I denna föreläsning delar vi erfarenheter från ett Vinnova-finansierat forsknings- och utvecklingsprojekt som genomförts i samarbete mellan Mälardalens universitet och Region Sörmland. En kritisk utmaning för Sveriges regioner är att leda och organisera för digital transformation i hälso-och sjukvården och på ett adekvat sätt möta framtiden inom området. Tidigare forskning har visat att en organisations dynamiska förmåga är en central del i att kunna utveckla och anpassa verksamhet utifrån förändringar som sker i omvärlden. Exempel på omvärldsförändringar kan vara den tekniska utvecklingen som sker inom eHälso-området och möjliggör nya sätt att erbjuda vård. Ett annat exempel är den demografiska utvecklingen med en befolkningspyramid där allt fler är äldre, vilket medför att regioner och samhället i stort över tid behöver kunna erbjuda mer vård men med likartad resursbas som idag.

Inom Region Sörmland pågår en mängd initiativ för utökad eHälsa som initieras på alla organisatoriska nivåer och som är tänkta att leda till utveckling av vårdverksamheten. För att stärka utvecklingen gällande eHälsa i Region Sörmland finns mål i regionens verksamhetsplan. Exempel på mål är att öka nyttjandet av digitala vårdmöten och digitala stöd- och behandlingsprogram. Erfarenheter från projektet visar att många verksamhetsuppgifter som rör digitalisering och eHälsa har en begränsad socio-teknisk infrastruktur. Det vill säga det finns en avsaknad av utarbetade relationsnätverk och kommunikationsvägar, något som medför att åtgärder som det fattas beslut om centralt för en gemensam utveckling av eHälsa hamnar i organisatoriska mellanrum där de förväntade gemensamma uppgifterna saknar ägarskap och därmed riskerar att fastna och “gå vilse”. På sikt begränsar det verksamhetens dynamiska förmåga genom att viktiga signaler och kunskap från verksamheten har svårt att också röra sig uppåt i organisationen för att påverka långsiktiga strategiska beslut kring eHälsa likväl som att central styrning försvåras. I projektet utforskas därför också hur olika verksamhetsuppgifter kan balanseras för att överbrygga organisatoriska mellanrum och hur dynamiska förmågor kan utvecklas för att möjliggöra långsiktig utveckling av eHälsa för en utvecklad hälso- och sjukvård.