Livet i en LSS-bostad Passed
Wednesday April 21, 2021 09:00 - 10:00 3
Moderator: Michael Jestin
Panelists: Bengt Eliasson, riksdagspolitiker (L), Erik Pelling, kommunpolitiker (S), Judith Timoney, ombudsman riksförbundet FUB, Mats Jansson, ombudsman Autism- och Aspergerförbundet
I fyra korta filmer berättar personer som bor i bostad med särskild service enligt LSS, hur de upplever att bo där. De ger exempel på begränsningar i frihet och självständighet, men också på hur man kan uppnå delaktighet och självständighet genom att ha inflytande över sin genomförandeplan. Johanna säger: ”Nej, - det här (genomförandeplanen) stämmer inte, jag vill göra om den och då gör vi om den”.
Efter varje film samtalar en kommunalpolitiker, en riksdagspolitiker och ombudsmän från Autism- och Aspergerförbundet och Riksförbundet FUB.
I arvsfondsprojekten Ge makten vidare (FUB Uppsala Knivsta) och Rätten till mitt liv (Kulturparken) har vuxna som ingår i LSS första personkrets, ofta, ofta visat hur inskränkt deras liv är, särskilt om de bor i gruppbostad eller serviceboende.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism är ofta mer ensamma än vad andra är. ”Fast man är omringad av personal kan man ofta inte känna sig sedd” säger Angelina. De är oftare också mer missnöjda med sina nära relationer. ”Det är lätt att bli utnyttjad för att man vill ha vänner, bekanta, partners” är ett exempel på problem de möter och som framförs av Veronica. Fungerande nära och självvalda relationer är en nyckel till livskvalitet och god hälsa och en mänsklig rättighet (se FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 19 a och b).
Att de boende har ett mycket begränsat inflytande i sitt eget hem bekräftas av Autism-och Aspergerförbundets enkät. Där upplevde bara 30 % av de som bor i LSS-bostad att de har möjlighet att påverka beslut som rör den egna bostaden. Inflytandet över det egna livet blir också mindre då bara ca 10 % av dem som har LSS-insatser har en individuell plan enligt LSS, trots att lagen säger att alla ska erbjudas en sådan. Bara 60 % av kommunerna har en rutin för hur man arbetar med dem.
Möjligheten till en meningsfull fritid är för många mycket begränsad. Den som behöver ett personligt stöd för att ta sig till aktiviteter och för att delta i dessa kan söka ledsagar- eller kontaktpersonsinsats, men får oftast avslag. De blir istället beroende av att boendepersonalen har tid att följa med, vilket de ofta inte har. Dessutom har personerna ingen möjlighet att själva välja vem som ska följa med på aktiviteten. Som Judith Timothy från FUB säger: ”Skulle jag vilja ha ett liv där jag bara interagerar med personal?”
Kommunernas iver att begränsa sina kostnader leder till en starkt begränsad frihet och till och med till inlåsningseffekter för denna målgrupp som redan har mycket mindre makt över sina liv än andra i samhället.
Allt är i grund och botten en maktfråga!
Organizer
Autism- och Aspergerföreningen Uppsala län, FUB Uppsala Knivsta, Ge makten vidare - ett arvsfondsprojekt ägt av FUB Uppsala Knivsta
Form
Seminarium
Prioriterade målgrupper (max 3)
Tjänstepersoner vid kommun
Förtroendevalda
Intresserad allmänhet
Media
Language
Svenska
Digitalt format
Förinspelat program
Lecturers
Michael Jestin ModeratorExhibitor
Neuro Uppsala län
Bengt Eliasson, riksdagspolitiker (L) Panelist
Erik Pelling, kommunpolitiker (S) Panelist
kommunalråd Uppsala (S)
Judith Timoney, ombudsman riksförbundet FUB Panelist
Ombudsman Riksförbundet FUB
Mats Jansson, ombudsman Autism- och Aspergerförbundet Panelist
ombudsman Autism- och Aspergerförbundet