörer måste förhålla sig till den systemoberoende informationsdesignen. På detta sätt elimineras dubbeldokumentation och datakvaliteten ökar på ett kraftfullt sätt.

Sverige och Norge står inför liknande utmaningar inom kommunal hälsovård, men de organisatoriska strukturerna varierar. Den här sessionen utforskar likheter och skillnader inom primärvården, med fokus på effektiv datadelning och återanvändning av hälsodata.Vi kommer att diskutera möjligheter och utmaningar inom de organisatoriska, juridiska och teknologiska ramarna i båda länderna, från både tjänsteleverantör- och hälsovårdsperspektiv.Målet är att dela insikter om båda systemen och utforska möjligheten till ömsesidig inspiration för framåtriktade lösningar.Var med oss och diskutera framtiden för datadelning och tillgång till hälsodata inom kommunal hälsovård i Sverige och Norge!

Personcentrerad dokumentation och uppföljning är en kombination av ett personcentrerat arbetssätt och ett IT-verktyg som används inom vård och stöd för personer med funktionsnedsättningar. Vi fokuserar på personens förmågor snarare än deras funktionsnedsättningar och skapar på detta sätt en positiv självkänsla genom att synliggöra vad personen faktiskt KAN. Personcentrerad dokumentation och uppföljning använder vedertagna klassifikationer (såsom ICF och KSI) där IT-stödet omvandlar t ex ICF-kartläggningens bedömda funktionstillstånd till så kallade KAN-listor. Med hjälp av KAN-listorna kan personalen identifiera och arbeta med att stärka den enskilde individens resurser. Sedan arbetssättet och IT-stödet presenterades första gången på Vitalis 2019 har vi även byggt en särskild ingång för individen och dennes anhöriga/kontakter. IT-stödet är framtagen tillsammans med boende och anhöriga för att tydligare tillgodose deras behov och önskemål i systemet. På det sättet skapas en transparens i teamet och tydliggör av att den enskilde är huvudpersonen i sitt eget liv.

Som en del i arbetet med att öka takten på digitalisering och skapa förutsättningar att ställa om till en god och nära vård i Västra Götalandsregionen (VGR) bygger VGR ett privat 5G-nät. Förändringen innebär en av de största möjliggörarna för VGR:s hälso- och sjukvårdsverksamheter att kunna utveckla nya arbetssätt med stöd av digital teknik.

Black box konceptet dvs rutinmässig video och ljudinspelning vid titthålskirurgi har används sedan 2019 och detta efter inspiration från flygindustrin. Målsättningen har varit att göra kirurgin säkrare och förbättra utbildningen. Under föreläsningen kommer konceptet att presenteras.