Programpunkter

Digitalisering i offentlig sektor har både präglats och påverkats av juridiska diskussioner. Vad som är rätt och vad som är fel. Nu när AI har presenterat sig på allvar kommer digitaliseringsarbetet gå in i en ny fas, med ytterligare juridiska frågeställningar. Hur kan vi arbeta för att det juridiska perspektivet ska vara en möjliggörare för verksamhetsutveckling där vi når den fulla potentialen av AI? Och hur ska vi arbeta tillsammans för att både möta den höga förändringstakten och skapa en hållbar och förtroendeskapande digitalisering? På detta seminarium kommer vi att gå igenom en checklista för hur man kan implementera AI-lösningar och samtidigt ta sig an dessa utmaningar.

Välfärdsteknik förväntas ge stora möjligheter att hantera de utmaningar som äldreomsorgen står inför. Men hittills har det gått sakta att införa tekniken och det är osäkert om den potentiella nyttan tas tillvara. Kunskapen är också begränsad om vilka effekter välfärdstekniken har, inte minst för brukare och för personal. Vård- och omsorgsanalys har därför undersökt välfärdsteknik ur brukares och personalens perspektiv. I seminariet presenterar vi resultat och slutsatser från dessa studier. Vi beskriver också vilka hinder som finns för digitalisering i äldreomsorgen, samt vad som behöver göras för att välfärdsteknikens potentiella nytta, för brukare, personal och verksamheter, ska tillvaratas.

Socialstyrelsen har fått ett uppdrag att förbereda för insamling av uppgifter från primärvården. Det är efterlängtade uppgifter som idag saknas på nationell nivå men som kommer att ge radikalt förändrade möjligheter till statistik, analyser och uppföljning av en patients vårdkontakter inom ett vårdförlopp. Vid programpunkten kommer vi berätta om vår kartläggning av de nya uppgiftslämnarna inom regionerna och bland privata vårdgivare, och vad vi hittills kunnat konstatera om deras förutsättningar att rapportera uppgifterna till myndigheten. Vi kommer också kunna presentera en skiss över olika tidsaspekter av genomförandet och ge ett preliminärt svar på frågan om när uppgifterna blir tillgängliga för användning . 

Presentation över hur vi i region Västerbotten sedan öppningen av 1177 direkt (fd Hälsodigitalen) oktober 2021 jobbar med att vidare utveckla mätningar, statistik, uppföljning och effekter kopplat till den tjänst som levereras.

Brief presentations of influential frameworks of person-centred care 

The purpose of this study is to explore and describe social determinants of health (SDOH) and quality of life (QOL) domains and indicators relevant for health and social services in Indigenous communities in Canada. We critically examine the experiences, priorities, and concerns of Indigenous peoples regarding their SDOH/QOL through: (a) a hermeneutic review of academic and grey literature, (b) an interpretive descriptive qualitative study among Indigenous knowledge keepers and service providers in Indigenous communities, and (c) a Delphi study to reach consensus among knowledge keepers and service providers on priority areas of SDOH/QOL from the integrated results of the literature reviews and qualitative study. Our analysis identifies a gap in knowledge about how to integrate and use SDOH/QOL measures in digital health systems, and emphasizes privileging Indigenous voices for the use of the data relevant to their community. A next phase of our research is to inform development of an SDOH/QOL measurement framework for integration into a person-centred, Nation-based, community driven, and culturally appropriate Indigenous digital health ecosystem for health and social services in Indigenous communities in Canada. 

I denna föreläsning presenteras resultat från projektet “Utveckling av rekommendationer för implementering av e-hälsa i primärvården baserat på fallstudier” (ePrIm) som syftade till att undersöka hur digitalisering av primärvården påverkar arbetsmiljö och vårdpersonalens arbetssätt likväl som patienternas upplevelser av digitalisering och hur den påverkar deras relation till vården, med målsättning att vidareutveckla riktlinjer och rekommendationer för digitalisering i primärvården. Projektet finansierades av AFA försäkring, och avslutades i oktober 2023. Vi fokuserar här på resultat från studier kring patienters upplevelser av videobesök genom appen Alltid öppet. En patientenkät skickades ut under våren 2022 till alla patienter som haft ett videomöte via Alltid öppet med vårdpersonal på någon av de 10 vårdcentraler som ingick i fallstudien. De flesta (76%) angav att de var villiga att ha fler videomöten med vårdpersonal i framtiden. Personer 35–54 år som arbetade heltid var mer villiga att fortsätta ha videomöten. De som var villiga att fortsätta ha videomöten med vårdpersonal i framtiden var också mer positivt inställda till videomöten i vården generellt sett, hade större erfarenhet av att ha videomöten både med vårdpersonal och i andra sammanhang, samt hade videomöten i större utsträckning för att de blivit erbjudna det av vårdpersonal och för att de inte hade tid att ta sig till vårdcentralen. Bland de som inte var villiga att fortsätta ha videomöten med vårdpersonal i framtiden var den vanligaste orsaken att de föredrog fysiska besök.

Programvara har sedan nya EU-regelverket för CE-märkning, MDR, blir mer patientsäkert och mer kontrollerat. En klinisk utvärdering innebär att programvaran bevisas vara effektiv för den definierade patientgruppen och inom det definierade användingsområdet. Under föreläsningen får du ta del av erfarenheter från CE-märkning av en av de första MDR klass IIa programvarorna. 

Under presentationen förklaras hur man ger HL7 FHIR-resurserna ett konceptuellt, kliniskt sammanhang och en klinisk processbas baserad på Contsys. Och hur man  harmoniserar HL7 FHIR-resurserna med referensinformationsstrukturer (CRIS), specificerade på Reference Archetypes i (13606-3)Föreläsarna ingår i arbetet med detta inom ISO TC 215 Health informatics

Med över 40 års kombinerad erfarenhet och kunskap om de lokala nordiska marknaderna och tillhandahållande av försäljningsdata till läkemedelsföretag, är Nordic Pharma Insights din partner för läkemedelsförsäljningsdata i Norden.

2024 genomför Sydöstra sjukvårdsregionen en kraftsamling med kunskapsstöd för patienter med reumatoid artrit. Projektet är en del i sjukvårdsregionens gemensamma arbete för att stärka patientens egenkraft och möjligheter att samskapa med hälso- och sjukvården.

Det finns stora möjligheter att göra läkemedelsanvändningen ännu säkrare! På Inera har vi inventerat problem och behov som finns kopplat till tillgång på korrekt information och kunskapsstöd för läkemedel. Vi har identifierat lösningar som skulle kunna öka patientsäkerheten samt ge ökad trygghet och bättre arbetsmiljö för personalen. Det innebär även i förlängningen minskade kostnader för läkemedel och biverkningar. Detta har resulterat i en målbild för säkrare läkemedelsanvändning.För att lösningarna ska kunna realiseras behöver Inera, regioner mfl ta ett gemensamt grepp. Syftet med föredraget är att visa på möjligheterna och väcka en förändrings- (och betalnings-) vilja.   

The European Health Data Space (EHDS) is an EU-wide initiative in digital health aiming at a more effective use of health data for healthcare services provision, research, innovation, policy-making and regulatory activities. While the proposal for a Regulation on the EHDS is being negotiated between the European co-legislators, there are a number of initiatives that have already been launched to prepare the ground for its rollout. In this presentation, the European Commission will give an overview of the state of play of the implementation of the EHDS.