Digital transformation inom vård och omsorg, genom användning av digitala verktyg och AI, är viktigt för att förbättra tillgänglighet, kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården samt omsorgssektorn. Den digitala transformationen har lett till ett brett utbud av tekniska verktyg och lösningar, inklusive elektroniska patientjournaler, AI-baserade lösningar, telemedicin, sensorer, appar m.m. Dessa innovationer har potential att förbättra kommunikationen mellan vårdgivare och patienter, optimera vårdförlopp, förbättra vårdkvaliteten och öka effektiviteten.

Digital transformation innebär också en stor förändring av hur vård och omsorg levereras och finansieras. Det finns en stor potential för bättre vårdkvalitet för patienter, bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen och effektivare produktivitet för sjukvårdssystemet.

För att säkerställa att digital transformation inom vård och omsorg är effektiv och ger önskade resultat är det viktigt att påvisa evidens för effektivitet och nytta från olika perspektiv.

I min presentation kommer jag att diskutera olika typer av evidens och hur evidens för digitala lösningar inom vård och omsorg kan säkerställas inom flera områden och varför det är viktigt att beakta påvisad evidens i upphandlingsprocesser och vid implementering av digitala lösningar och teknologier. Utan en stark evidensgrund kan det vara svårt att motivera investeringar i digitala lösningar och säkerställa deras långsiktiga användning.

Exempel på olika typer av evidens för digitala lösningar:

• Användbarhet och acceptans: Säkerställa hur digitala lösningar och teknologier integreras i vård- och omsorgsprocessen samt hur de påverkar användarupplevelsen och acceptansen hos både vårdpersonal och patienter. Här kommer fokus att ligga på digital hälsolitteracitet.
• Klinisk effektivitet: Att utvärdera hur digitala lösningar och teknologier påverkar kliniska utfall, såsom förbättrad hälsa, minskad sjukdomsprogression och ökad patienttillfredsställelse.
• Kostnadseffektivitet: Att bedöma om digitala lösningar leder till minskade kostnader inom hälso- och sjukvården och omsorgssektorn genom exempelvis färre inläggningar på sjukhus, minskade vårdtider och effektivare resursanvändning.
• Personalens arbetsmiljö: Att säkerställa att digitala lösningar och teknologier har en positiv effekt på vårdpersonalens arbetsmiljö och behov av kontinuerlig utvärdering av personalens användarupplevelse och effekter på arbetsmiljön.
• Säkerhet och integritet: Att säkerställa att digitala lösningar uppfyller höga krav på datasäkerhet och skydd av patientens integritet.
• Samhällsnytta: Utvärdering av den bredare samhällsnyttan av digital transformation inom vård och omsorg, inklusive dess påverkan på folkhälsan, tillgängligheten, sociala jämlikhetsfrågor och policyutveckling.

Digitala lösningar och teknologier ger en unik möjlighet att samla in realtidsdata för att generera ”real-world evidence” för att belysa effektivitet och nytta.  Det krävs forskningsresurser, avancerade forskningsmetoder, samarbete med fler aktörer och olika typer av forskningsstudier.

Etiska aspekter bör beaktas vid datainsamling och -analys för att säkerställa att resultatet är pålitligt och användbart för att vägleda användarna och beslutsfattare.

Påvisad evidens bör vara regel i upphandlingsprocesser och vid implementering av digitala lösningar och teknologier, särskilt de som är mer komplicerade och kostsamma. Ett bristfälligt evidensunderlag kan leda till överdrivna förväntningar eller felaktig /ineffektiv användning av digitala lösningar inom vård och omsorg.