Programpunkter

Genom virtuell tillgång till specialistkonsulter har primärvården möjlighet att skippa den klassiska, och i många fall ineffektiva, remissen. Att göra specialistkompetens mer tillgänglig har lett till bättre samarbete, mer involverade patienter och kortare väntetider.

I början av 2023 lanserade den digitala primärvårdsgivaren Min Doktor administrationsverktyget Effektiva vårdflöden - ett standardiserat och datadrivet arbetssätt som leder till högre kvalitet och mer vård per arbetstimme. Genom att avlasta läkarens administration sparar läkaren uppemot en halv arbetsvecka i månaden och får mer tid för patienterna. Lär mer om metoden, framgångsfaktorerna och farhågorna. 

Varför har Karolinska sjukhuset valt att integrera tre olika informationssystem på sjukhuset med varandra? Vad är tanken bakom denna integration och vad vill man uppnå?Under 2022 inledde Karolinska Universitetssjukhuset ett banbrytande projekt; "Track and Trace," som vid slutet av 2023, var redo att rullas ut på sjukhuset. Det innebar integrering av tre olika informationssystem inom logistik, operationsplanering och digital spårbarhet med varandra. I denna genomgång går vi in på djupet kring de faktorer som påverkade beslutet att integrera systemen, samt vilket resultat som förväntas komma av projektet.

Introduktion till spåret av kliniker för kliniker

Flera regioner står i startgroparna för ett breddinförande av egenmonitorering. Men hur inför man effektivt ett nytt digitalt arbetssätt över en hel region? Lisa och Mats delar med sig av sina lärdomar från införande i olika typer av regioner, samt en införandeprocess som kan anpassas utifrån behov och storlek. 

Från pilot till införande med automatiserad och digitaliserad ögontrycksmätning av glaukompatienter i hemmet. 

Egenmonitorering av Reumatoidartrit är ett Vinnovastött Innovationsprojekt i Quadrupelhelix där vi undersöker förutsättningarna för att skapa en upphandlingsbar e-hälsolösning ur flera olika perspektiv. Det vi särskilt vill belysa är behoven från både offentlig beställare och Medtech leverantör att så tidigt som möjligt ha klarlagt vilka krav som skall uppfyllas för att produkten skall vara upphandlingsbar och snabbt kunna integreras i vårdlandskapet för att generera effekt. För att detta skall vara möjligt efterfrågas mer evidens, vilket beskrivs bland annat i WHOs regionala Europa rapport för digitalisering i vården. Vårdprofessionerna och patienterna önskar också evidens för att breddinförande skall vara möjligt. Vi undersöker därför möjligheterna att skapa evidens under pågående utveckling för att dessa skall finnas tillgängliga vid lansering av produkten. 

Utvärdering av egenmonitorering av patienter med nydebuterad hjärtsvikt inom Västra Götalandsregionen. Vilken nytta kan egenmonitorering bidra med för patient och verksamhet? Vad säger den första uppföljningen?

Under lite över två år har vi följt runt 400 patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och lika många kontrollpersoner inom tre regioner, VGR, Örebro och Stockholm, som använder IBD Home för egenmonitorering. Vi har också följt lika många personer som inte använder egenmonitorering, som kontrollgrupp.Syftet med den digitala lösningen är att patienterna inte ska behöva komma till sjukhus för provtagning. Studien som ingår i ett doktorandprojekt tittar på patientsäkerhet utifrån jämförelser av kliniska värden av ett antal indikatorer mellan egenmonitorering på distans och konventionella metoder med fysisk närvaro på kliniker. Vidare undersöks huruvida mätvärden från egenmonitorering leder till annorlunda beslutsgångar jämfört med de konventionella på klinikerna.

Hur går samarbetet och utvecklingen av Sveriges digitala infrastruktur? Föredraget startar i förra årets diskussion runt arbetet med säkerhetslösningen för den nationella läkemedelslistan och fortsätter med det arbete som sker för utveckling i den långsiktiga infrastrukturen baserat på Sveriges digitala infrastruktur, Ena. Föredraget utvecklar dessa teman för att omfatta det pågående arbetet nationella färdplanen fram till nu och framåt. I föredraget utforskas framstegen och framtiden för Sveriges digitala infrastruktur inom hälsa, vård och omsorg

Min Doktor presenterar resultaten från en uppföljning av 300 patienter som genomgått digital astmavård. Studien visar att över hälften av patienterna upplevde en signifikant förbättring av sin astma och livskvalitet, med en genomsnittlig ökning av lungkapaciteten med 23%.Denna programpunkt kommer att ge insikter i hur digitaliseringen kan revolutionera astmavård, förbättra patientresultat och effektivisera vården.

Region Östergötland
har som uppdrag att stärka möjligheterna för egenmonitorering både i primärvård
och sjukhusbaserad vård samt nyttja egenmonitorering som förstahandsval för
patienter med kroniska sjukdomar (i de fall det gagnar patienten). Möjligheten
är att vårdformen när den är fullt ut införd kan ta hand om 5000-10000
patienter. Införandet har skett parallellt med den pandemi vilket skapat
särskilda utmaningar, men även bidragit till ett viktigt lärande ifrån
införandet när det gäller framgång och motgång, upplevelse och metod.

EIT Health genomförde under 2023 11 rundabordssamtal med experter kring hinder och möjligheter med implementering av European Health Data Space  i Europa. Ett av dessa samtal ägde rum i Stockholm, med 16 experter från olika sektorer. Presentationen sammanfattar den rapport som beskriver hur implementerbar EHDS är givet 6 viktiga dimensioner. 

Närhälsan, som är Västra Götalandsregionens offentliga primärvård har beslutat att införa egenmonitorering på sina 106 vårdcentraler under 2024. Utifrån lärdomar från tidigare pilotprojekt kring egenmonitorering har förvaltningen skapat organisatoriska förutsättningar och en plan för införande .

Förhandlingarna om förordningen om ett nytt Europeiskt hälosdataområde (EHDS) har inte gått någon förbi. Socialstyrelsen arbetar idag med flera av de frågor som adresseras i förordningen och innehar samtliga tre roller som definieras; användare av hälsodata (data user), hälsodatahållare (data holder) samt tillgängliggörare av hälsodata (Health Data Access Body). Presentationen ämnar presentera den förstudie myndigheten har genomfört för att redogöra förordningens potentiella påverkan på Socialstyrelsens verksamhet och således även på hantering av hälsodata i Sverige, både för primär och sekundär användning.

För drygt två år sedan startade resan mot en digital astmamottagning på två regiondrivna vårdcentraler i västra Östergötland; Boxholm och Mjölby. Nu berättar två av Sveriges främsta egenmonitoreringssjuksköterskor inom astma, som idag jobbar med flera hundra patienter, om resan dit, hur det dagliga digitala arbetet fungerar och om ambitionerna framåt.

Distansmonitorering: Hur långt har regionerna kommit med att erbjuda distansmonitorering? 

Inledning till spåret Egenmonitorering och framgångsrika breddinföranden: väg till framtidens hälso- och sjukvård.