Program

Vi uppmärksammar och välkomnar nyblivna advokater till advokatyrket med en välkomstceremoni i Vinterträdgården!

En viktig fråga i all advokatverksamhet är på vilket sätt en advokat kan ta betalt. Utgångspunkten är att arvodet alltid skall vara ”skäligt”. Situationen är olika för å ena sidan en advokat som får sin ersättning av statliga eller allmänna medel på grund av uppdrag som offentlig försvarare eller målsägandebiträde eller liknande, och å andra sidan en advokat som har uppdrag för privatpersoner eller juridiska personer, där klienten betalar ”ur egen ficka”.Våra vägledande regler ger vissa anvisningar, och uppställer en del ”röda linjer”, för vad som är tillåtet i exempelvis rättshjälpsärenden. Vad gäller andra typer av uppdrag, ger reglerna en del fingervisningar om vilka faktorer som får beaktas vid fastställande av advokatens arvode. Samtidigt finns det ett betydande utrymme för advokaten att resonera - och agera - på olika sätt, när det gäller att bestämma sitt arvode. Var går gränsen?I detta seminarium kommer advokaterna Magnus Wallander och Anna Steén att redogöra för olika aspekter på faktureringens svåra konst.

Ett omfattande arbete pågår både nationellt och på EU-nivå för att ge större möjligheter att rekonstruera en affärsverksamhet genom konkurs. I Sverige publicerades nyligen ett lagförslag om gäldenärens avtal i konkurs (Ds 2026:15) och i mars 2026 antogs ett direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvensrätten som bl.a. innehåller ett särskilt förfarande för att överlåtelse gäldenärens verksamhet till en ny ägare som ett led i eller ett försteg till en senare konkurs. Med avstamp i en mycket omfattande konkurs inom vindkraftsbranschen som föreläsaren ansvarat för berättar föreläsaren om nuvarande och kommande regler och vilka praktiska hinder som behöver hanteras vid en verksamhetsövergång i konkurs.

När AI kränker mänskliga rättigheter – vem bär ansvaret?
Vem bär ansvaret när en algoritm pekar ut fel person eller påverkar ett myndighetsbeslut på felaktiga grunder? Europakonventionen utgår från att offentlig makt utövas av människor som kan granskas, ifrågasättas och hållas ansvariga. Men vad händer när beslutsfattandet i allt större utsträckning bygger på AI?Seminariet tar sin utgångspunkt i Europakonventionens krav på rättssäkerhet och diskuterar hur dessa påverkas när artificiell intelligens används inom offentlig förvaltning och brottsbekämpning. Särskilt fokus ligger på rätten till privatliv enligt artikel 8 och rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6.Vilka krav kan ställas på insyn i algoritmiska beslutsprocesser? Hur säkerställs den enskildes möjlighet att bemöta ett beslutsunderlag som helt eller delvis bygger på AI? Och vem kan hållas ansvarig när tekniken leder till ett konventionsbrott?Seminariet avslutas med en diskussion om vilka typer av mål som sannolikt kommer att prövas i svenska domstolar och därefter i Europadomstolen under de närmaste åren.

Seminariet handlar framför allt om olika värderingsproblem i familjerättsliga situationer och föreläsarens erfarenheter och tankar om de utmaningar som aktualiserats vid värderingar i familjerättsliga tvister.
I såväl bodelningstvister som arvstvister uppkommer värderingsproblem, exempelvis gällande fastigheter, aktiebolag, incitamentprogram och olika rättigheter såsom Carried-interest-rättigheter.
Under seminariet går föreläsaren igenom praktiska frågor avseende bland annat vem ska utföra värderingen, är det mest lämpligt med partsvärderingar eller värderingar beställda av bodelningsförrättare eller boutredningsmän, hur kan man tänka om tillgången inte går att värdera, hur påverkar aktieägaravtalens värderingstext värderingen med mera.

Medbestämmandelagens förhandlings- och informationsplikt uppfattas ibland som en fråga främst för kollektivavtalsbundna arbetsgivare. Under våren 2026 har Arbetsdomstolen i flera avgöranden klargjort vad reglerna innebär också för arbetsgivare utan kollektivavtal – med konsekvenser som för många kommer som en överraskning. Det handlar om skyldighet att i en arbetsbristsituation förhandla innan avslutsöverenskommelse erbjuds, och vad informationsplikten enligt 19 a § medbestämmandelagen egentligen innebär. Vid föreläsningen klargörs vad rättsfallen mer konkret innebär, och de praktiska konsekvenserna diskuteras.

I Sverige är SCC Skiljedomsinstituts Skiljedomsregler välkända och SCC:s Regler för förenklat skiljeförfarande ofta förekommande vid enklare tvister. ICC:s Skiljedomstol har tagit fram nya regler - Highly Expedited Arbitration Provisions (HEAP) - för snabbare skiljeförfaranden i en internationell kontext. Föreläsningen beskriver hur ICC:s nya regler erbjuder ett förenklat och kostnadseffektivt alternativ för skiljeförfarande, samtidigt som den kvalitet och tillförlitlighet som länge förknippats med ICC:s skiljedomar bibehålls, samt hur HEAP skiljer sig från SCC:s motsvarande regler. 

Lagrådets historia går tillbaka ända till 1789, då Högsta domstolen fick i uppgift att yttra sig i vissa lagstiftningsärenden. På senare tid har Lagrådet fått tidvis stark kritik från bl.a. politiker, journalister och i sociala medier. Är ledamöterna i Lagrådet aktivister och drivs de av en politisk agenda? Hur fungerar arbetet i Lagrådet och hur ska dess yttranden tolkas? Bör Lagrådet avskaffas, och vore det i så fall att föredra att i stället införa en författningsdomstol? Vid seminariet ger föreläsarna en praktisk inblick i Lagrådets arbete och diskuterar om dess verksamhet bör förändras.

De senaste åren har migrationsrätten genomgått en omfattande omställning, både på nationell nivå och inom EU. Samtidigt som EU:s nya migrations- och asylpakt har implementerats har Sverige genomfört en rad omfattande lagändringar. Resultatet är ett nytt rättsligt landskap som av många beskrivits som komplext, svåröverskådligt och föremål för betydande kritik – både när det gäller lagstiftningsprocessen, lagarnas utformning och frågor om hur reglerna ska tillämpas i praktiken.Sedan mitten av 2026 tillämpas det nya regelverket fullt ut. Men var står vi idag? Hur fungerar den nya lagstiftningen och handläggningen i praktiken? Vilka utmaningar återstår, och vilka förändringar kan väntas framöver? Hur har advokatens roll och de etiska övervägandena påverkats – och har det nya systemet uppnått de mål som var avsedda?