Mänskliga rättigheter gällande personer med funktionsnedsättning nedprioriteras ständigt, vilket är mer än tydligt i omställningens tid. Frågan om delaktighet och rörelsefrihet för personer med funktionsnedsättning hamnar allt längre ner på samhällets "priolista" för att i stället hantera funkisar som vård- och omsorgskostnader. Att kunna leva som en delaktig medborgare med rättigheter och skyldigheter på samma villkor som andra (vilket stadgas i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och i Agenda 20230) är svårt idag då kommuner och landsting begränsar möjligheten med ekonomi som argument. För att kunna leva ett självständigt liv på samma villkor som alla andra behöver du ha råd. Och personer med funktionsnedsättning tillhör en ekonomiskt utsatt grupp då det är svårt att ta sig in på arbetsmarknaden eller ha tillgång till de hjälpmedel du behöver för att leva ett självständigt liv. Som ung på väg ut i vuxenlivet är hindren många gånger oöverstigliga.