Socialstyrelsens arbete med IBIC bygger på en behovsinriktad, systematisk och strukturerad dokumentation som tar hjälp av ICFs underliggande struktur och gemensamma språk. Personcentrerad dokumentation och uppföljning har samma grund som IBIC men tar steget längre med utgångspunkt i personens resurser. Vården och omsorgen fokuserar ofta på sjukdom eller funktionshinder och på sina egna processer, istället för att tillsammans med de man finns till för identifiera och fokusera på individens resurser. Resurserna belyser det jag kan, trots sjukdom eller funktionsnedsättning. IT-stödet skapar en struktur som hjälper oss att kartlägga och följa upp individens mål samt insatserna för att nå dessa. Den bygger på vedertagna klassifikationer (ICF, KSI) och sätter dessa i ett sammanhang där medarbetare och individen systematiskt kan följa upp utvecklingen.

Som stöd för arbetssättet har vi ett IT-stöd som skapar en strukturerad dokumentation som följer den nationella informationsstrukturen och omvandlar ICF-kartläggningens bedömda funktionstillstånd till en ”KAN-lista” som synliggör vad individen kan bidra med. Det gemensamma språket ökar kvaliteten i dialogen mellan beställare och utförare, och låter personen vara i centrum i genomförandet mot sina mål. IT-stödet bygger på en modern adaptiv webbaserad app som underlättar kartläggningar med hjälp av surfplattor och verktyg för administration och analys. För att inkludera den enskilde ytterligare har vi nu en Individsida i systemet, vari personen själv kan lämna information som är viktig för denne samt läsa vad teamet skriver. Individsidan är framtagen i samskapande med den enskilde och dennes anhörig.

 Arbetssättet och IT-stödet utgår ifrån ett partnerskap mellan det multiprofessionella teamet, anhöriga och den enskilde där individen alltid ses som expert på sitt eget liv. För att personen ytterligare ska få vara huvudperson har personens identitet framhävas tydligt. Det finns nu även en funktion för en Hälsoplan, i vilken resurserna tydligt används på ett strukturerat sätt för att nå individens mål. Här kan personen själv lägga sina mål, och tillsammans med professionen göra en plan för vilka insatser som krävs för att nå målen. Våra interna journalgranskningar visar att verksamheter som arbetar med personcentrerad dokumentation och uppföljning utmärker sig genom att individens önskan, vilja och egna personliga mål har större utrymme i den enskildes sociala dokumentation. Effekterna blir således att IT-stödet hjälper medarbetarna och individen att sätta förstoringsglaset på det som personen fortfarande kan och hur resurserna kan användas för att uppnå det som är viktigast för personen: sina individuella mål. IT-stödet bidrar till en strukturerad dokumentation med fokus på individens resurser, planering och genomförande av insatserna, samt analys av resultatet. Förutom att IT-stödet stödjer uppföljningen av individuella mål, så kan måluppfyllelsen aggregeras på grupp- och verksamhetsnivå och på det sättet stödja lärande och kvalitetsutveckling på flera systemnivåer.