Människor som lever i fattigdom, som saknar stabila hus och krishanteringssystem, är mer utsatta för klimatkrisen än de som bor i välbärgade områden med god infrastruktur. Faktorer som kön och ålder, om du har ett handikapp, påverkar också hur klimatkrisen ökar utsattheten. Vad kan göras? Välkommen till ett samtal om klimaträttigheter, rätten till klimatsäkra hus och infrastruktur, samt vad som kan göras för att stärka människors motståndskraft för klimatkrisen och inte minst dem som redan lever i klimatnödläge.  

Panelsamtalet kommer att föras utifrån deltagarnas erfarenheter och rekommendationer för att stärka klimaträttigheter och minska de ojämlika villkor som existerar. (Samtalet kommer att hållas och textas på svenska). 

Samtalet kommer fokuserar på samhällen och individer som lever i klimatnödlägen, vad som görs och vad som behöver göras för att stärka klimaträttvisa för de grupper som är mest sårbara: 

1. När katastrofer inträffar, vilka faktorer bidrar till ett samhälles sårbarhet? (Vilka drabbas värst och varför)
2. Vilken roll spelar faktorer som makt, inflytande, ekonomisk situation, ålder och kön i förhållande till klimatförändringar?
3. Hur kan man stärka motståndskraft, katastrofriskreducering och klimatanpassning för att extremväder inte ska leda till katastrofer för människor som lever i klimatsårbarhet?
4. Hur säkerställer Sveriges politiska klimathandlingsplan att den bidrar till klimaträttvisa, samt att samhällen och sårbara grupper får stöd och inte ska drabbas av klimatnödläge?
5. Vad betyder klimaträttvisa, hur kan vi bidra till att klimathandlingsplaner blir rättvisa och jämställda?