Program

Forskning visar att självledarskap och ledarskap är de enskilt viktigaste faktorerna för advokaters effektivitet och framgång. I den här praktiska workshopen får deltagarna ta del av Ambitionprofile, en psykologisk profil utvecklad på basis av advokatspecifik forskning. Med sin egen profil i hand går vi igenom vad den betyder för självledarskapet och ledarskapet i vardagens kritiska situationer – exempelvis feedback (ge och ta), delegering, balans mellan arbete och fritid samt hantering av överarbete – ur ett perspektiv som är genuint grundat i advokatyrkets särskilda villkor. Workshopen passar advokater som vill utveckla sitt eget själv- och ledarskap, men även juridiska ledare med intresse för ledarskapsfrågor och HR-ansvariga, med fokus på praktiska verktyg och förhållningssätt.Workshopen leds av arbetspsykologen Jens Näsström samt juristen och coachen Maria Bouvin.

I snart 25 år har Centrum för rättvisa drivit vägledande rättsfall mot staten för att stärka enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Men vad krävs egentligen för att utmana det allmänna i domstol – och vinna? Med utgångspunkt i uppmärksammade och aktuella rättsfall ger Centrum för rättvisas chef, Fredrik Bergman Evans, en inblick i konstitutionell processföring i praktiken: hur rättsfall väljs och byggs, vilka strategiska vägval som kan bli avgörande och vilka särskilda utmaningar som uppstår när en enskild ställs mot staten.

Hammarskiöld samordnar och ansvarar för programpunkten

Två statliga utredningar har nyligen lagt fram omfattande reformförslag inom familjerätten. SOU 2025:91 föreslår en modernisering av ärvdabalken, bland annat ett testamentsregister i offentlig regi, e-testamente, stärkt skydd för efterlevande sambo och nya regler om nödtestamente och förlust av arv. SOU 2025:121 föreslår de mest ingripande ändringarna av bodelningsförrättaruppdraget sedan 1988. Båda utredningarna har sin bakgrund i tillkännagivanden från civilutskottet, som under flera år uppmanat regeringen att prioritera dessa frågor.
Gustaf Schüldt var expert i utredningen ”En arvs- och testamentsrätt i tiden” (Ju 2024:05) och Johan Schüldt var expert i ” Utredningen om stärkt skydd för den som vill separera” (Ju 2024:14). Man vet ännu inte om förslagen kommer gå igenom. De omfattande nya reglerna som utredningarna föreslår fokuserar på ett antal central frågor inom arvs- och bodelningsrätten vilka är värda att överväga – oavsett om hela eller bara delar av förslagen kommer att gå igenom.

Prejudikat har fått ökad betydelse som rättskälla, och Högsta domstolen hänvisar i ökande grad till sina egna avgöranden. Det är därför viktigt för advokater och andra rättstillämpare att kunna läsa och förstå prejudikaten och deras betydelse för den egna saken. Eric M. Runesson har varit justitieråd i Högsta domstolen i ungefär åtta år och har nu återgått till advokatyrket. Han berättar om sina intryck av domstolens arbete, metoder och om hur prejudikat kommer till samt om vilka läsarter som kan vara användbara.

Under föreläsningen lyfter arbetspsykologen Jens Näsström fram de forskningsfynd, tankar och spaningar från de gångna tjugo åren som han själv anser viktigast — de mest förbisedda, underskattade och tankeväckande. Hur har informations- och kommunikationsteknologin format advokater under de senaste decennierna? Vad händer med det juridiska ledarskapet — och återväxten av talang — när byråerna växer sig allt större? Har jämställdheten bland advokater gått framåt eller bakåt? Och kommer AI att beröva professionen dess själ?

Förundersökningarna har sedan digitaliseringens intåg på 90-talet ökat i omfång och nya former av spår lämnas i den digitala miljön. En utredning på 2-3000 sidor är inte en ovanlig företeelse och kraven på oss som människor att förstå och tolka stora mängder information har snart nått en gräns där vi lätt går bort oss, tappar viktiga detaljer och förlorar helhetsbilden. Föreläsarna har de senaste åren tillsammans, med stöd av aktuell forskning och etablerade företag, funnit nya sätt att komplettera det skrivna ordet med 3D-modeller och AI-stöd för att enklare kunna analysera, förstå och visa såväl helhet som detaljer i ett sammanhang. Vid seminariet visar föreläsarna hur interaktiv AI- och 3D-teknik tillsammans kan utveckla och stödja arbetet från brottsplats till rättssal och de utmaningar som följer av den tekniska utveckling vi befinner oss i.

Den senaste tiden har det skrivits mycket om svårigheterna att rekrytera domare till Sveriges domstolar. Det har framförts ett antal förklaringar till problemen och ett antal förslag på lösningar. Frågor som har diskuterats är t.ex. hur många domstolar vi ska ha och var de ska vara belägna, om det behövs nya typer av domartjänster och om det ska införas krav på prövningstillstånd i fler fall. Hovrättspresidenten Anders Hagsgård beskriver problembilden och redogör för ett antal förslag på hur man skulle kunna komma till rätta med utmaningen att rekrytera domare till Sveriges domstolar. Han kommer även att tala något om Access to Justice mot bakgrund av de frågor han tog upp i sin utredning Rättssäkerhetens pris (SOU 2025:111).

Föredraget behandlar de utmaningar som uppkommer när gäldenärens verksamhet ska fortsätta drivas genom konkursboet under konkursförvaltarens ledning. När är fortsatt drift ändamålsenligt enligt konkurslagen (KonkL)?
Det nya konkursförfarandet som träder i kraft den 1 juli 2026 ställer krav på ett utvidgat hörande av Tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM) vid "svårbedömda" frågor – ett nytt juridiskt begrepp som konkursförvaltare nu måste förhålla sig till.
Föredraget belyser också de klassiska utmaningarna vid fortsatt drift: tidspressen att avyttra boets egendom så snart som möjligt, att de anställdas löner täcks av den statliga lönegarantin under enbart en månad, samt de många praktiska och juridiska frågor som uppkommer och som de klassiska rättskällorna sällan ger vägledning i.
Ett särskilt fokus läggs på hur man som konkursförvaltare hanterar de informella aktörerna – de som inte nämns i konkurslagen men som ändå spelar en avgörande roll: företagaren och dennes familj, ägaren, fackliga företrädare, konkurrenter, intressenter, massmedia och företagsledningen.

Seminariet kommer från ett bevismässigt perspektiv behandla vad man som ombud i tvistemål bör tänka på i skadeståndsfrågor. Det kommer ges praktiska råd vilken bevisning som är central för att vinna skadeståndsfrågor. Dessutom kommer seminariet också behandla frågor som exempelvis bevisbörda och beviskrav. Vid seminariet kommer, utöver advokatens roll, även att behandlas hur man övertygar domaren när man lägger fram sin bevisning i skadeståndsfrågor.

Regelverken kring bland annat penningtvätt ställer långtgående krav på såväl advokatbyråer som enskilda advokater. Samtidigt har de brottsutredande myndigheterna i allt större utsträckning riktat uppmärksamheten mot olika yrkesgrupper som så kallade möjliggörare av framför allt ekonomisk brottslighet. Till de yrkesgrupper som pekas ut hör bl. a bankanställda, redovisningskonsulter och revisorer – men också advokater.Har förundersökningar och åtal mot advokater blivit vanligare? Inom vilka straffrättsliga områden finns det särskild anledning för advokater att vara uppmärksamma – och vad bör man tänka på i den dagliga advokatverksamheten?För en advokat kan redan en misstanke om brott få mycket långtgående konsekvenser. Det finns därför anledning att närmare granska rättsutvecklingen och de risker som kan uppkomma i advokatens löpande arbete.Föredraget behandlar utvecklingen mot en ökad straffrättslig granskning av advokater, vilka situationer och rättsområden som innebär särskilda risker samt vilka överväganden advokater bör göra i sin dagliga verksamhet och om misstanke om brott skulle aktualiseras.

Barn har rätt till information, delaktighet och att komma till tals i frågor som rör dem. Rättigheterna följer bland annat av barnkonventionen och har stärkts genom den nya socialtjänstlagen. Men hur säkerställs de i praktiken när barnets berättelse ska utredas, bedömas och föras fram i en rättslig process?Under seminariet belyser advokat Rebecca Lagh och Björn Tingberg, utifrån sina olika professionella perspektiv, vad som kan hindra eller försvåra barnets möjlighet att bli hört och delaktigt. Seminariet tar upp bland annat brister i socialtjänstens utredningar, hur våld, trauma, rädsla och lojalitet kan påverka barns sätt att berätta samt vilken betydelse domstolens kunskap om barn och våldsutsatthet har för bedömningen av barnets uppgifter.Särskilt fokus ligger på advokatens roll. Vad behöver den som företräder ett barn uppmärksamma, fråga efter och ifrågasätta för att barnets rätt till information, delaktighet och att bli hörd ska få verklig betydelse i processen?

Trots att aktierelaterade tvister i stor utsträckning är skiljedomsmässiga också när de aktualiserar aktiebolagsrättsliga frågor, finns det även en omfattande prejudikatbildning från Högsta domstolen på aktiebolagsrättens område. Här märks frågor om värdeöverföringar, klander av bolagsstämmobeslut, likabehandlingsprincipen och generalklausulerna, låneförbudet, tvångsinlösen av minoritetsaktier, medansvar vid kritisk kapitalbrist, styrelsens och verkställande direktörens skadeståndsansvar och annat.Vid seminariet ges en översikt över de senaste årens aktiebolagsrättsliga avgöranden från högsta instans och även avgöranden som är att vänta.

Skiljeförfarande är ofta det naturliga valet för att lösa komplexa affärstvister, men hur bör det egentligen utformas? Lagen om skiljeförfarande saknar den detaljreglering som återfinns i rättegångsbalken. Det skapar utrymme för ett ändamålsenligt och snabbt förfarande, men reser också svåra frågor: Ska parterna ha rätt till extensiv bevisupptagning? Hur bör skiljedomarna förhålla sig till processledning och förutsebarhet? Och hur balanseras effektivitet och rättssäkerhet?
Under detta pass modererar Hanne Aarsheim en panel som resonerar kring vad ett modernt och ändamålsenligt skiljeförfarande bör innehålla och var gränsen mot domstolsprocessen bör dras.
Mannheimer Swartling Advokatbyrå ansvarar och samordnar programpunkten.

För såväl den enskilde som för skatterättsadvokater och Skatteverket är skatterättsliga prejudikat en ovärderlig rättskälla på skatterättens föränderliga område. Samtidigt minskar antalet skattemål i Högsta förvaltningsdomstolen.
Av de drygt 8000 mål som kommer in till Högsta förvaltningsdomstolen varje år så medges prövningstillstånd i knappt två procent. Under åren 2023–2025 utgjorde skattemålen ca en tredjedel av de mål där prövningstillstånd meddelades. Av de skattemål som domstolen prövar utgörs vanligtvis majoriteten av överklagade förhandsbesked från Skatterättsnämnden.
Föreläsningen ger ett axplock av aktuella skatterättsliga avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen och berör vad som kan tänkas ligga bakom den minskande mängden skattemål.