Sessions

I den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna finns ett starkt skydd för rätten till privatliv. I FN:s barnkonvention framställs hemmet och familjen som naturliga miljöer för barnets fysiska, moraliska och andliga utveckling. Samtidigt vet vi att hemmet ofta är barnets mest skadliga plats och att rättigheter även kan kränkas i den privata sfären. Hur ska den här typen av frågor kunna hanteras; moraliskt, politiskt och rättsligt?

De mänskliga rättigheterna är universella. Men i praktiken beror dina rättigheter på vem du är, var du bor och vilken regim du lever under. I det ockuperade och blockerade Gaza är övergrepp på de mänskliga rättigheterna omfattande och vanliga. Den pågående COVID19-pandemin visar därutöver på avsaknaden av grundläggande sjukvårdsutrustning Ansvaret för civilbefolkningen är dessutom delat mellan Hamas de-facto regim och ockupationsmakten Israel. Medan aktörerna skyller på varandra drabbas civila generellt och speciellt kvinnor, barn och politiska fångar.  

Mobbning och psykisk ohälsa bland barn och unga ökar i Sverige. Seminariet syftar till att ge en lägesbild och att synliggöra utmaningar och lösningar. Hur ska vi leva upp till Barnkonventionen och de sociala hållbarhetsmålen i Agenda 2030? Friends presenterar ny antologi där den främsta forskningen i världen varvas med barns och ungas egna berättelser om mobbning. Möt bokens skribenter i ett spännande samtal med internationellt perspektiv.  

”Var ligger centrum och periferin – gäller samma
rättigheter där?”Det finns en bild om att våra städer och
storstadsregioner anses som de mest centrala för vår samhällsutveckling och därmed
ett samhälles centrum. Där finns arbeten, möjligheter, och en chans att göra
sin röst hörd, med tillgång till full samhällsservice. Människor upplever att
här kan man utkräva sina mänskliga rättigheter.Landsbygden porträtteras istället ofta som perifer
utifrån en bild av marginalisering, utanförskap och hopplöshet, med ständiga
nedskärningar i välfärd och samhällsservice. Man uppfattas leva i periferin.
Möjligheten att utkräva sina mänskliga rättigheter upplevs som begränsad. Vad
gör det med förtroendet för samhällsinstitutionerna och demokratin?Vad innebär det att leva i staden/centrum respektive i
landsbygd/periferin kopplat till samtidens utmaningar geografiskt och
värderingsmässigt?Vad är det för normer som styr när vi definierar centrum
resp. periferin?Vad krävs för att mänskliga rättigheter aldrig ska bli en
fråga om var du bor?

Går det att skapa en ny typ av boende som riktar sig till äldre kvinnor som vill bo tillsammans? Vinnovaprojektet Max 4 lax har undersökt hur coliving bostäder kan utformas för en målgrupp som har råd med en hyra om max 4 000 kr per månad samt söker sätt att bryta en ofrivillig ensamhet i boendet. Uppsala kommun, Uppsalahem och arkitektkontoret TIP berättar om detta innovationsprojekt som söker råda bot på en alltför likriktad bostadsmarknad.

Varje år utsätts tiotusentals personer för allvarliga sexualbrott i Sverige som kan ge upphov till psykologiska skador och trauman. Med rätt stöd och insatser kan den som utsatts få hjälp att läka. Men många får inte den vård och behandling de har rätt till och är i behov av. Ett samtal om hur situationen ser ut idag och vad som måste till för att alla som utsätts får tillgång till stöd och behandling - oavsett vem de är och var i landet de bor.

Alla ska vara inkluderade i vårt samhälle. Men har alla samma möjligheter att delta i samhället på lika villkor och vad är det som krävs för detta? Är det så att möjligheterna är olika beroende på var man bor?
Samtalet är en timme långt.

Ett temamingel arrangerat av Mänskliga Rättighetsdagarna på temat Segregation och ojämlikhet. Ta chansen att få diskutera ämnet tillsammans med inbjudna gäster från Delmos, Mångkulturellt centrum, Fryshuset och Living Cities.

What have guns to do with human rights? And how can we overcome the danger they pose to sustainable development and equal rights for all? Learn more about IMs groundbreaking work on tackling one of the root causes endangering peoples’ lives and livelihoods by using a circular business model that turns a commodity of killing into a commodity for peace. The presentation will be held in English and there will be an opportunity to ask questions and engage with IM in both English and Swedish afterwards.

Segregation och ojämställdhet skapar dubbel osynlighet för kvinnor. Det försvårar deras möjligheter att ta plats som aktiva aktörer i samhället. Kultur och sociala regelverk bidrar också till det. Många kvinnor, oavsett ålder, slits mellan familj och majoritetssamhälle där de behöver navigera i båda systemen.Samtalet fokuserar på den tidiga prägligen. På vikten av att skapa plattformar för jämlika möten där tankar och erfarenheter delas, som en grund för egenmakt samt hur inspirerar vi kvinnor varandra för att ta makt över våra egna liv, vilket stöds av vår lagstiftning och Mänskliga Rättigheter.

I Barnkonventionen, som nu har nu varit svensk lag i över ett år, fastslås att alla barn har samma rättigheter. Men trots detta finns skillnader gällande tillgången till dessa rättigheter och hur kommuner lever upp till barnkonventionen, beroende på var i landet barnet bor. Hur ser dessa skillnader ut? Hör Bris berätta utifrån sin senaste årsrapport och resultaten från den barnrättsenkät som Bris under hösten genomfört runt om i Sveriges kommuner. Du får också ta del av exempel på hur kommuner kan arbeta för att stärka barnets rättigheter.

Att delta i samhällets kulturliv är en mänsklig rättighet. Konst och kultur bidrar till att skapa ett demokratiskt samhälle genom att utgöra mötesplats för olika perspektiv, utmana invanda föreställningar och lyfta fram nya kreativa möjligheter. Men vad innebär denna rättighet, beroende på var du bor och verkar i Uppsala län? Region Uppsala lyfter i detta seminarium fram olika perspektiv utifrån tre kulturverksamheter på olika platser i länet.

Hur kan vi synliggöra och minska romers utsatthet på bostadsmarknaden? Hur kan vi förändra den här situationen på inte minst diskursiv och strukturell nivå?  Malmö mot Diskriminering och Romskt informations- och kunskapscenter Malmö stad har båda under lång tid på olika sätt och många gånger tillsammans arbetat med frågan bostadsdiskriminering och romers utsatthet på bostadsmarknaden. De samverkar nu i ett projekt för att stärka romska rättighetsbärare och samtidigt tillsammans med bostadsbolag och andra aktörer förändra diskriminerande strukturer på bostadsmarknaden.I vårt gemensamma seminarium lyfter vi det vi ser, hur vi har arbetat med frågan och inte minst hur viktigt det har varit för våra respektive verksamheter att ha stöd av varandra och möjligheterna som skapas av det samarbetet. Vi delar också aktuella erfarenheter och kunskaper från det pågående projektet. Mattias Gardell, professor vid Uppsala universitet  och Vetenskaplig ledare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR), deltar som kommentator samt i det efterföljande samtalet med åhörarna.

Investments in large scale commercial agriculture often mean that people already living in poverty lose their land. Human rights are violated, the environment is destroyed and small holders cannot sustain themselves anymore. Women are often particularly affected. How can small holders’ right to their land be ensured? What is the responsibility of investors? A discussion between investors and representatives from Liberia and Indonesia.

FN uppmanade Sverige redan 2014 att ta fram obligatoriska indikatorer för att följa upp Funktionsrättskonventionen i hela landet. Men kritiken har inte åtgärdats. Sverige lever inte heller upp till kraven på uppdelad statistik för personer med funktionsnedsättning i den nationella uppföljningen av Agenda 2030. Vilka skillnader ser vi när det gäller rättigheter inom olika områden och vad kan vi göra åt situationen så att vi gör verkstad av de vackra orden om att ingen ska lämnas utanför?
Träffa experterna Ola Linder, Agneta Söder, Karolina Celinska och Eva-Maria Dufva som berättar om skillnader över landet när det gäller rätt till självbestämmande, utbildning, hälsa och rehabilitering samt tillgänglighet. Carola Gunnarsson, vice ordförande Sveriges Kommuner och Regioner, SKR och Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030 samtalar med Lotta Håkansson från Funktionsrätt Sveriges styrelse om utmaningar och möjligheter att förbättra respekt för rättigheter över hela landet.

Trygghetsfrågan leder ofta till en problematisering av framförallt ungdomar i grupp. Både platsen vi bor på och hur vi bor kan bidra till vår känsla av trygghet. Vad är trygghet för ungdomar i svenska förorter? Vilka element bidrar till otrygghet? Hur kan ungdomar tillsammans med lokala myndigheter skapa trygga områden?Islamic relief bjuder in till samtal med ungdomar från järvaområdet i Stockholm. Ett safe space att tala oavbrutet om den egna upplevelsen och vilka faktorer som hade kunnat bidra till både ett tryggare och mer välmående Järva.

The seminar is held by Ilia Domashov, Nature conservation specialist. Ecologist.
Acting Associate Professor of Higher School of Medicine in Bishkek

Syftet med detta miniseminarium är att relatera mänskliga rättigheter till de utmaningar som normaliseringen av rasism innebär. Vilka former antar den samtida rasismen? Hur påverkas de mänskliga rättigheterna av islamofobi, antisemitism och andra former av rasism? Hur bör mänskliga rättigheter förstås och implementeras för att motarbeta rasism och stärka funktionell demokrati med respekt för minoriteter?

Tiotusentals kvinnor och flickor mister livet varje år på grund av osäkert utförda aborter. Över hela världen saknar människor tillgång till preventivmedel och sexualupplysning, utsätts för diskriminering och förföljelse utifrån bland annat kön, sexuell läggning och könsidentitet. Kom och lyssna på RFSU:s ambassadörer från projektet Body Rights 2030 och hör mer om hur du kan engagera dig!

Fri demokratisk organisering är en av hörnstenarna i svensk demokrati. Nu ser vi att den är hotad i grunden: 46 procent av Sveriges barn- och ungdomsorganisationer utsätts för hat och hot. LSU - Sveriges ungdomsorganisationer presenterade i maj 2020 en kartläggning som visar att hat och hot mot ungdomsorganisationer ökar. Rapporten visar att 46 procent av organisationerna utsätts. Under seminariet samtalar Hannah Kroksson, generalsekreterare på LSU och teamledare inom Nysta, med Anton Alsander, sakkunnig på Forum - idéburna organisationer med social inriktning.