
Årets program
Nedan följer programmet för Mänskliga Rättighetsdagarna 2026. Dag, tid och lokal för seminarierna publiceras efter sommaren.
För att ta del av de längre seminariepunkterna (45-60 min) på Mänskliga Rättighetsdagarna krävs en konferensbiljett som du kan köpa via knappen "Registrering" i toppmenyn på denna sida.
Till miniseminarier (25 min) är det fri entré, registreringen till det kostnadsfria programmet öppnar i oktober.
När du registrerat din biljett och är inloggad kan du skapa ett personligt schema samt nätverka med andra deltagare. Observera att du inte kan förboka platser till enskilda seminarier, utan först till kvarn gäller.
Klicka på knappen Filter för att filtrera programmet utifrån teman, målgrupper, tolkning med mera.
Vid frågor kontakta info@mrdagarna.se eller ring 072-050 42 52.
Observera att fler programpunkter kommer att tillkomma. Programmet är preliminärt och ändringar kan förekomma.
Arenor för frihet
Mette Marqvardsen och Debbie Z. Rennie. , Toni Rhodin, Willmar Sauter
Isof
Hur skapas frihet när samhället stänger ute? Genom berättelser, scenkonst, språk och levande traditioner utforskar vi minoriteters egna arenor för motstånd, överlevnad och kulturell kraft.Romska, judiska, och teckenspråkiga möts i ett program där cirkus, scenkonst, och kulturarv vävs samman med sceniska inslag och historiska berättelser.
Att förebygga rasism och stärka tillit i socialtjänsten
Marie-Anne Karlsson, Mirelle Gyllenbäck, Äja Mosleh
Socialstyrelsen
Hur kan socialtjänsten stärka tillit och förebygga rasism i mötet med individen? I detta seminarium lyfter vi kunskap om bemötande och jämlika möten, och delar erfarenheter från Socialstyrelsens arbete med att motverka rasism och stärka tilliten till socialtjänsten. Fokus ligger på konkreta arbetssätt för en mer kunskapsbaserad och tillgänglig socialtjänst.
Vad innebär det att leva som muslim i Sverige idag? I detta seminarium lanserar MUCF en ny omfattande rapport om muslimers erfarenheter av antimuslimsk rasism/islamofobi i Sverige. Rapporten belyser erfarenheter av hatbrott, misstänkliggöranden i vardagen, begränsningar i möjligheten att fritt utöva sin religion samt olika former av diskriminering och exkludering. Under seminariet presenteras rapportens huvudsakliga resultat följt av ett samtal med representanter från det muslimska civilsamhället om rapportens slutsatser, om villkoren för muslimskt liv i Sverige idag och om vilka förändringar som behövs framåt.
Barn och ungas delaktighet i praktiken
Klara Tufvesson, Malin Qvarnström
Karlstads kommun
Hur kan vi skapa strukturer som får vuxna att lyssna på barn och ungas röster? I det här seminariet riktar vi fokus på barn och ungas delaktighet och inflytande i praktiken. Medverkar gör både unga och vuxna som bidrar med sina erfarenheter om hur barn och unga kan involveras i demokratiska processer – från konsultation, dialog och idéutveckling till faktisk påverkan.
Det mest mänskliga behovet – och Sveriges största tillgänglighetslögn
Veronica Appelgren, Victoria von Uckermann
RBU arvfondsprojekt Toaletter för alla
Sverige pratar om frihet och mänskliga rättigheter. Men för tusentals människor slutar friheten vid ytterdörren – för att det inte finns publika toaletter de kan använda. I det här seminariet går vi igenom vilka som drabbas, vad det konkret innebär för frihet och vardag, och varför det är en direkt kränkning av mänskliga rättigheter. Vi avslutar med att förklara konceptet servicetoalett och vägen framåt.
Frihet från fruktan – med ditt språk
Annette Lyth, Eva Forsgren
Amnesty Sápmi
Språket ger ökad trygghet i den samiska identiteten, men kan bidra till hat och kränkningar, inte minst i skolan, lokalsamhället och sociala medier. Vi lyfter språkets betydelse ur samiska barns perspektiv och det mellanförskap som skapas om du inte behärskar något samiskt språk. Sanningskommissionen för det samiska folket har presenterat sitt slutbetänkande med strategier för att motverka rasism och bidra till samisk språkutveckling både bland barn och vuxna.
Frihet i samklang med naturen
Amnesty Sàpmi, Jenny Lundahl
Amnesty Sápmi
Samers relation till marken och vattnet kännetecknas av ett ömsesidigt beroende, andlighet och en respektfull förvaltning. Landskapet i Sápmi är ett hem och ett levandekulturlandskap. Nu hotas naturen genom omfattande exploateringar. Därmed hotas samers och alla andras livskvalitet och frihet att leva i samklang med naturen och den biologiska mångfalden.
Frihet i arbetslivet innebär att kunna utföra sitt uppdrag utan rädsla för hat, hot eller otillåten påverkan. Karlstads kommun har en utbildning inom detta område som stärker medarbetares trygghet och handlingsutrymme genom ökad kunskap om hur aggression och påtryckningar kan förebyggas och hanteras. Genom konkreta verktyg, dialog och kommunens rutiner skapas förutsättningar för en säker arbetsmiljö där professionellt omdöme och yttrandefrihet kan upprätthållas.
Frihet – och begränsande normer inom svensk arbetsliv
Batseba Kahsay, Disa Thorsvad, Institutet för mänskliga rättigheter, Marie Cham
Akademikerförbundet SSR
Akademikerförbundet SSR bjuder in till ett dekolonialt samtal som problematisera begreppet frihet. I ett perspektiv där frihet inte förstår som neutral eller universell, utan som något som formas i relation till makt, historia och position.Det svenska arbetslivet beskrivs ofta som jämlikt och meritokratiskt, men tillgången till grundläggande rättigheter i arbetslivet är inte jämlikt fördelad. Trots diskrimineringslagens krav på likabehandling och arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen möter många rättighetsbärare strukturella hinder som begränsar deras möjlighet till trygghet, inflytande och delaktighet.I detta seminarium belyser vi hur normer kring vithet, svenskhet och makt påverkar vem som ges reell frihet att ta plats, sätta gränser och vara sig själv på jobbet. Med ett antirasistiskt perspektiv synliggörs hur dessa normer samverkar intersektionellt och får konsekvenser för möjligheten att fullt ut åtnjuta sina arbetsrättsliga och mänskliga rättigheter.
Från nationell strategi till lokal praktik - så blir mänskliga rättigheter konkret
Johan Blom, Kitimbwa Sabuni
Länsstyrelserna
Från nationell strategi till lokal praktik - så blir mänskliga rättigheter konkretI detta seminarium sätter vi fokus på hur mänskliga rättigheter kan omsättas från nationell strategi till lokal praktik. Järfälla kommun och Region Värmland delar hur ett rättighetsbaserat arbetssätt kan användas för att systematisera och förenkla implementeringen av mänskliga rättigheter i praktiken. Avslutningsvis modererar Länsstyrelserna ett panelsamtal om hur vi kan mötas från nationellt till lokalt för att uppfylla mänskliga rättigheter.
Från rättighet till verklighet – hur följer vi upp funktionsrättskonventionen?
Fonden för mänskliga rättigheter
MR-Fonden och Funktionsrätt Sverige lanserar Rättighetsverktyget, ett nytt projekt som utvecklar ett digitalt verktyg för att följa upp hur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förverkligas. Tillsammans med civilsamhälle, kommuner och regioner utforskas hur funktionsrätten kan stärkas, följas upp och få tydligare genomslag i praktiken.
Hur leda, verka och arbeta när hat och hot drabbar organisationen
Nadia Larsson
Fremia
När hat och hot blir en del av vardagen för anställda, förtroendevalda och ideellt engagerade i civilsamhället sätts verksamheten på svåra prov. Arbetsgivaren har ett tydligt ansvar att förebygga, agera och följa upp – hat och hot är en demokrati och arbetsmiljöfråga, inte ett individuellt problem. Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö, oavsett arbetsuppgifter.
Hur ser verkligheten ut för religionsfrihet i Iran?
Maja Åberg, Maria Magdy, Nogol Rahbin
Bahá'í samfundet, Amnesty International & Open Doors Sverige
Hur ser verkligheten ut för religionsfrihet i Iran – och vad händer när staten använder dödsstraff som verktyg mot tro? I detta seminarium belyser vi situationen för religiösa minoriteter, särskilt bahá'íer och kristna, och hur rättssystemet används för att begränsa deras mänskliga rättigheter. Genom konkreta exempel och efterföljande panelsamtal lyfter vi en av våra tids mest angelägna frågor om frihet, tro och rättvisa. – Bahai samfundet, Amnesty & Open Doors Sverige
Hur stärker vi skyddet och ansvarsutkrävandet av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i Sverige?
Johanna Romare, Anna-Sara Lind, Cecilia Sandqvist, Charlotta Göller, Gunilla Hallonsten, Karin Sjömilla, Patrik Bremdal
Fonden för mänskliga rättigheter
Trots att Sverige har åtagit sig att respektera ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter enligt internationell rätt är skyddet i nationell rätt fortfarande svagt. Vad krävs för att göra dessa rättigheter verkligt utkrävbara? Under detta seminarium diskuterar vi hur Sverige kan gå från politiska ambitioner till juridiskt ansvar – genom möjliga reformer, stärkt ansvarsutkrävande och nya vägar framåt för att säkerställa rättigheter i praktiken.
Hur vi kan skapa en hållbar beredskap som inkluderar alla och där mänskliga rättigheter står i centrum – även i tider av ökad belastning, långvarig kris och ytterst krig? Vi vill synliggöra hur rätten till liv, hälsa, värdighet och likabehandling prövas i praktiken när fri‑ och rättigheter begränsas, men vårdens ansvar består. Seminariet lyfter perspektiv kring hälso- och sjukvårdens uppdrag när friheten försvinner och besluten handlar om liv, död och rättigheter. Hur kan mänskliga rättigheter upprätthållas i vården under extrem och långvarig belastning? Betydelsen av att integrera mänskliga rättigheter i planering och övning.Vad händer när resurserna inte räcker?
Kultur – en mänsklig rättighet
Frida Närman, Oda Larsson
Region Värmland
Att få uttrycka sig, känna igen sig och ta plats gör livet större och samhället öppnare. Region Värmlands kulturavdelning lyfter konstens och kulturens betydelse för människors frihet. Vi stärker kulturskapares villkor och utvecklar gestaltade miljöer för alla. Under seminariet får du ta del av hur vi arbetar för att fler ska kunna både uppleva och skapa konst och kultur. Vi visar exempel på barns och ungas, äldres och nationella minoriteters rätt till kultur – i linje med FN:s konvention om mänskliga rättigheter.
Könsstympning – en kränkning av mänskliga rättigheter och hur vården kan göra skillnad
Anna Holm, Hanna Edvardsson
Västra Götalandsregionen, Hållbarhetsavdelningen
Västra Götalandsregionens hållbarhetsmål 2030 samlar organisationens prioriteringar om mänskliga rättigheter för varje människa. Könsstympning berövar flickor och kvinnor den grundläggande friheten att bestämma över sin egen kropp, och är en allvarlig kränkning av mänskliga rättigheter. Könsstympning påverkar ofta den fysiska, psykiska och sexuella hälsan. Vulvamottagningen på Angereds närsjukhus berättar hur vård, kunskap och lyhördhet kan hjälpa kvinnor att återta kontroll, läka och stärka sin och kommande generationers frihet.
Likvärdigt skydd - lärande genom dialog och dilemmaberättelser
Annika Lindqvist, Emilia Norin, Lars Anderman, Ingrid Kihlsten
Myndigheten för civilt försvar
Alla har rätt till skydd vid brand, kris och krig – men i praktiken når skyddet inte alla. Det här seminariet belyser vad likvärdigt skydd innebär och utforskar glappet mellan rättighet och verklighet. Seminariet består av en kort föreläsning och gestaltade scener med verklighetsnära dilemmaberättelser. I detta moment bjuds deltagarna in att reflektera, diskutera och tillsammans prövar vi möjliga sätt att agera.
Mod + mobilitet = ökad rörelsefrihet!
Sofia Bjarnevik
Region Värmland
I Värmland pågår just nu en spännande förändringsresa där nya former av trafik och tjänster, som sätter användarens behov i fokus, gör succé. Under denna föreläsning berättar vi om dynamisk trafik som enbart körs när någon vill resa, om tjänsten mixtrafik som låter allmänheten boka plats och resa med skoltrafiken och om de senaste årens satsning på gratis sommarbiljett för alla skolungdomar.Tre exempel där vi utmanat både kollektivtrafikbranschen och bilden av kollektivtrafik med målet att skapa ett gott vardagsliv och jämlika livsvillkor för fler. Kom och lyssna när vi delar med oss av en förändringsresa där social hållbarhet är i fokus.
Människohandel är i sin kärna en kränkning av människans frihet och förekommer idag på svensk arbetsmarknad. I ett panelsamtal diskuterar forskare och praktiker människohandel för tvångsarbete och närliggande former av arbetskraftsexploatering från ett människorättsperspektiv. Fokus ligger på hur fenomenet förstås i den svenska kontexten och dess kopplingar till ämnen såsom arbetsrätt, migration och kriminalitet. Samtalet kommer även fokusera på hur olika diskurser påverkar samhällets problemformuleringar och åtgärder mot människohandel.