Årets program

Välkomna till en fullmatad invigning av Mänskliga Rättighetsdagarna 2024. Vi bjuder på teater med Nöjesfabriken, musik med Skellefteå Kulturskola, jojk med renskötaren Jörgen Stenberg och mer. Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör och Evelina Fahlesson, 1:e vice ordförande kommunstyrelsen hälsar välkomna till Västerbotten. Allt hålls samman av våra eminenta konferencierer David Åkerlund och Niklas Larsson Lirell från UngHästen - en del av Västerbottensteatern. 

Det samiska folket bär en dubbel börda i klimatkrisen. Samer är en av de grupper som drabbas mest direkt av klimatkrisen i dag, samtidigt planeras också många av åtgärderna som måste till i klimatomställningen på samisk mark. Hur ser det samlade trycket på samiska marker ut? Hur påverkar omställningspolitiken samers mänskliga rättigheter och kulturella överlevnad? Vad är vägen framåt?Välkommen på panelsamtal om klimatförändringar, samisk kamp och mänskliga rättigheter

Children's leisure time is crucial for their sense of coherence and acts as a protective factor, especially for those in challenging home or school situations. In Sweden, the responsibility often falls on parents, risking exclusion for vulnerable children. Skellefteå Municipality addresses this with Cultural and Leisure Guidance, inspired by Copenhagen's "Fritidsguiderna KBH". Join Copenhagen and Skellefteå Municipalities to explore this inclusive approach.

Rättigheter i omställningens tid är rätten att leva ett liv fritt från våld, vilket också är en jämställdhetsfråga. Jämställdhet är ett av Agenda 2030s målområde. I ett jämställt samhälle lever kvinnor och barn fria från våld. Trots det ser vi många tecken på att utvecklingen går åt motsatt håll. Detta seminarium som delvis hålls på engelska kommer att handla om våldsutsatthet och förebyggande åtgärder, inte minst på arbetsplatsen. During the session we will learn more about Ilitha Labantu, an organisation in Cape Town who strives to end violence and abuse against women in disadvantaged communities. 

Att få sina grundläggande behov tillgodosedda är en mänsklig rättighet, och vi lyfter hur civilsamhället kan bidra till att fylla glappen i samhällets sociala skyddsnät. Röda Korset visar på civilsamhällets roll i att bidra till att alla människor får förutsättningar att vara resurser i en tid av social omställning och förändring. När de grundläggande humanitära behoven, inklusive hälsa och vård, är uppfyllda kan varje människa vara en resurs.

Hur ska vi förstå de politiska förslag som läggs fram och genomförs utifrån ett öppet och demokratiskt Sverige? Vad händer när politiska förslag som läggs fram med mål om att bekämpa kriminaliteten och främja tryggheten i samhället samtidigt utmanar och påverkar principer om människors lika värde, likabehandling och rättssäkerhet? När ett paradigmskifte inom migrationspolitiken innebär åtgärder och förslag som påverkar hela samhället och den tillit vi har till samhället. 

I samhällsomvandlingen av norra Sverige finns en strävan att attrahera människor från olika delar av världen. Samtidigt vittnar utrikesfödda eller rasifierade personer om ett hårdnande samhällsklimat med ökade uttryck av rasism. Hur skapar vi ett Norrland fritt från rasism, och vilken roll spelar civilsamhället för att undanröja hinder och möjliggöra för fler att delta i samhällsutvecklingen?  

Den dalande psykiska hälsan hos barn och unga idag är ett stort problem. Barn och unga befinner sig på nätet idag och vi tror att det är vi vuxna som måste anpassa oss till det, snarare än att barnen måste anpassa sig till oss. Många barn har inte heller tillgång till rätt typ av stöd när det kommer till mobbning. Därför testar vi nu vårt eget digitala KBT-program för barn mellan 13 och 18 år. Barn som upplever ökat lidande i vardagen kopplat till mobbning/utsatthet har möjlighet att genomgå en KBT-behandling hos oss. Där vi vill ge barn och unga verktyg för ökad självkänsla, att stå upp för andra på ett säkert sätt och för att kunna navigera i det digitala samhället.

Sverige ratificerade FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning år 2009. Det råder dock konsensus om att det än idag återstår mycket arbete innan vi har ett samhälle präglat av jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet. I flertalet rapporter betonas till och med att jämlikheten blivit sämre med ökande klyftor som följd.Mänskliga rättigheter är ett kärnuppdrag för offentlig förvaltning. Hur prioritera när resurserna är knappa, hur prioritera när rättigheter står mot varandra?

Alla har rätt till vård på lika villkor. En viktig del i arbetet för en jämlik vård är att jobba med normer och värderingar. Stereotypa företsällningar om patienter ökar risken för felbehandling, eller att behandling uteblir. Allvarliga, behandlingsbara sjukdomar kan upptäckas för sent, och i värsta fall leda till förtida död. Rasism i vården är också ett arbetsmiljöproblem när vårdpersonal utsätts.

Upptäck vilka antidiskrimineringsbyråerna är och hur vi runt om i landet arbetar för att förebygga och motverka diskriminering. Vi berättar om vår verksamhet, diskrimineringslagen och Sveriges diskrimineringsgrunder och former. Vet du vad som krävs för att något ska räknas som diskriminering? (Ersätter "Digitala rättigheter och diskriminering")

Margot Wallström har en lång meritlista. Hon har bland annat varit EU-kommissionär, FN:s representant i frågor som rör konfliktrelaterat sexuellt våld, och innehaft flera ministerposter, senast som utrikesminister. På MR-dagarna berättar hon mer om sitt nya uppdrag kopplat till återuppbyggnaden av Ukraina, en feministisk utrikespolitik samt hur vi, trots en orolig omvärld, kan och måste finna hoppet för att fortsätta arbetet för mänskliga rättigheter. 

Under 2024 har Sverige granskats i två FN-kommittéer, om konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och funktionsrättskonventionen. Representanter från Institutet för mänskliga rättigheter, samordnande organisationer från civilsamhällets MR-nätverk och Regeringskansliet diskuterar hur FN-granskningen kan stärka mänskliga rättigheter i Sverige. Hur kan FN:s rekommendationer användas i ett systematiskt, kontinuerligt och transparent människorättsligt arbete i Sverige? Hur arbetar regeringen, civilsamhället och institutet för att följa upp och genomföra rekommendationerna?

Välkommen till en föreställning där audism inte bara är ett ord – det är en verklighet som måste belysas. I en hållbar framtid ser vi ett samhälle där teckenspråk är lika självklart som luften vi andas och rätten till all kommunikation och delaktighet säkerställs, både för vår generation och kommande generationer. Genom vår föreställning vill vi inspirera och engagera, och vi bjuder in dig att vara en del av förändringen. 

En presentation med representanter från RF-SISU Västerbotten, om rätten till positiva rörelseupplevelser och hur vi på ett nytänkande angreppssätt lyckas med det.

Ju fler du kan namnet på desto tryggare känner du dig säger forskningen. Vi kommer  bl.a. att dela med oss av verksamheten “Hej granne” som finns lokalt i Skellefteå. “Hej granne” utgår från metoden ABCD, Asset Based Community Development. Metoden utgår från platsen och de boendes styrkor, intressen och passioner. Kom och lär dig mer om att skapa delaktighet som är långsiktigt hållbar och utgår från de boende. 

Det som inte syns finns inte. Citatet kommer från en hyresvärd som ville undersöka hur diskrimineringen såg ut i just hennes bolag. Diskrimineringen är utbredd på dagens bostadsmarknad, inte minst för den som hyr sin bostad. Hur kan hyresvärdar jobba förebyggande för att minska diskrimineringen på bostadsmarknaden? Malmö mot Diskriminering har tillsammans med fastighetsägare utforskat olika arbetssätt och metoder för hur de kan minska riskerna för att diskriminering ska uppstå på bostadsmarknaden. Våra lärdomar och resultat har nu sammanställs i en vägledning för hur fastighetsägare kan arbeta långsiktigt och förebyggande. I detta seminarium berättar vi både om våra erfarenheter av hur diskriminering på bostadsmarknaden ser ut, utifrån diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet, och hur fastighetsägare själva ser på diskriminering. Vi kommer även berätta om vår vägledning och hur vi som civilsamhällesaktör kan stötta och uppmana hyresvärdar att arbeta förebyggande mot diskriminering. 

Seminariet tar avstamp i tidigare kunskap om hur de mänskliga rättigheterna kan skyddas och främjas i tider av kris och krig. I samtal mellan olika aktörer undersöker vi vad som har hänt sedan pandemiåren, vilka lärdomar som dragits och hur vi kan använda dem i en tid där så mycket ställs om. Vad behöver olika aktörer göra för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna skyddas och främjas i tider av kris och krig?

Alla elever har rätt till en utbildning fri från diskriminering. Trots det ökar anmälningarna till DO om diskriminering i skolan som har samband med etnisk tillhörighet. En betydande andel av de som utsätts är afrosvenska elever. Hur ser elevernas vardag i skolan egentligen ut? Hur påverkas skolgången? Vilket är skolans ansvar? Och vad behöver göras? Diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius diskuterar bland annat med representanter för civilsamhället.

Krig i Sveriges närområde, ekonomiska tillväxten stannar av - ökad oro inför framtiden. Arbetslösheten ökar och politiken växlar om för stärkt arbetslinje. Projektet Disabled Refugees Welcome - Rätten till arbete har följt utvecklingen för migranter med funktionsnedsättning. FN:s Funktionsrättskommitten fördömer alla exkluderande arbetsmarknadsåtgärder. Supported Employment är en inkluderande arbetsmarknadsåtgärd för konkret stöd på arbetsplatsen utifrån individens vilja och förutsättningar.  Alla kan delta på den ordinarie arbetsmarknaden utan kostsamma och exkluderande särlösningar.