Programpunkter

Segregation och ojämställdhet skapar dubbel osynlighet för kvinnor. Det försvårar deras möjligheter att ta plats som aktiva aktörer i samhället. Kultur och sociala regelverk bidrar också till det. Många kvinnor, oavsett ålder, slits mellan familj och majoritetssamhälle där de behöver navigera i båda systemen.Samtalet fokuserar på den tidiga prägligen. På vikten av att skapa plattformar för jämlika möten där tankar och erfarenheter delas, som en grund för egenmakt samt hur inspirerar vi kvinnor varandra för att ta makt över våra egna liv, vilket stöds av vår lagstiftning och Mänskliga Rättigheter.

Ett temamingel arrangerat av Mänskliga Rättighetsdagarna på temat Segregation och ojämlikhet. Ta chansen att få diskutera ämnet tillsammans med inbjudna gäster från Delmos, Mångkulturellt centrum, Fryshuset och Living Cities.

Richard Wilkinson har forskat om sambanden mellan klass, ojämlikhet och hälsa i fem decennier. Wilkinsons studier har bland annat visat att det i samhällen med stora inkomstskillnader förekommer mer sociala problem och ohälsa än i mer jämlika samhällen. I hans senaste bok, Den inre ojämlikheten, fokuserar han på de psykologiska effekterna av ojämlikhet. Det är också om detta han kommer att prata på MR-dagarna: hur ojämlikhet påverkar våra tankar, känslor och psyke, och hur kan vi motverka de effekterna.

I den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna finns ett starkt skydd för rätten till privatliv. I FN:s barnkonvention framställs hemmet och familjen som naturliga miljöer för barnets fysiska, moraliska och andliga utveckling. Samtidigt vet vi att hemmet ofta är barnets mest skadliga plats och att rättigheter även kan kränkas i den privata sfären. Hur ska den här typen av frågor kunna hanteras; moraliskt, politiskt och rättsligt?

De mänskliga rättigheterna är universella. Men i praktiken beror dina rättigheter på vem du är, var du bor och vilken regim du lever under. I det ockuperade och blockerade Gaza är övergrepp på de mänskliga rättigheterna omfattande och vanliga. Den pågående COVID19-pandemin visar därutöver på avsaknaden av grundläggande sjukvårdsutrustning Ansvaret för civilbefolkningen är dessutom delat mellan Hamas de-facto regim och ockupationsmakten Israel. Medan aktörerna skyller på varandra drabbas civila generellt och speciellt kvinnor, barn och politiska fångar.  

Mobbning och psykisk ohälsa bland barn och unga ökar i Sverige. Seminariet syftar till att ge en lägesbild och att synliggöra utmaningar och lösningar. Hur ska vi leva upp till Barnkonventionen och de sociala hållbarhetsmålen i Agenda 2030? Friends presenterar ny antologi där den främsta forskningen i världen varvas med barns och ungas egna berättelser om mobbning. Möt bokens skribenter i ett spännande samtal med internationellt perspektiv.  

”Var ligger centrum och periferin – gäller samma
rättigheter där?”Det finns en bild om att våra städer och
storstadsregioner anses som de mest centrala för vår samhällsutveckling och därmed
ett samhälles centrum. Där finns arbeten, möjligheter, och en chans att göra
sin röst hörd, med tillgång till full samhällsservice. Människor upplever att
här kan man utkräva sina mänskliga rättigheter.Landsbygden porträtteras istället ofta som perifer
utifrån en bild av marginalisering, utanförskap och hopplöshet, med ständiga
nedskärningar i välfärd och samhällsservice. Man uppfattas leva i periferin.
Möjligheten att utkräva sina mänskliga rättigheter upplevs som begränsad. Vad
gör det med förtroendet för samhällsinstitutionerna och demokratin?Vad innebär det att leva i staden/centrum respektive i
landsbygd/periferin kopplat till samtidens utmaningar geografiskt och
värderingsmässigt?Vad är det för normer som styr när vi definierar centrum
resp. periferin?Vad krävs för att mänskliga rättigheter aldrig ska bli en
fråga om var du bor?

Går det att skapa en ny typ av boende som riktar sig till äldre kvinnor som vill bo tillsammans? Vinnovaprojektet Max 4 lax har undersökt hur coliving bostäder kan utformas för en målgrupp som har råd med en hyra om max 4 000 kr per månad samt söker sätt att bryta en ofrivillig ensamhet i boendet. Uppsala kommun, Uppsalahem och arkitektkontoret TIP berättar om detta innovationsprojekt som söker råda bot på en alltför likriktad bostadsmarknad.

Varje år utsätts tiotusentals personer för allvarliga sexualbrott i Sverige som kan ge upphov till psykologiska skador och trauman. Med rätt stöd och insatser kan den som utsatts få hjälp att läka. Men många får inte den vård och behandling de har rätt till och är i behov av. Ett samtal om hur situationen ser ut idag och vad som måste till för att alla som utsätts får tillgång till stöd och behandling - oavsett vem de är och var i landet de bor.

Alla ska vara inkluderade i vårt samhälle. Men har alla samma möjligheter att delta i samhället på lika villkor och vad är det som krävs för detta? Är det så att möjligheterna är olika beroende på var man bor?
Samtalet är en timme långt.

Stora institutioner såsom FAO har insett vikten av att erkänna familjejordbrukets roll för att uppfylla målen för hållbar utveckling. Trots detta utsätts småbrukare för allt större risker och är ofta offer för tvångsförflyttningar, våld och trakasserier. Idag står denna grupp för 70% av den mat som föder världen, men själva drabbas de värst av alla när det gäller hunger. De och deras gårdar försvinner i en allt snabbare takt i och med: Löner som inte går att leva påLandgrabbingExpansionen av det storskaliga, industriella jordbruketBrist på effektiv hjälp från statliga myndigheterEfter att den globala småbrukarrörelsen arbetat för en deklaration för deras och andra lantarbetares rättigheter så antog FN:s generalförsamling den i december 2018 med 119 medlemsstaters röster för och 7 emot – bland dem Sverige. Nu när den antagits är deklarationen ett kraftfullt verktyg för att söka rättvisa och gynnsamma nationella och politiska åtgärder gällande mat, jordbruk, frön och mark. Vi kommer att prata om hur under detta miniseminarium! Föreläsare: Pelle BengtsbergPelle Bengtsberg har studerat vårt globala matsystemet på det av Slow Food grundade universitet University of Gastronomic Sciences, i norra Italien. Som slutarbete i Italien studerade Pelle huruvida FN:s deklaration för småbrukares rättigheter kan appliceras i Sverige, ett projekt som resulterat i engagemang inom organisationen FIAN.  

Den 22 januari 2021 förbjöds kärnvapen då FN:s konvention om kärnvapenförbud trädde i kraft. Samtidigt har 9 länder cirka 13 000 kärnvapen som kan utplåna mänskligheten flera gånger om och risken för kärnvapenkrig har ökat de senaste åren. Hur går det ihop och varför har Sverige ställt sagt nej till förbudet?Civilsamhället hade en central roll i arbetet med att förbjuda kärnvapen och 2017 tilldelades ICAN, den globala kampanjen för avskaffandet av kärnvapen, Nobels fredspris för detta.
Lyssna på detta samtal mellan Beatrice Fihn, internationell chef för ICAN, och Gabriella Irsten från IKFF, som driver ICAN i Sverige, om situationen för kärnvapen idag och hur vi tillsammans kan förändra världen. Samtalet sker på svenska.

Ulrika Funered, ordförande i OSSE:s permanenta råd medverkar under seminariet. Moderator är Anders Mellbourn, vice ordförande i OSSE-nätverket. OSSE – Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa – samlar 57 medlemsstater i Europa och Nordamerika. Uttrycket ”från Vancouver till Vladivostok” brukar beskriva OSSE:s geografiska omfång. Denna samarbetsorganisation leds under 2021 av Sverige genom utrikesminister Ann Linde. I många länder har demokrati och mänskliga rättigheter satts under press de senaste åren. Nu utnyttjas pandemin av ledare världen över för att  dra åt tumskruvarna och sätta demokratin ur spel. Vad kan OSSE och Sverige som ordförande för OSSE göra för att motverka den farliga utvecklingen? Hur kan stater och civilsamhällen utnyttja de åtaganden som gjorts inom ramen för OSSE för att vända trenden? Pandeldeltagare: tba.   

Kom och utforska med oss! Publikens
deltagande i kombination med teoretiska inslag resulterar i ett stöd för en mer
tillgänglig verksamhet.

Diskriminering inom utbildningsområdet var den vanligaste anmälan till Antidiskrimineringsbyrån Uppsala 2019. Skiljer sig elevers rättigheter i skolan beroende på var de bor eller i vilket område skolan ligger? Vilka erfarenheter finns av framgångsrikt arbete mot diskriminering? Om socioekonomiska aspekter i diskrimineringsmönster och hur skolor arbetar förebyggande mot diskriminering.

Ett samtal om hur segregation inom exempelvis boende, skola och arbetsmarknad hänger ihop och påverkar varandra.Socioekonomisk segregation skapar olika uppväxt- och levnadsvillkor. Bostad är därför inte bara en fråga om tak över huvudet. Din position på arbetsmarknaden påverkar var du har råd att bo, och dina möjligheter att välja boende påverkar alla delar av livet. Samtalet utgår från hur boende påverkar exempelvis skolsegregationen. Hur hänger bostadstyp och bostadens placering ihop med skolans kvalitet, elevers resultat och utbildningsmöjligheter? Vilka är orsakerna bakom att alla elever inte får samma chanser på grund av var de bor? Hur påverkas individer, platser och samhälle av segregation? Lyssna på ett samtal om vad som behöver göras inom skol- och bostadspolitik för att förändra dagens faktum att din bostad påverkar hur det går för dig i livet.Webbinariet genomförs i Teams. Du behöver inte ha Teams för att kunna delta, utan kan välja alternativet “titta på webben”. Deltar du via en telefon behöver du ha installerat Teams-appen. Ha din video avstängd under mötet. Ditt ljud kommer automatiskt att vara avstängt men du kommer att ha möjlighet att skriva frågor eller kommentarer i chatten.

The event explores how, above all, women's and indigenous peoples' right to land is met in the peace agreement in Colombia four years after its implementation. What are the experiences so far? What does the future hold for women, small farmers, and for Colombia's indigenous peoples, and how is the right to housing and land in Colombia guaranteed in the framework of the peace process? Theese are some of the issues that will be addressed during the event. Chat here with the panelist inmediately after the live transmission: https://us02web.zoom.us/j/86555217488?pwd=VlJ0R3dtQkZlOHd2bFc2enE2S0J3dz09 Password: 428349 

I det här samtalet diskuterar vi bostadssituationen som råder i samhället och orsakerna till det.Hur ser möjligheten ut för att få sin första bostad eller flytta till en mindre bostad utan att förlora sitt sociala nätverk.Hur har boendesituationen utvecklats och vad ser vi för utmaningar idag?

A global pandemic has scorched the world for the last year, causing death and illness at a speed not seen for over 100 years. In the fight against the deadly virus cities, countries have been in lock-down, people have been told to stay at home, schools have been temporarily shut down and more or less all events have been cancelled or postponed. On Februari 2 the pandemic had in itself taken some estimated 2,24 million lives world wide - but the real number is most likely higher and as the virus continues to spread, taking new forms there is no saying what the final number will be.A part from the deaths and suffering from the virus itself, the measures to counter it will have an impact on many peoples lives for years to come. Poverty from unemployment, lack of education and restrictions in human rights- and freedoms, violations of democratic values and a world full of silenced cultural workers. What lies ahead, what needs to be done - when and how will states be able to heal the long-term effects of covid-19? Will the gap between rich and poor countries in the world get even larger? What are the responsibilities of the world community?The seminar will get written-interpreted afterwards.

Liberia and Colombia have both suffered long civil wars. Liberia is rich in natural resources but conflicts between large companies and small holders are common. In Colombia, armed conflicts are erupting and violence towards human rights defenders is escalating. How can democracy be strengthened in countries with weak democratic institutions and large inequality? Discussion between representatives from Liberia, Colombia and Sida.