Programpunkter

RISE leder det europeiska projektet ACE tillsammans med 13 partnerorganisationer från sex europeiska länder. Projektet handlar om hur vi tillsammans kan bidra till framtidens omsorg om äldre i sina hem, med stöd av teknologi, boendemiljön, samt individer och organsiationer i samhället. Med en vision om en framtid där individer kan leva ett tryggt och självständigt liv genom att öka användningen av digitala lösningar och nya arbetssätt, för bättre framtida äldreomsorgstjänster över hela Nordsjöregionen. 

Begrepp inom området läkemedel och läkemedelsinformation kan vara svårfångade där användning och tolkning ofta skiljer sig mellan olika aktörer inom vård och omsorg. Det kan leda till missförstånd vid kommunikation.På initiativ av Västra Götalandsregionen inleddes det under våren 2023 ett projekt inom ramen för Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Målet var att definiera ett antal centrala begrepp inom läkemedelsområdet där det fanns ett behov av tydliga definitioner.Föredraget kommer att beskriva hur vi arbetat med att definiera begrepp inom läkemedelsområdet och vad värdet är av en gemensam bild av vad vi kommunicerar.

Nationella verksamhetsidentiteter, NVID, ingår i masterdataprogrammet, Region Stockholms satsning på en mer hållbar informationsmiljö genom hantering av masterdata. Det innebär att den regionala kombikakod som använts för identifiering av verksamheter ersätts med nationellt HSA-ID och andra informationsmängder som identifierar och beskriver uppdrag.

Intygshantering är resurskrävande för hälso- och sjukvården, mottagare av intyg och individen.Vilka problem och behov har regeringsuppdraget om en sammanhållen intygshantering identifierat för de olika aktörerna?

Den internationella patientsammanfattningen är en minimal och icke uttömmande uppsättning grundläggande kliniska data om en patient, specialitets-agnostisk, tillståndsoberoende, men lätt att använda av alla läkare för oplanerad (gränsöverskridande) patientvård.En patientsammanfattning är en standardiserad uppsättning grundläggande kliniska data som inkluderar de viktigaste hälso- och vårdrelaterade fakta som krävs för att säkerställa säker och säker sjukvård. Denna sammanfattade version av patientens kliniska data ger hälso- och sjukvårdspersonal den väsentliga information de behöver för att ge vård i händelse av en oväntad eller oplanerad medicinsk situation (t.ex. nödsituation eller olycka). Även om dessa uppgifter huvudsakligen är avsedda att hjälpa vårdpersonal att tillhandahålla oplanerad vård, kan den också användas för att tillhandahålla planerad medicinsk vård, t.ex. vid medborgarrörlighet eller tvärorganisatoriska vårdvägar, eller till och med som knutpunkt för journaler.

eHälsoläkarföreningen arrangera ST-kursen Digitaliseringens möjligheter 2024Kursen är för dig som är intresserad av digitaliseringen och användandet av tekniska innovationer för att erbjuda god vård. Oberoende av förkunskap kan du ta del av goda exempel och diskussioner med andra intresserade ST-läkarkollegor rörande möjliga lösningar, riskhantering och den föränderliga läkarrollen.OBS: Anmälan och fullständig beskrivning : https://www.lipus.se/kurs/digitaliseringens-mojligheter-2024/

Hur avlasta äldreomsorg, primärvård och sjukhusvård? Ställ symtomskattning mot behandling senast vid ansökan om äldreomsorg. Varför finns det så mycket föråldrad behandling i omlopp? Uppenbarligen saknas kunskap, vilja eller kompetens!

Hur klickar vi med vården? - Vem söker kontakt med primärvården; åldersgrupper, kontaktorsaker och genom vilka kanaler? Resultat presenteras från två av rapportens delstudier, den ena omfattande kvantitativa analyser av 7,4 miljoner digitala och fysiska primärvårdskontakter från 2020-2022. Och den andra med syftet att ge inblick i hur patienter upplevt kontakten med primärvården avseende; tillgänglighet, kontinuitet, digital kompetens, trygghet & professionellt bemötande, ansvar för hälsan och hållbarhet. Resultat från kvalitativa intervjuer genomförda 2023 med ett nationellt urval av patienter som sökt vård av varierande orsaker och brådskandegrad, fysiskt och/eller digitalt. Projektet är genomfört av Jönköping Academy, JU, på uppdrag av SKR.

Kvantdatorer står på tröskeln till att revolutionera hälsosektorn. Denna presentation tar en djupgående titt på kvantdatorers roll i hälsosektorn, från molekylär nivå till utveckling av nya behandlingar, precisionsmedicin och patientsäkerhet.Men vad är kvantdatorer egentligen, och när kan vi förvänta oss att de kommer påverka vår vardag? Detta föredrag demystifierar kvantdatorer med hjälp av enkelhet, humor och liknelser. Vi utforskar kvantdatorernas potential i utvecklingen av nya behandlingar och kvantdatorernas förmåga att hantera komplexa beräkningar så som molekylsimuleringar. Vi diskuterar också när det kan vara lämpligt att implementera denna banbrytande teknik, inte bara inom industrin utan också ur ett patientsäkerhetsperspektiv - där kvantdatorer utgör mer hot än hopp.

Om din mjukvara/artificiell intelligens (AI) faller under medicintekniska förordningen (MDR) behöver du samla kliniska data för att bevisa dess prestanda och säkerhet. Det är avgörande att samordna produktens avsedda aändamål (intended purpose), vilkent även ska beskriva nyttan för patienten, med den kliniska data som ska samlas in.  Utmaningen med många programvaruprodukter/ Medical Device Software är att den avsedda användaren kan vara hälsovårdspersonal och inte patienten själv. Föreläsningen beskriver fördelarna med den kliniska utvärderingen i samband med planering av vilken data som behöver samlas samt vilka krav som gäller om man ska testa sin produkt i en klinisk prestandastudie/prövning.

I en pilot under ledning av EMA har strukturerad produktinformation skapats och publicerats för att sjukvården ska kunna utvärdera nyttan. LV driver utvecklingen mot än mer fördefinierad mall och standard samt detaljerade informationsmängder. Vi påvisar nyttan med sådan djupstrukturerad produktinformation som kan användas vid individuellt anpassad informationssökning.  

Standardisering AI för hälsa, vård och omsorg –Samarbete i Europa genom EU kommer att spela en viktig roll. Specifika processer inom vården kommer att testköras genom gemensamma AI-testbäddar inom EU från år 2024-2027.

Hur kan vi minimera felen i läkemedelshanteringen?Många åtgärder har gjorts de senaste decennierna för att minimera fel i läkemedelshanteringen. Trots detta är det fortfarande oroväckande ofta som fel uppstår i denna process.Dessa fel orsakar lidande för patient samt ökade kostnader för vårdgivare.Genom ett målmedvetet och strategiskt angreppssätt i ett fungerande digitalt ekosystem kan dessa fel minimeras. Vi delar gärna med oss av våra praktiska erfarenheter från detta område

EIT Health organised a series of 11 roundtable discussions across Europe, bringing together experts and stakeholders from across the public health, healthcare, and health data ecosystems. The presentation will summarize the key recommendations and findings on a European level, presenting results from the EIT Health Think Tank report launched Spring 2024. 

Projektets syfte är att kartlägga och följa upp tillämpningen av digital vård i regionerna. Det handlar om vad som tillämpas inom digital vård och även hur digital vård används samt vilka förutsättningar för digitalisering som finns. Kartläggningen innehåller en beskrivning och analys av framgångsfaktorer och hinder för tillämpningen och ge exempel på faktorer som påverkar patienternas digitala delaktighet och vårdens tillgänglighet. I rapporten presenteras regionernas beskrivning av sitt nuvarande arbete vilket ger en lägesbeskrivning som kan följas upp i framtiden. Det är 18 av landets 21 regioner har besvarat en enkät och 5 av regionerna har också deltagit i fördjupande intervjuer.

Sjukhusvård i hemmet Alltmer vård flyttar hem och flera stora sjukhus arbetar redan idag med att vårda patienter i deras hemmiljö.   

Implementing AI in healthcare safely and effectively presents a unique set of challenges. From data quality, information security, systems change, evidence generation, clinical safety and workforce transformation this session discussions the key challenges in the adoption of AI and how they might be tackled.

Vi kommer att presentera resultat från ett par forskningsprojekt vid Högskolan i Halmstad som handlar om a) hur vårdpersonal som arbetar med bilddiagnostik uppfattar att gränserna runt deras arbete förändras vid implementering av artificiell intelligens (AI) och b) läkares och sjuksköterskors uppfattning kring AI för egen verksamhet, hur AI används samt skillnader och likheter mellan tillämpningar och professioner. Resultaten är baserade på intervjuer, litteraturstudier, fallstudier och enkät visar både hur vårdpersonal uppfattar och förändrar hur de arbetar när AI implementeras på deras arbetsplats. En slutsats är att AI både är någon som går att samarbeta med och en konkurrent som tar arbetsuppgifter men att ledande yrkesverksamma blir de som integrerar AI i sin verksamhet.  

En digital transformation av hälso- och sjukvården pågår just nu i flera länder i världen. För att vägleda digitaliseringen har nationella, men även globala, strategier för digitalisering utformats. Studier rapporterar om hur strategier vägleder länder i implementeringen av digitala hjälpmedel för patienter och för personal samt vilka utmaningar länder har identifierat i sitt implementeringsarbete. På Linnéuniversitetet pågår just nu forskningsstudier som har fokus på strategiers betydelse, på makro-, meso- och mikronivå, för implementeringen av digitala hjälpmedel inom hälso- och sjukvården. Vid presentationen på Vitaliskonferensen kommer forskargruppen berätta om resultat från en litteraturstudie som kan ge vägledning för politiker och medarbetare inom hälso-och sjukvårdsorganisationer vid implementering av digitala hjälpmedel och hur en e-hälsostrategi kan assistera som vägledning i den processen.

Trots den sedan länge omfattande digitaliseringen av hälso- och sjukvården finns det många processer som i hög grad liknar det gamla. Ett exempel är patientjournalen och det sätt som vi skriver och läser journalen. Ett datadrivet sätt att arbeta ställer nya krav på dokumentationen där vi behöver röra oss från manuell ostrukturerad kronologisk dokumentation av text till automatiserad datafångst av strukturerade data. Vi behöver också åstadkomma en förflyttning kring hur journaldata visualiseras.