Att som barn växa upp i ekonomisk utsatthet ger ökad sårbarhet och minskade chanser till ett gott liv. Barnen har också en generellt sämre hälsa, mindre möjlighet att delta i organiserade fritidsaktiviteter vilket påverkar resultatet i skolan. Det behövs en fördjupad kunskap kring barn som växer upp ekonomiskt utsatta hushåll. Vilka grupper är det som drabbas, hur många pratar vi om, var finns de, hur påverkas de, vilka relevanta insatser bedrivs eller kan initieras av olika aktörer? Behövs nya sätt att samverka och samarbeta, både inom och mellan region, kommun och civila samhället? Vilket kompensatoriskt arbete bör bedrivas, kan exempelvis ombudsmannaskap och Fritidsbanker bidra, och på vilket sätt kan vi göra strukturella och organisatoriska förändringar för att öka jämlikheten utifrån allas lika värde? Även de rättigheter som barnet har utifrån Barnkonventionen minimeras på grund av begränsad ekonomi. En minskad andel barn i ekonomisk utsatthet leder både kort och långsiktigt till bättre uppväxtvillkor, bättre hälsa och framtida livschanser för de barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Arbetet mot Barnfattigdom är en del i att utveckla arbetet för allas lika rättigheter.