Scenprogram

Vi har aldrig haft fler sensorer, mer data eller starkare system än idag. Ändå vet vi inte alltid när ett hot är på väg att bli en incident. Frågan är inte hur vi samlar in mer information. Frågan är hur vi skapar förståelse innan det händer.

Traditionellt baseras säkerhetsmarknaden på produktförsäljning, där kunden betalar för den tekniska utrustningen samt för arbetad tid (timdebitering) för att få den på plats. Med dagens molnlösningar och skalbara teknik banas väg för tjänstebaserade affärsmodeller där kunden – istället för att investera i egen infrastruktur – kan erbjudas säkerhet som en driftkostnad i form av ett abonnemang baserat på de tjänster som används. Det skapar förutsättningar för proaktiva säkerhetslösningar och nya värdeadderande tjänster som väsentligen kan tjäna kundernas behov av förbättrad kostnads- och driftseffektivitet samt ökad hållbarhet.

I ett försämrat säkerhetsläge räcker det inte att ha planer i pärmar. Verklig beredskap avgörs av om människorna i organisationen vet vad de ska göra och faktiskt gör det när det gäller. Robert Trupp, senior rådgivare inom totalförsvar med över 40 års erfarenhet, berättar hur företag kan förstå sin roll i totalförsvaret och omsätta kunskap till praktisk handlingsförmåga.

När säkerhet blir en alltmer verksamhetskritisk funktion ökar också kraven på hur behov, kvalitet, leveransförmåga och pris värderas i offentliga upphandlingar.

Den 1 juni 2026 trädde Sveriges nya lag om skyddsrum och skyddade utrymmen i kraft. Samtidigt har ett försämrat omvärldsläge gjort frågor om befolkningsskydd mer aktuella än på många år.
Men hur fungerar egentligen Sveriges skyddsrum? Vilket skydd kan de ge? Och vilken kunskap behöver samhället, fastighetsägare och enskilda medborgare ha för att skyddsrummen ska fungera när det verkligen behövs?

I jämförelse med kamerabevakning och passerkontroll talas det väldigt lite om inbrottslarm. Men självklart påverkas även inbrottslarm av den snabba teknikutvecklingen, inte minst när det gäller funktionaliteter och trenden mot ökad integration. 
Därutöver har utvecklingen inom sensorteknologi skapat utrymme för nya möjligheter när det gäller detektion. Hur påverkar det larmsystemen? Övergången till 5G-nätverk är också en påverkande faktor.
Men hur ser branschföreträdarna i panelen på utvecklingen trenderna inom inbrottslarm? Var sker utvecklingen idag?

När blir en avvikelse faktiskt en säkerhetsrisk?
Rätt frågor räcker inte – det är också en konst att tolka och förstå svaren när intervjuare och intervjuad har olika referensramar.
I denna programpunkt pratar Zanko Dasko, vd för Recway, med Jeanette Lesslie Wikström, VD för SäkerhetsBranschen, om att en säkerhetsprövningsintervju inte bara handlar om vilka frågor som ställs, utan också om hur svaren lyssnas på, tolkas och förstås.

Prisutdelning året medarbetare bevakningsbranschen.Bakgrund till priset och Säkerhetspersonalens dag: Syftet är att uppmärksamma säkerhetspersonalens samhällsviktiga arbete och lyfta fram branschförebilder.
Nomineringar kan göras av kollegor, chefer, kunder och allmänheten

För andra året i rad har Svenska Drönarnätverket genomfört en undersökning av den svenska drönarbranschen som visar vilka typer av organisationer branschen består av, vilka hinder branschen möter och hur utvecklingen ser ut.

Sverige satsar stora resurser på räddningstjänst, krisberedskap och totalförsvar. Men ett motståndskraftigt samhälle byggs inte bara genom förmågan att agera när olyckan redan har inträffat. Mats Björs, generalsekreterare för Brandskyddsföreningen, visar varför förebyggande brandskydd måste ses som en samhällsinvestering – och vilka insatser som behövs i befintliga byggnader, för särskilt utsatta människor och i en snabb energiomställning. Varje brand som förhindras räddar liv, minskar klimatpåverkan och stärker Sveriges beredskap.

EU-förordningen Cyber Resilience Act (CRA) ställer cybersäkerhetskrav på produkter med digitala komponenter.  För att en produkt ska få säljas inom EU måste tillverkaren kunna visa att produkten uppfyller kraven i CRA. När kraven är uppfyllda blir det en del av underlaget för CE-märkningen. Kraven omfattar såväl cybersäkerhet som risk- och livscykelhantering av uppkopplade produkter som säljs inom EU.

Några perspektiv, konkreta erfarenheter och praktiska insikter kring hur livet ser ut för de som måste fortsätta arbeta med totalförsvarsviktig verksamhet.
Mikael har lång erfarenhet av fysisk säkerhet, personalsäkerhet och informationssäkerhet – och har stor erfarenhet av att omsätta säkerhetsarbete från policy till praktisk verklighet i verksamheter där kraven är höga.Det som särskilt kännetecknar Mikael är förmågan att göra komplexa säkerhetsfrågor begripliga, relevanta och användbara för både chefer och medarbetare.Han arbetar nära verksamheten och drivs av att skapa ett säkerhetsarbete som faktiskt fungerar i vardagen – inte bara på papperet.

Idag rör sig brottsligheten mellan den fysiska och digitala miljön vilket ställer nya krav på både teknik och människor. Hur kan Sverige ligga i framkant? Vad krävs för god cyberhygien, stark säkerhetskultur och ett effektivt skydd mot morgondagens hot?

Olika typer av EU-direktiv och Sveriges egna ambitioner om att skapa en mer hållbar framtid påverkar många olika områden i samhället. Så även inom området brandsäkerhet. Karl Markstedt – expert brandlarm på Brandskyddsföreningen – berättar hur de nationella SBF-regelverken som Brandskyddsföreningen ger ut påverkas av och avslöjar lite av vilka nyheter som komma skall inom Brandskyddsföreningens olika SBF-regelverksområden.

Hur skapas effektiv och tillförlitlig perimeterövervakning i en tid där AI och intelligenta säkerhetssystem utvecklas snabbt? Dagens lösningar bygger ofta på en mix av teknikslag, exempelvis radar, IP-kameror, värmekameror, lidar och fiberoptiska sensorer för att upptäcka och hantera hot.

Robust kommunikation är en förutsättning för att både det militära och civila samhället ska fungera. Samtidigt är infrastrukturen beroende av många olika aktörer – offentliga som privata.Nationella telesamverkansgruppen, NTSG, är ett konkret exempel på hur dessa aktörer kan samverka för att stärka robustheten inom telekomsektorn – en för totalförsvaret kritisk sektor. I NTSG möts offentliga och privata aktörer med syfte att stödja återställandet av den nationella infrastrukturen för elektroniska kommunikationer vid allvarliga störningar i samhället.

Vilka är de aktuella hotbilderna, vilka grupperingar attackerar Sverige? Hur kan företag och organisationer skydda och anpassa sig till den snabbt föränderliga hotbilden? Här får du en lägesbild kring cybersäkerhet, angrepp och trender i syfte att skapa ökad förståelse för hot och risker.

Svenska företag levererar energi, livsmedel, transporter och elektronisk kommunikation. De betalar ut löner och skapar arbetstillfällen. Näringslivet ansvarar för att stora delar av samhället fungerar. Vid höjd beredskap är det just detta som måste försvaras: samhällets viktigaste funktioner och vårt sätt att leva. Därför måste företags förmåga att leverera varor och tjänster upprätthållas även under pressade förhållanden. Det offentliga Sverige är alltså i hög grad beroende av näringslivet för att lösa sina uppgifter. 

This session explores how AI-based vehicle fingerprinting can create a unique identification reference for each vehicle. By combining license plate geometry with unique visual identifiers — such as stickers, visible damage, roof equipment, special lighting, body modifications, cargo elements, or other distinctive markings — and complementing them with detailed MMR attributes, including make, model, generation, variant, color, and vehicle type, investigators can build a more effective composite vehicle identity.

Vad händer med ditt företags avtal vid höjd beredskap – och ytterst krig? Hur påverkas ansvar, leveranser och andra åtaganden när samhället ställs inför stora påfrestningar? Vilka krav kan företag och verksamheter förväntas leva upp till?Emelie Jakobsson, Associate , Florenius & Co, reder ut de juridiska och avtalsmässiga frågor som aktualiseras vid höjd beredskap och krig. Han ger också perspektiv på hur företag och organisationer kan förbereda sig för förändrade krav, nya förutsättningar och förväntningar på att kunna fortsätta leverera i en pressad situation.