Program

Heidelberg Materials klimatmål för de nordiska länderna är att nå noll nettoutsläpp av koldioxid i värdekedjan. Prioriterade områden är satsningen på koldioxidinfångning (CCS) i Slite – ett av Sveriges största pågående industriomställningsprojekt – men det handlar också om att genomföra större satsningar på nya bindemedel, att fasa in ren bioenergi i cementtillverkningen och att nå framgång med elektrifierade arbetsmaskiner och vägtransporter och att fortsätta optimera betongbyggandet.

Cirkulära byggmaterialflöden bidrar och skapar möjligheter för att nå klimatmål och andra hållbarhetsmål. För att främja cirkulära flöden behövs anpassade regelverk och andra styrmedel, mer forskning och nya digitala lösningar. I denna session inleder Rockwool om sitt arbete med att cirkulera stenull och vad som behöver förändras för att främja utvecklingen. Därefter diskuteras vad som krävs för att skapa marknadsförutsättningar för cirkulära byggmaterialflöden genom återvinning, återtillverkning och återbruk.

Hur kan standardiseringen och branschregler verka för ett långsiktigt hållbart, konkurrenskraftigt och innovativt byggande? 

Boverket har under året remitterat förslag på nya byggregler. Syftet är ökad innovation och anpassningar till marknadens behov. Detta ger ökade möjligheter att utveckla byggandet samtidigt som det läggs ett stort ansvar på branschen att hantera och visa överensstämmelse med kraven. Under denna session diskuteras de möjligheter och utmaningar som det nya regelverket ger samt hur sektorn ska kunna axla det nya ansvaret.

Inom några år väntas en ny EU-lagstiftning som kräver att information om en produkt ska finnas tillgänglig via ett digitalt produktpass. Syftet med det digitala produktpasset är att möjliggöra kommunikation och delning av information mellan aktörer längs hela värdekedjan. Rätt utformat kan det skapa mervärden som effektiviserar informationsutbytet inom byggsektorn. Flera initiativ kring digitala produktpass har gjorts i andra branscher. Hur kan dessa vidareutvecklas för att effektivt möta byggsektorns utmaningar?

Mingel och nätverkande

Lösningar med hög kvalitet och lång livslängd kan ibland ha ett högre klimatavtryck initialt men ur ett livscykelperspektiv vara ett mer hållbart alternativt. Hur balanserar vi mellan olika hållbarhetsaspekter i strävan att bygga energieffektivt med låg klimatpåverkan och hög kvalitet till rimlig kostnad?

Dagen invigs av Jenny Svärd, vd Byggmaterialindustrierna. Därefter håller Bostads- och infrastrukturministern ett anförande med fokus på konjunkturläget i byggsektorn, materialförsörjningsfrågorna för samhällsbyggande och det hållbara samhällsbyggandet.

Både lagkrav och marknadskrav driver på utvecklingen av hållbarhetsfrågorna och i takt med detta ökar behovet av att kunna dela och spåra produkt- och miljöinformation i byggsektorns värdekedja. Digitala informationsflöden och utveckling av format och standarder för informationsdelning är en förutsättning för att kunna möta kraven. Det pågår många initiativ för att få till en effektiv överföring av information mellan olika aktörer. Vilka möjligheter har digitaliseringen som verktyg för att optimera processer inom byggsektorns värdekedja? Hur långt har branschen kommit och hur når vi samsyn för att främja utvecklingen ytterligare? 

Den svenska byggsektorn är unik i Europa med ett stort antal bedömnings- och certifieringssystem.  Systemen används hos beställare och fastighetsägare som verktyg för att visa på hållbart byggande men de är resurs- och kostnadsdrivande. Är branschen redo att samverka och enas om hur byggmaterialens hållbarhetsprestanda ska bedömas och utvärderas? 

Sårbarheten i materialförsörjningen har blivit tydlig de senaste åren. Att kunna bibehålla grundläggande funktioner i samhällsbyggandet är en hörnsten i samhället, både i goda tider och i kris. Hur kan Sverige arbeta för att säkerställa materialförsörjningen för byggnader, infrastruktur och energiförsörjning i det nya omvärldsläget? 

Ett flertal nya regelverk som berör byggsektorn är på gång i EU; reviderad Byggproduktförordning, breddat Ecodesigndirektiv och nya kriterier för taxonomin. Samtliga dessa regelverk har som ambition att på olika sätt bidra till ett mer hållbart byggande. I denna session ges en kort presentation av de nya regelverken varefter en panel diskuterar vad regelverken kommer att innebära för sektorn och hur regelverken hänger ihop. 

Design for disassembly and repair is an enabler for circular economy. Effective disassembly of construction materials is an important factor for increasing resource efficiency in the construction sector through reuse and recycling. New innovations and technologies in the construction products industry increases this opportunity. In this session, Kiilto presents its new technology for efficient disassembling. The session also contains a discussion with industry and experts of the possibilities for increased disassembly in the sector and the key factors for a broad scale-up

Byggsektorn står för en femtedel av klimatutsläppen i Sverige. Omställningen i sektorn är därför central för att klimatmålen ska nås. I branschen pågår mycket arbete med att utveckla och implementera klimatneutrala lösningar och, öka resurseffektiviteten. Samtidigt är det allt tydligare tydligt att  åtgärder behövs för att skydda våra städer, bostäder och infrastruktur för ett förändrat klimat. Vad ska sektorn fokusera på och hur ska sektorn  samverka med andra aktörer för att hantera utmaningarna och snabba på utvecklingen? 

Från EU kommer flera nya regelverk som syftar till ökad energieffektivisering och kan få stor betydelse för kraven på energianvändningen i byggnader. Hur kan vi höja energiprestandan i det befintliga beståndet och i de lägst värderade byggnaderna? Vilka nya samverkansmodeller och partnerskap krävs?