Programpunkter

Det pratas mycket om samverkan mellan regional och kommunal vård, men hur kan det fungera i praktiken? I Mölndals stad kan patienter listade på Forsåkers vårdcentral få en sammanhållen, smidig och transparent vård tack vare samverkansflöden som arbetats fram i en gemensam digital vårdplattform.

Det finns mycket samlad kunskap om hur vi kan nå och stödja dagens unga. I Vellinge kommun har man gått från ord till handling och tillfredsställer de behov som unga uttrycker när det gäller stöd och hjälp för sitt välmående. Ta del av hur denna förändring har genomförts och vad elever och skolhälsopersonal tycker om den nya digitala elevhälsan.

Det handlar om hur vi idag jobbar ” Bedside” fast uttrycket/ ordet/ visuella namnet försvann för över 30 år sen. Idag pratar vi om personcentrerad vård- där patienten ska vara en självklar del av teamet.Är det självklart, att vi idag bjuder in patienten till att delta i planeringen av egen vård?  Har digitaliseringen förändrat förutsättningarna?

Välfärdsteknik är ett område som växer snabbt. Det finns många aktörer men ont om etablerade standarder. Utan etablerade standarder kommer välfärdsteknik att omgärdas av svåra inlåsningseffekter och stora utmaningar att integrera olika system och produkter.  Referensarkitektur samt standardisering av API:er lägger grunden för att minska inlåsningseffekterna och öka valbarhet för brukaren av lösningar som passar behoven för såväl brukare som stödjer kommunen. Vi kommer i denna föreläsning och panelsamtal ge en inblick i hur arbetet med referensarkitektur och standardisering har lagts upp samt prioritering och planer framåt. Detta arbete sker i nära samverkan med en kommunal referensgrupp, samt med leverantörerna av välfärdsteknik via branschorganisationerna. 

För att åstadkomma en personcentrerad och sammanhållen vård- och omsorgsplanering krävs verksamhetsutvecklingsarbete tillsammans med samtliga aktörer såsom medarbetare, chefer och ledare. Vi kommer att diskutera betydelsen av ett tydligt och förankrat mål, dess effektmål, stegvisa arbetssätt. Vi kommer även att presentera den metod som används för genomförandet WBC´s tio - stegsmodell som använts sedan 2016 i SUSSA och på Åland. Vi kommer att visa på resultat och nyttor för patienten och medarbetare som tex en gemensam inskrivning, gemensam vård- och omsorgsplanering, förbättrad resursanvändning, återanvändning av information, minskad förvaltning av termer och begrepp, enhetliga mallar samt minskad dubbeldokumentation. 

Många invånare har behov av flera olika digitala hjälpmedel, exempelvis välfärdsteknik och produkter för egenmonitorering. Utan en genomtänkt lösning riskerar det snabbt bli många olika system och appar för invånare och personal att hantera. Detta är ineffektivt och medför risker. Det behövs en digital infrastruktur som stödjer ett användande av den teknik som invånare och verksamheter behöver – utan att varje hjälpmedel behöver integreras mot alla system.Västra götalandsregionen och 47 kommuner i Västra Götaland har genomfört en gemensam analys av behoven av en teknisk plattform för digitala hjälpmedel, vilka förmågor en sådan plattform bör ha och hur ett gemensamt arbete mellan regionen och kommunerna kring detta kan organiseras. Kom och lyssna så berättar vi om erfarenheter från det pågående arbetet.

I Östersunds kommun får invånare med alkoholmissbruk själva bestämma när, var och hur de vill ha behandling, tack vare en digital behandling utvecklad i samverkan med klienterna i kommunen.

Vinsten med kommunal självinsikt är att inse sina begräsningar och be om hjälp, för vi kan faktiskt inte allt. Eskilstuna kommun har därför börjat testa ett nytt och, inom vård och omsorgssammanhang, unikt arbetssätt genom att avtala en partner. Partnern ska komplettera vår utvecklingskraft med digitaliseringsperspektiv. Vi delar med oss av våra nya insikter och vikten av att bryta mönster på riktigt för att kunna ställa om till framtidens vård och omsorg. 

God vård i livets slut är en av Skellefteå kommuns viktiga målsättningar. Varje år avlider ca 300 invånare inom kommunens hälso-och sjukvård och omsorg. Med en ökad åldrande befolkning i kombination med brist på vårdplatser i slutenvården fanns behov att skapa förbättringar för att möta behovet av god och nära vård.

När det som köps in till en verksamhet är nytt/annorlunda än vad man haft tidigare – som digitala lösningar ofta är – blir traditionell implementering ofta ett trubbigt instrument.Denna presentation lyfter fram olika perspektiv på hur effektiv implementeringen kan bli, beroende på vilken roll leverantören har.Samskapande ersätter att en stafettpinne lämnas över från leverantör till användarorganisationen. Slutmålet, att det nya skall vara integrerat, skapa en ny bättre helhet, och vara institutionaliserat blir utgångspunkten, inte varan eller tjänsten i sig.

Inom primärvården har hemsjukvårdens sjuksköterskor konsultationstid med läkare varje vecka, där de besöker läkaren fysiskt för att pratar kring sina patienter. Med hjälp av ny teknik och nya arbetssätt möts de nu istället digitalt. Verksamhetsnyttan och effekterna av att byta arbetssätt presenteras i denna föreläsning utifrån olika perspektiv, där både läkare och sjuksköterskor deltar.

Hur kan kommuner och näringsliv samverka kring välfärdstjänster för att möta omsorgens samhällsutmaningar? I denna presentation kommer du möta kommun och näringsliv samt AllAgeHub  som i samverkan möter omsorgens utmaningar med hjälp av välfärdsteknik. AllAgeHub är ett projekt vars projektägare är kommunalförbundet Göteborgsregion. Vi kommer att belysa vikten av effektiva samverkansformer för att skapa nytta och möta omsorgens behov av välfärdstjänster.  De värden och effekter som välfärdstekniken bidrar med till individ, personal och verksamhet inom omsorgen kommer också att presenteras.  

Under 2023 införde omsorgsföretaget Attendo livskvalitetssamtal på äldreboendena i Sverige. Med hjälp av en metod kan Attendo inte bara se vilka enskilda insatser som gör störst skillnad för de äldre, vi kan också mäta hur mycket de äldres livskvalitet totalt sett har förbättrats genom den omsorg de får hos oss. Kom och lyssna på Lena Erngren, kvalitetschef på Attendo som berättar mer om metoden och hur den förändrat både Attendos interna arbete med en personcentrerad vård och omsorg och fått att bättre förstå hur vi kan anpassa verksamheten efter det som faktiskt gör skillnad för den enskilde i vardagen.

Digital tillgänglighet handlar om att alla människor ska kunna använda digitala tjänster eller webbplatser oavsett funktionsnedsättning. Det är inte bara en rättighet enligt lagen, utan också en möjlighet att skapa en mer inkluderande och effektiv digital offentlig service. Kom och inspireras.

Krav som ställs idag kommer se annorlunda ut redan imorgon, då teknikutvecklingen går i ett extremt snabbt tempo. Den teknik som investeras i idag ska också möta framtida behov så som säkerhetskrav, juridiska lagrum och nya teknologier. En redan befintlig lösning i verksamheten behöver utvecklas och vara hållbar för framtidens krav. 
Vad behöver då verksamheten tänka på för att vara trygga i att kraven uppfylls, lösningen som implementeras i verksamheten, utvecklas över tid? 

Ökad patientsäkerhet, bättre service till invånaren och frigjord tid motsvarande drygt 15 årsarbetare. Det är några av nyttorna som skulle kunna uppnås i en kommun med 85 000 invånare som går från att arbeta analogt och använda telefon, fax och post till att tillsammans med andra vårdgivare fullt ut nyttja fyra av Ineras befintliga tjänster för att utbyta information. Ineras strateg Karin Bengtsson berättar om möjligheterna som nyttokalkylen ”Optimerat läge för kommunerna” visar på.

Ett unikt projekt som är det första viktiga steget för att kunna använda kommunens Hälso- och sjukvårdsdata för att kvalitetssäkra vården och arbetsmiljön i den kommunala primärvården. Syftet med projektet var att som en del i omställningen till Nära Vård, undersöka möjligheten att införa PrimärvårdsKvalitet i kommunal primärvård, med inriktning att stärka det systematiska och proaktiva patientsäkerhetsarbetet. Det finns mycket fakta som kan fångas direkt från  patientjournalen. Många lärdomar har framkommit om bl.a. kommunal primärvårds dokumentation, vad som är väsentligt att kunna mäta, vikten av att vårdpersonalen själva kan se data om sin egen verksamhet och följa upp vården av enskilda patienter.

Många patienter behöver stöd för att självständigt kunna hantera sina läkemedel och komma ihåg att ta rätt läkemedel vid rätt tidpunkt. Läkemedelsautomater är ett hjälpmedel för detta, när en vanlig dosett inte är tillräcklig. I Västra Götaland har regionen och kommunerna beslutat att läkemedelsautomater ska vara personligt förskrivna hjälpmedel där samma kriterier gäller för förskrivning i hela länet. Tillsammans har de också genomfört Sveriges största upphandling av läkemedelsautomater och påbörjat ett gemensamt införande. Under seminariet delar vi erfarenheter från förberedelser, upphandling och de första sex månaderna av införande, med praktiska tips och stödmaterial från verksamheterna. Välkomna!

Sverige och Norge står inför liknande utmaningar inom kommunal hälsovård, men de organisatoriska strukturerna varierar. Den här sessionen utforskar likheter och skillnader inom primärvården, med fokus på effektiv datadelning och återanvändning av hälsodata.Vi kommer att diskutera möjligheter och utmaningar inom de organisatoriska, juridiska och teknologiska ramarna i båda länderna, från både tjänsteleverantör- och hälsovårdsperspektiv.Målet är att dela insikter om båda systemen och utforska möjligheten till ömsesidig inspiration för framåtriktade lösningar.Var med oss och diskutera framtiden för datadelning och tillgång till hälsodata inom kommunal hälsovård i Sverige och Norge!

Personcentrerad dokumentation och uppföljning är en kombination av ett personcentrerat arbetssätt och ett IT-verktyg som används inom vård och stöd för personer med funktionsnedsättningar. Vi fokuserar på personens förmågor snarare än deras funktionsnedsättningar och skapar på detta sätt en positiv självkänsla genom att synliggöra vad personen faktiskt KAN. Personcentrerad dokumentation och uppföljning använder vedertagna klassifikationer (såsom ICF och KSI) där IT-stödet omvandlar t ex ICF-kartläggningens bedömda funktionstillstånd till så kallade KAN-listor. Med hjälp av KAN-listorna kan personalen identifiera och arbeta med att stärka den enskilde individens resurser. Sedan arbetssättet och IT-stödet presenterades första gången på Vitalis 2019 har vi även byggt en särskild ingång för individen och dennes anhöriga/kontakter. IT-stödet är framtagen tillsammans med boende och anhöriga för att tydligare tillgodose deras behov och önskemål i systemet. På det sättet skapas en transparens i teamet och tydliggör av att den enskilde är huvudpersonen i sitt eget liv.