Programpunkter

Ett miniseminarium om tillgängligheten inom kollektivtrafiken utifrån olika perspektiv. Kollektivtrafiken skapar möjlighet att på ett hållbart sätt knyta ihop regionen. Målet är att så många som möjligt ska kunna gå, cykla och använda kollektivtrafik för sina dagliga resor. På så sätt minskar såväl klimatavtrycket som behov av utrymme i länets städer. Genom att kollektivtrafiken ökar tillgängligheten utvidgas arbets- och utbildningsmarknaden, vilket starkt bidrar till såväl regionens sysselsättning som utveckling.

Detta seminarie kommer att beskriva de problem och utmaningar urfolken i Amazonas står inför, och även förklara hur urfolken besitter kunskaper och lösningar för att bekämpa klimatförändringarna. Urfolkens kamp för sina mänskliga rättigheter är också en kamp i att försvara Amazonas från industriell exploatering. Seminariet kommer även att titta på exempel utanför Amazonas där urfolk har kämpat för sina rättigheter som t ex i Nordamerika och Sverige. Grunden i denna kamp urfolken för är rätten till den plats de bor på, platser som tillhört dem historiskt sett mycket längre än länderna de befinner sig i har existerat. Problem urfolken kämpar mot är bland annat systematisk och institutionell rasism, kolonialisering, kulturellt och historiskt folkmord samt brott mot deras mänskliga rättigheter. Urfolken utger bara några få procent av mänskligheten men de skyddar 80 % av vår planets biologiska månfald. Genom att stödja urfolken skyddar vi naturen.

Stadsmissionens presenterar förslag till en nationell strategi med krav på en nollvision för hemlösheten i Sverige. Utgångspunkten i strategin är att bostad är en mänsklig rättighet och därmed statens ansvar gentemot de som bor inom landets gränser. Vi menar också att bostad är utgångspunkten för ett effektivt socialt arbete. 

Kommuner och regioner har ett stort ansvar i genomförandet av Sveriges nationella minoritetspolitik. Under seminariet går vi igenom vad det innebär utifrån ett människorättsperspektiv och tar del av lärande exempel. I Luleå har barn- och utbildningsförvaltning tillsammans med de nationella minoriteterna, genom ett rättighetsbaserat arbetssätt, processat fram vision och strategier för att stärka språk och kultur i förskola och skola.Seminariet livesänds och kommer inte att vara tillgängligt att se i efterhand. Besök SKRs monter för att livechatta med representanter samt få tillgång till presentationen som användes under seminariet!

Utbildning och samhällsbyggande är avgörande delar av mänskliga rättigheter och arbetet med hållbar utveckling. Skolmiljön kan förbättras för att värna tryggheten hos eleverna, med och utan funktionsnedsättning. Vi vill visa hur skolor kan effektivisera trygghetsarbetet genom att utgå från elevernas mångfald och involvera eleverna själva i arbetet..

Möjligheten att ta del av och utöva kultur är en mänsklig
rättighet, men förutsättningarna ser olika ut beroende på var i landet vi bor.
Vad behövs för att skapa mer jämlika förutsättningar för ett aktivt kulturliv i
hela landet?

This session is focused on how the political reaction to the COVID-19 pandemic has affected the physical health and economic situation differently depending on where and how you live, with linkages to rural or urban areas, class and age in the Eastern Partnership region (Moldova, Ukraine, Belarus, Georgia, Azerbaijan and Armenia). The session also aims to emphasis youth and how they face long-term consequences in terms of closed schools and high unemployment rate and connect to how the outcome of this situation affect segregation in the societies.

Vi kan leva nära varandra, men i olika bubblor. På allt fler platser i världen finns till och med murar som skiljer människor åt, eller olika lagstiftning för människor på samma plats.Kortfilmerna och studiematerialet Vi och de andra tar oss med till Israel och Palestina där vi möter människor vars rättigheter och möjligheter skiljer sig åt, trots att de bor helt nära varandra. I seminariet visas utdrag ur filmerna, följt av samtal.

Idag är ungas ojämlika uppväxtvillkor stark sammankopplade till var man bor. Med Erikshjälpen Framtidsverkstad vill vi tillsammans med unga skapa en kreativ plattform där deras röster kan höras. Genom att ta tillvara lokalt engagemang i ett bostadsområde bygger modellen på att unga ska inges framtidstro genom individuell utveckling och delaktighet i områdesutvecklingen. Lyssna till inspirerande exempel från Erikshjälpen Framtidsverkstad i Adolfsberg, Helsingborg.

Rätten till bostad innebär mer än enbart tak över huvudet. Det är en grundläggande mänsklig rättighet, fastställd i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Men bostad som en rättighet nämns idag alltför sällan när byggande och bostadspolitik diskuteras. Ofta byggs och renoveras fastigheter för andra grupper än de som saknar bostad eller har en otrygg ställning på bostadsmarknaden.  Hur kan dagens bostadspolitik reformeras så att allas grundläggande rättigheter i högre grad respekteras? Vem är ansvarig? Är  social bostadspolitik vägen dit? För närvarande arbetar bostadsminister Märta Stenevi fram en ny politik inom området och regeringen har tillsatt en kommission på ämnet. Vad innehåller den och vilka politiska åtgärder behövs för att alla ska kunna ta del av en bra bostad?

I media används ofta ett tillspetsat språk om en avvecklande landsbygd och en våldsam förort. Båda platser konstrueras, som oattraktiva och utan framtidstro. Platserna stigmatiseras och boende framställs antingen som offer eller skapare av problem. Hur påverkas platserna av medias rapportering och allmänhetens bild? Vad gör stigmatiseringen med människorna som bor där? Hur påverkar viljan att bo kvar och engagera sig för platsens utveckling?

Människor som lever i fattigdom, som saknar stabila hus och krishanteringssystem, är mer utsatta för klimatkrisen. Faktorer som kön och ålder, om du har ett handikapp, påverkar också utsattheten. Vad kan göras? Välkommen till ett samtal om klimaträttigheter, rätten till klimatsäkra hus och infrastruktur, samt vad som kan göras för att stärka människors motståndskraft för klimatkrisen. (Samtalet kommer att hållas och textas på svenska). 

För en rättvis, stabil och inkluderande bostadspolitik- men hur?
Hur vi bor i Sverige idag har i stor utsträckning påverkats av bostadspolitikens utformning under en längre period. Den moderna svenska bostadspolitiken som utarbetades från 1940-talet och framåt kom att präglas av ideal om generella lösningar på bostadsmarknaden, snarare än selektiva och riktade enbart  till de allra mest behövande. 
Idag står den svenska bostadspolitiken återigen vid ett vägskäl. Boendesegregation, trångboddhet och osäkert boende samt en växande ojämlikhet mellan dem som hyr och dem äger sitt boende eller vilka som bor trångt och osäkert, har under de senaste decennierna kommit att sätta en tydlig prägel på den svenska bostadsmarknaden. Det råder dessutom oenighet om vad som bör göras, men de flesta verkar hålla med om att något måste ske.
Eftersom Sverige återigen genomgår en bostadskris, och vi vet att stora bostadspolitiska förändringar alltid följt på perioder av bostadskris, bör ingen bli förvånad om det igen blir stora förändringar i politiken under de kommande åren. Men vilken väg ska vi välja?

För personer som vårdas på landets tvångsvårdsinstitutioner är det viktigt att beakta de mänskliga rättigheterna så ingen hålls frihetsberövad om det inte är absolut nödvändigt. I detta seminarium diskuteras orsak, utmaningar och konsekvensen av att intagna inte kan lämna institutioner samt vilka åtgärder som behöver tas och hur vi tillsammans kan verka för en förbättrad möjlighet för intagna att bo och leva ett liv i frihet.

Dagens lagstiftning på det familjepolitiska området skapar svårigheter för många familjer som faller utanför normen. När samkönade par med barn flyttar mellan olika länder kan det innebära att den ena föräldern förlorar sitt juridiska föräldraskap.  Här belyser vi problemen och ger förslag till förbättringar. 

Krisen i Venezuela och Donald Trumps planer på att bygga en mur mot Mexiko har bidragit till att rikta mediernas strålkastarljus mot Latinamerika. Men i omvärldens döda vinkel - i Pandemins kaos- avrättas miljö- och människorättsaktivister på löpande band. Utifrån ett systemkritiskt perspektiv vill vi öppna för ett samtal om dagens utvecklingsparadigm och hur det bidrar till att minska utrymmet för civilsamhället, inte bara i Latinamerika utan globalt.  

Frågan om mångfald är central i folkbildningspolitiken. allas möjlighet att vara delaktiga i kulturen är viktigt för demokrati och folkhälsa. Men vilken betydelse har folkbildningen – Sveriges största kulturarena - för mångfalden inom kulturområdet? Med vilka strategier kan verksamheten förnyas och mångfalden öka och vilka utmaningar finns? Ett panelsamtal med utgångspunkt i utvärderingen Mångfald och förnyelse, som nyligen publicerades av Folkbildningsrådet.

Många unga drömmer om att utbilda sig och förändra världen. Men hur ser varje individs möjlighet till utbildning egentligen ut och vad har unga i Sverige och Guatemala gemensamt? Personliga berättelser och fakta varvas med röster från engagerade gymnasieungdomar.

Sverige sägs ofta vara ett av de bästa länder för barn att växa upp i och har varit pionjärer i arbetet för att skydda barn från våld. Ändå osynliggörs barns behov och rättigheter när de flyr till skyddat boende, trots att barnkonventionen nu blivit lag. Vad händer när ett barn som upplevt våld får skydd och hur påverkar det barnets liv? I rapporten Min tur att berätta har Sveriges Stadsmissioner och Bris pratat med barn som upplevt våld och som vistats i ett eller flera skyddade boenden.

Normaliseringen av populism och relaterade former av nationalism påverkar demokratiska institutioner och praktiker i flera europeiska länder, inte minst i Sverige. Vilken bild av demokrati har den som menar att ett ”enat folk” har suveränens rätt att begränsa minoriteters och individers rättigheter? Vilka strategier är rimliga om demokratin som respekterar minoriteter ska ha en framtid? Seminariet modereras av Johanna Romare.