Programme

Children's leisure time is crucial for their sense of coherence and acts as a protective factor, especially for those in challenging home or school situations. In Sweden, the responsibility often falls on parents, risking exclusion for vulnerable children. Skellefteå Municipality addresses this with Cultural and Leisure Guidance, inspired by Copenhagen's "Fritidsguiderna KBH". Join Copenhagen and Skellefteå Municipalities for a discussion on implementing this approach.

Det räcker inte bara med att överleva, man måste leva också!I över 20 år har Unghästen arbetat i skolor och arbetsplatser kring temat psykisk ohälsa/ hälsa. Erfarenheten från detta arbete har destillerats i metoden Trygga Klassrum. I workshopen erbjuds möjligheten att ta del av metoden genom engagerande övningar och utforskande samtal om utmaningar och möjliga orsaker till den växande psykiska ohälsan hos unga och hur vi kan förmedla hopp i en värld i omställning.

Det som inte syns finns inte. Citatet kommer från en hyresvärd som ville undersöka hur diskrimineringen såg ut i just hennes bolag.Diskrimineringen är utbredd på dagens bostadsmarknad, inte minst för den som hyr sin bostad. Hur kan hyresvärdar jobba förebyggande för att minska diskrimineringen på bostadsmarknaden? Malmö mot Diskriminering har tillsammans med fastighetsägare utforskat olika arbetssätt och metoder för hur de kan minska riskerna för att diskriminering ska uppstå på bostadsmarknaden. Våra lärdomar och resultat har nu sammanställs i en vägledning för hur fastighetsägare kan arbeta långsiktigt och förebyggande. I detta seminarium berättar vi både om våra erfarenheter av hur diskriminering på bostadsmarknaden ser ut, utifrån diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet, och hur fastighetsägare själva ser på diskriminering. Vi kommer även berätta om vår vägledning och hur vi som civilsamhällesaktör kan stötta och uppmana hyresvärdar att arbeta förebyggande mot diskriminering. 

Vi pratar ofta om implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Men hur gör vi, i vilken ände börjar vi och hur får vi fart i arbetet, hur blir det hållbart och vad gör skillnad för barn? Den här föreläsningen går från teori till praktik genom 10 viktiga steg i arbetet med barnets rättigheter.

Länsstyrelsen Västerbotten, i samarbete med projektägare finansierade av länsstyrelsen, belyser några av de villkor som är i förändring inom migration och integration, metodkunskap för ett rättighetsbaserat arbetssätt (RBA) och praktiskt integrationsarbete i länet. RBA är en metod som möjliggör arbete för att stärka rättigheter, vilket är särskilt värdefullt när rättigheter utmanas och aktörernas förmåga att arbeta med målgrupperna förändras.

Den hållbara människan – om muntligt berättande och dess användningsområden.

Vilka är de största utmaningarna i Norrbotten och Västerbotten när det gäller till exempel barns levnadsvillkor, olika gruppers möjligheter på arbetsmarknaden eller förutsättningar för att vara delaktig i samhället? Under 2024 genomför länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten rättighetsdialoger som ska mynna ut i en lägesbild som bygger på rättighetsinnehavaranas eget perspektiv och ger en fördjupad bild av hur det är att leva i norra Sverige, ur ett rättighetsperspektiv. 

Demokratistegen är en modell för skolan och folkbildningen att arbeta med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter utifrån verksamhetens behov. Med Demokratistegen kan ni till exempel förebygga antisemitism och andra former av rasism, öka tryggheten på er skola eller utveckla elevers och deltagares kunskaper och kritiska tänkande. Med Demokratistegen gör ni ett kollegialt utvecklingsarbete som rör både skolmiljön och undervisningen. När demokrati och mänskliga rättigheter möter nya utmaningar behöver skolan behöver skolan hänga med.Demokratistegen är ett samarbete mellan Skolverket och Forum för levande historia. Myndigheterna erbjuder handledning för skolor och folkhögskolor som arbetar med Demokratistegen.

Rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö är tydligt kopplad till flera rättighetsområden, däribland urfolks rättigheter. Urfolk har specifika rättigheter som skyddas av FN:s urfolksdeklaration. 2022 trädde en lag i kraft i Sverige som fastslår att regering och statliga myndigheter är skyldiga att konsultera samiska företrädare när det gäller beslut av särskild betydelse för den samiska befolkningen. Hur kan en rättighetsbaserad dialog och process se ut?