Sessions

The possibility to exercise ones human rights is strongly connected to citizenship. Stateless people do not have access to the same rights as citizens of a country, and the risk of being subjected to different forms of violence is significantly higher for people who are denied a nationality. In 2014, the UN High Commissioner for Refugees (UNHCR) launched a campaign to end statelessness by the end of 2024. While Sweden, as a state, has a responsibility to contribute to this ambitious goal, civil society, including faith based organizations, also has an important role to play in order to address the issue of statelessness and challenges related to that status. Churches all over the world have been encouraged to engage in the work against statelessness and to engage in finding solutions to effectively address statelessness.

Hur kan och varför ska Svenska kyrkan som en av Sveriges största civilsamhällesaktör med mer än sex miljoner medlemmar och representation i alla bostadsområden i hela landet vara en aktiv aktör i arbetet mot det våld som strukturell rasism och afrofobi varje dag innebär för rasifierade svenskar? Detta seminarium beskriver konkret det månghövdade våld som afrosvenskar är måltavla för idag, och med det som utgångspunkt formar seminariet konkreta visioner om hur Svenska kyrkan kan och bör intensifiera arbetet med frågan inom organisationen och utåtriktat som samhällelig röst på lokal såväl som nationell nivå. Personer: -Mamadou Malcolm Jallow, Araia Girmai Sebhatu.

Debatter om s.k religiösa friskolor, kyrkklockor och böneutrop, förbud mot religiös klädsel återkommer allt oftare med inslag av populism och polarisering.Samtidigt är kunskapen om religion låg i Sverige. Vi har en kort historia av religions- och övertygelsefrihet och idén om den sekulära staten tolkas alltmer som liktydigt med ett samhälle fritt från religion. Välkommen till ett panelsamtal där deltagare från muslimskt, judiskt och kristet samt akademiskt håll diskuterar dessa trender och relaterade frågor, särskilt vad vi kan göra för att skapa inkluderande demokratiska samtal.

Religionsfrihet är ett hett ämne som alla verkar ha åsikter om. Från religiösa friskolor till böneutrop, från samvetsvägran till religiös klädsel i skolan eller på jobbet, religionsfrihetsfrågor fyller spaltmeter och kommer allt oftare upp för juridiskt granskning. Men vad innebär religions- och övertygelsefrihet egentligen? Är den för alla eller ett särintresse? Får den begränsas och i så fall när och hur? Så här säger konventionerna.  Ett interaktivt mini-seminarium som utgår ifrån deltagarnas tankar om religionsfrihet och relaterar dem till konventionerna och de mänskliga rättigheterna.

Välkommen till ett spännande och interaktivt seminarium som inleds med en kort föreläsning av Magnus Dahlstedt på temat tillit, viljan till inkludering och exkludering. Efter Magnus föreläsning blir det panelsamtal som framförs med metoden "De tänkande hattarna". Tillsammans reflekterar vi kring det som sagts. Avslutningsvis får Magnus ordet och återkopplar det gemensamma samtalet i rummet till sin forskning.

I april 2018 överlämnade Svenska Tornedalingars Riksförbund en förstudie, "Då var jag som en fånge" till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Förstudien syftar till att synliggöra en del av Sveriges historia och att det tillsätts en sannings- och försoningskommission för meänkielitalare och tornedalingar. Under seminariet kommer vi att samtala kring frågor som, varför är det viktigt att prata om statens övergrepp på meänkielitalare och tornedalingar under 1800- och 1900-talet? Varför ska vi gräva i det som redan skett? Kan skam ärvas och om allas rätt till sitt kulturella arv. 

Nyanlända ungdomar har utifrån sina egna villkor skapat animerade filmer som bygger på deras egna berättelser och intressen. Kulturuttryck används som verktyg för att få uttrycka sig såväl som att skapa möjlighet till möten och en ökad förståelse inför varandra. Ett samarbete mellan Historieberättarna och Svenska Kyrkan Spånga-Kista församling