Programpunkter

50 procent av personer med psykisk ohälsa har upplevt sig orättvist behandlade i den kroppsliga sjukvården. Det handlar många gånger om att fysiska symtom inte tas på allvar, utan tros ha psykiska orsaker. Under detta seminariet diskuteras orsak, konsekvens och lösning på den diskriminering personer med psykisk ohälsa upplever i kroppssjukvården.

Hur kan din kommun motverka och förebygga rasism och diskriminering? Ta del av konkreta insatser från några kommuner som deltar i Sveriges Kommuner och Landstings nätverk mot rasism och diskriminering. Arbetet utgår från ett europeiskt tiopunktsprogram som bland annat omfattar områdena utbildning, bostadsmarknad, sysselsättning, kultur och fritid, konflikthantering och hatbrott.

“The right to health is a fundamental part of our human rights and our understanding of what it means to enjoy a life with dignity.”
What does the right to health look like during situations of conflict, where both healthcare needs increase, but access to healthcare facilities as well as delivery of healthcare services may be significantly limited? Should civilians and fighters both be entitled to health care? Who should be prioritized? International Humanitarian Law and the protections that it affords sets out important protections for healthcare, and in fact protection of the injured, wounded and sick was one of, if not the central notion behind the development of modern international humanitarian law. This lecture will look at why the discussion on the right to heath must always take into account international humanitarian law, and will also discuss a range of current contextual and structural challenges: including discussing the increase in attacks against healthcare facilities and some of the structural limitations of IHL when it comes to addressing mental health as well as disability rights. The lecture will make the case that IHL is an essential normative framework for all right to health advocates to become comfortable with, as without applying and demanding the respect for IHL, the enjoyment of a life in dignity will remain elusive for so many. 

Hundratals år av exkludering –
hur påverkas hälsan? Fortfarande väljer många romer att inte
vara öppna med sin etnicitet. Studier visar att brist på erkännande, inflytande
och egenmakt kan bidra till sämre hälsa och kan leda till kortare genomsnittlig
livslängd. Seminariet lyfter konkreta exempel på inkluderingsarbete med den romska minoriteten utifrån individuella, strukturella och diskursiva perspektiv. 

Vad vet vi från forskning om vilka insatser som främjar respektive hämmar ensamkommande barns hälsa och utveckling i det nya landet? Seminariet redovisar en systematisk litteraturgenomgång från SBU och kompletteras med kommentarer från Ensamkommandes Förbund.

Ofta lyfts frågor om psykisk ohälsa bland unga, men väldigt sällan talas det om de andliga dimensionernas påverkan på detta trots att forskning visar att de andliga och existentiella frågorna har en stor påverkan på människors välmående. Yasri Khan och Joel Halldorf, två tänkare och profiler med ursprung från olika religiösa traditioner i Sverige kommer prata om andlig och existentiell hälsa utifrån ett islamiskt respektive kristet perspektiv.

Sexuell och reproduktiv hälsa är ett tillstånd av
fysiskt, känslomässigt, psykiskt och socialt välbefinnande i förhållande till
alla aspekter av sexualitet och reproduktion. Alla människor har rätt att fatta
beslut om sina egna kroppar och ha tillgång till hälso- och sjukvård och andra
hälsofrämjande insatser som stödjer den rätten.Vi berättar hur vi arbetar inom området och Cecilia
Fredlund berättar om forskningen om sexuella övergrepp, sexuell exploatering och
sex som självskada.
 

Friends spelar in ett samtal om rasismen och hälsokonsekvenser för barn och unga. Begrepp som mikroaggressioner och gaslighting reds ut med paralleller till mobbning och psykisk ohälsa. Samtalet syftar till att förstå orsaker till barn och ungas ohälsa. Avslutningsvis kommer konkreta förslag på hur vi kan säkerställa barns rätt till hälsa och en inkluderande och trygg inlärningsmiljö i skolan.

Många ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter förverkligas för invånare genom det kommunala uppdraget men kommunen har även ett ansvar som arbetsgivare. Seminariet fokuserar på arbetsmiljöarbetet som en del i förverkligandet av rätten till hälsa. Vi reflekterar kring möjligheter och utmaningar som finns med att anlägga ett rättighetsperspektiv på arbetsmiljöarbetet och delar med oss av våra erfarenheter från arbetet i Östra Göteborg.

A meeting with a woman from Pakistan and a man from Sweden who will share their experiences of vulnerability of being in a minor group in the society. How is their psychosocial wellbeing affected by this? What are the challenges and what are the coping strategies for individuals, families and organizations? How are people motivated to become human rights defenders and peacebuilders and how can they practice their religion even if it might challenge their psychosocial wellbeing?

Att ha ett rättighetsperspektiv innebär att erkänna våra
patienter, bland andra papperslösa, som rättighetsbärare och det offentliga som
skyldighetsbärare. Ett rättighetsperspektiv är en moralisk och politisk
hållning (icke partipolitiskt men ändå inte neutral när det gäller brott mot
mänskliga rättigheter eller mot barnkonventionen) som omorienterar vår
psykologiska praxis i vårt arbete med bland andra papperslösa ungdomar. 

The ability for everyone to reach the highest attainable right to health is intrinsically linked to the food we eat - not only what we eat but how our food is produced and distributed on a global level. The challenge of ensuring the right to food is not an easy task in a world where resources are unequally distributed and where global food production is one of the major drivers of climate change and other environmental impacts. How does global food production impact peoples’ livelihood and health? Are there differences depending on where you live? And how do we move forward in the struggle to ensure the right to healthy and sustainable food for all?
 

Vilka faktorer bidrar till en god/dålig hälsa bland elever på yrkesförberedande gymnasieprogram? Det är inte ovanligt att yrkeselever under sin APL får möta sexistisk, homofobisk eller rasistisk jargong. Som ung och ny på arbetsplatsen kan det vara svårt att veta hur en ska hantera detta. Hur kan vi stärka yrkeselever med kunskaper och verktyg så att de bättre kan tillgodose sina rättigheter i arbetslivet?

Många känner till att miljontals människor är på flykt från sina hem. Med Dilemmaspelet vill vi öka förståelsen för vad det kan innebära att vara på flykt.

Västra Götalandsregionen har sedan år 2013 utvecklat människorättsbaserat arbete inom delar av psykiatrin. Vid de avdelningar som prövat arbetssättet har tvångsåtgärder och vårdskador minskat. Under seminariet belyses den kritik Sverige fått, brukarnas/rättighetsbärarnas erfarenheter och Västra Götalandsregionens nya arbetssätt.

Fonden för mänskliga rättigheter och SIGHT, Swedish Institute for Global Health Transformation, samproducerar en paneldiskussion med tillhörande presentationer på ämnet universal health coverage, UHC, ur ett mänskliga rättighetsperspektiv. Ett globalt angreppssätt på lokala utmaningar och förbättringsåtgärder.
Seminariet kommer att skrivtolkas.

Psykisk ohälsa är vanligare bland äldre personer än bland yngre. Ett faktum som inte är synligt i media, beslutsfattare och profession. Depression ses ofta som en del av ett naturligt åldrande och självmord som ett medvetet beslut på grund av en dödlig sjukdom. Vi kan gemensamt vända denna utveckling genom ökad kunskap, minska felaktiga föreställningar och när det krävs peka på att detta strider mot de mänskliga rättigheter vi alla omfattas av.

Hälsan bland barn är långt ifrån jämlikt fördelad. Barnhälsovården kan spela en viktig roll för att minska de påverkbara hälsoskillnaderna och nu satsar Sveriges regioner extra för att nå ut mer till fler. Genom samverkan med exempelvis tandvård och kommuner kan stöd sättas in tidigt och främja alla barns rätt till hälsa. Men hur? Hör mer om den nationella satsningen och om nystartade samarbeten mellan barnhälsovård, tandvård och socialtjänst.

Hur kan vi tillgängliggöra arenor för social delaktighet, kunskap och engagemang i lokalsamhället för nyanlända? Vilken betydelse har sådana faktorer och de nya reglerna för uppehållstillstånd för rätten till hälsa? Uppsala universitet, Region Skåne och Samhälls- och hälsokommunikatörerna i Skåne presenterar erfarenheter från projektet Välkommen till Skåne och forskningsresultaten från projektet.

Barn utan socialt umgänge på rasterna löper tre gånger högre risk att få icke godkända betyg samma år. Ensamma elever är i högre grad också utsatta för kränkningar och mobbning. Att vara del av gemenskap och få godkända betyg är två viktiga faktorer för god hälsa. Med avstamp i forskning och beprövad erfarenhet undersöker vi risk- och friskhetsfaktorer i skolan. Vad krävs för ett hållbart och långsiktigt elevhälsofrämjande arbete?