Programpunkter

Erfarenheter av flerårigt arbete med egenmonitorering har lett till behovet av flexibla och modulära system. Verksamheten har gått från fasta monitoreringsplaner för kroniska diagnoser till individanpassad, modulär monitorering där varje patient får upplägg utifrån sina specifika behov. Systemet bygger på fristående moduler som kan kombineras och justeras över tid, med möjlighet till automatiska varningar vid riskvärden. Flexibiliteten gör att vårdgivare och patient tillsammans kan anpassa omfattning, frekvens och varaktighet utan att kvaliteten försämras. Samma moduler och mätutrustning kan användas för olika hälsotillstånd, både proaktivt och reaktivt, vilket underlättar snabb uppföljning, läkemedelsinsättningar och samverkan mellan vårdnivåer. 

Erfaren praktiker som vill bidra till lärande genom insikter om varför digitalt föräldrastöd, trots stark evidens och samhällsnytta, ofta faller mellan stolarna i kommuner och regioner. Föreläsningen belyser hinder som upphandling, organisatoriska strukturer och brist på systematisk omvärldsanalys, och diskuterar konkreta möjligheter för att skapa verklig effekt.

Sverige ligger långt fram inom innovation, men health-tech-bolag möter en komplex marknad med långsam implementering och begränsad skalning. Trots befintliga kvalitetscertifieringar, som CE-märkning, läggs mycket tid på återkommande tester. För att öka införandet behöver kunskap om kvalitet i digitala lösningar tillämpas bättre i offentlig sektor och förankras i organisationerna.Lyssna till en paneldiskussion med Swedish Medtech, DigitalWell Ventures, Karlstad kommun och Hälso- och sjukvårdsnätverket.

Socialstyrelsen deltar tillsammans med Region Norrbotten i ett EU-projekt som ingår i EU:s fjärde hälsoprogram (EU4Health). Projektet, CIRCE-JA är en så kallad joint-action där sex utvalda bästa praxis ska överföras och implementeras vid totalt 41 olika platser fördelat på 12 länder. Totalt ingår 14 medlemsländer i projektet som löper februari 2023 - november 2026. Syftet är att stärka hälso- och sjukvårdssystemen genom att förstärka primärvården och öka dess kapacitet att implementera innovativa vårdmodeller. I den svenska delen av projektet har bästa praxis från Galicien, Spanien i form av deras vårdmodell för distansmonitorering valts och överförts till Norrbotten. Piloter statade februari 2024 vid fyra hälsocentraler och har skalats upp till elva. Målet är implementering vid samtliga 24 hälsocentraler under 2026. Socialstyrelsen är projektägare och Region Norrbotten är samverkanspart. Vid denna session berättar vi mer om resan från pilot till hållbar uppskalning och resultat från följeforskningen.

Vi ansöker om att hålla ett seminarium som belyser hur nya arbetssätt, decentraliserad vård, biomarkörer och AI-baserade riskbedömningsmodeller kan möjliggöra mer precis och proaktiv cancervård. Genom att kombinera patientcentrerade lösningar, högkvalitativ primärdata, nationell samverkan och avancerad analys kan vi ta viktiga steg mot en framtida nollvision för cancer. Seminariet lyfter aktuella exempel – såsom projekt Comfort – och samlar ledande experter i ett framtidsspanande panelsamtal inför 2035.

This study aims to promote mental health and prevent mental ill health among young adults aged 18–30 through PadAI, a collaborative research initiative between Halmstad University, Region Halland, and Capio Ramsay Santé within the CAISR Health research profile. The presentation reports newly obtained empirical findings that illuminate healthcare trajectories from two complementary perspectives: young adults’ subjective experiences of engaging with healthcare services and large-scale analyses of electronic health records. The qualitative results describe four different scenarios of how individuals experience and navigate mental healthcare journeys, with varying complexity from easy and straightforward interactions to complex and unfulfilling interactions with the healthcare organization. On the other hand, the quantitative analysis performed using 644,827 healthcare encounters among 12,040 young adults identifies two distinct patient groups differing in comorbidities preceding the onset of anxiety and depression diagnoses. These perspectives are contrasted and discussed in relation to subjective needs and organizational structures within healthcare. 

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning beskriver ofta en stressfylld vardag och hur svårt det är att navigera i samhällets stöd. Höganäs kommun har därför utvecklat Funktionslotsen – en digital guide som samlar lokal och nationell information, sorterad efter barnets ålder och livssituation. Föreläsningen presenterar behovsanalysen, samskapandet med föräldrar och medarbetare samt erfarenheter från införandet.

A digital therapies pilot is currently underway in Finland, building on an already established national quality framework for health apps - digiHTA. The aim of the trial is to determine how digital therapies – such as evidence-based digital therapies and self-care programs – could be made available to users with public funds. The trial will offer healthcare professionals and their patients the opportunity to try out for free how digital treatments support holistic treatment success. All solutions are evaluated using Finland’s national digiHTA assessment framework. The results will inform future national recommendations and reimbursement models.

Region Stockholm har genomfört en lång resa för att kunna erbjuda en ny vårdform där patienter i högre omfattning ska kunna vårdas och behandlas i hemmet med stöd av monitorering av relevanta parametrar och vårdinsatser i hemmet. I samarbete med plattforms- och sensorleverantörer har flera piloter genomförts inom olika patientflöden på olika sjukhus och inom primärvården i regionen. Mätvärden och frågeformulär har legat till grund för monitorering och bedömning av patientens mående. Vidare har en chatt-funktion möjliggjort effektiv medicinsk kommunikation mellan patient och vårdpersonal. En upphandling av en teknisk plattform har genomförts i regionen och en ny organisation skapas på Karolinska för att stötta en implementering och uppskalning inom den egna verksamheten.

Helsingborgs stads VR-strateg Annika Gustafson berättar om det framgångsrika arbetet med att introducera VR-teknologi för både barn och vuxna på dagliga verksamheter och boenden inom LSS. Ett arbete som nominerades till Götapriset 2025. Annika delar med sig av sina insikter och råd om hur man bäst introducerar VR till målgruppen samt om de tekniska lösningar som finns.

Presentation om den pilot Karolinska under Q1 2026 ska genomföra på MDK för Lungcancer för att testa tekniska lösningsmönstret för dokumentation i openEHR formulär där information lagras i CDR och överförs till kvalitetsregister. 

Tema: Hur förbereder och stödjer vi vårdens professioner att möta utmaningar inom eHälsa och digitalisering?Välkommen till en interaktiv workshop om utbildning och kompetensutveckling inom e-hälsa! Digitaliseringen fortsätter att förändra vård och omsorg – nya verktyg och arbetssätt ställer höga krav på både yrkesverksamma och utbildningar. Hur möter vi dessa utmaningar? Hur säkerställer vi att kompetensutveckling och professionsutbildningar hänger med i utvecklingen?Vitalis 2025 genomförde vi representanter från några lärosäten, sfmi (svensk förening för medicinsk informatik), Svenska forskarnätverket för digital vård och eHälsoläkarföreningen en första workshop på temat erfarenhetsutbyte om utbildning och kompetensutveckling. Under denna workshop följer vi upp och delar erfarenheter från det gångna året och identifierar vilka kunskaps- och kompetensbehov som nu växer fram hos både studenter, yrkesverksamma och pedagoger vid professionsutbildningar.Vi lyfter aktuella exempel på utbildningsinsatser som utvecklats eller vidareutvecklats under året – exempelvis satsningar på chattar, appar, egenvårdsteknik, videomöten och AI. Tillsammans diskuterar vi vilka arbetssätt som visat sig framgångsrika och vilka utmaningar som kvarstår. Bland annat tar vi upp konkreta exempel på professionsutbildningar och metoder för textbaserad vårdkommunikation.Syftet med årets workshop är att ta nästa steg mot ett mer etablerat nätverk för personer som vill fortsätta dela erfarenheter och diskutera pedagogiska frågor och forskning kopplade till utbildning och kompetensutveckling inom eHälsa och digitalisering inom hälso- sjukvård och socialtjänst.

En medelstor kommun i Sverige och brottas som många andra med utmaningen att tolka och förstå om de digitala produkter som har potential att lösa befintliga utmaningar är säkra att använda. Lyssna till hur kommunen tog stöd av en standardiserad checklista för att skapa klarhet och en trygg organisation.

🚀 Även om piloter lyckas är vägen till breddinförande ofta krokig
Vad krävs för att egenmonitorering ska gå från pilot till hållbar och jämlik del av ordinarie vård? På seminariet delar vi samlade lärdomar från tre regioners arbete, reflekterar över återvändsgränder och presenterar ett instrument som kan hjälpa dig att förbättra din organisations chanser att lyckas med att breddinföra egenmonitorering.

Vi vill presentera ett viktigt och innovativt projekt som ger personer med intellektuell funktionsnedsättning tillgång till digital samhällsinformation på sina egna villkor. Genom att använda generativ AI utvecklar vi ett digitalt stöd som gör myndighetsinformation på kommunens hemsida både begriplig och tillgänglig – anpassad efter individens behov.Projektet drivs i nära samverkan mellan Skellefteå, Göteborg och Jönköpings kommuner samt RISE, och bygger på verkliga behov och erfarenheter från slutanvändare. Resultatet blir en prototyp som kombinerar flera funktioner och hjälpmedel i en smart, individanpassad lösning. Projektet avslutas i november 2025.Vår satsning bidrar till ökad självständighet och delaktighet, samtidigt som kommunerna kan använda sina resurser mer effektivt. På Vitalis 2026 vill vi visa hur vår lösning kan bana väg för framtidens tillgängliga, AI-baserade samhällsinformation – och dela med oss av rekommendationer för införande i kommunal verksamhet.

Förra årets vinnare av Vitalis-stipendiet är tillbaka för att berätta om Nära dig-projektet, som är nästa steg efter framgångsprojektet, där Akademiska sjukhuset startade en onkologisk och hematologisk behandlingsmottagning i Gränbystadens köpcentrum. Nära dig-projektet är ett nytt utvecklingsprojekt som omdefinierar tillgången på cancervård i Region Uppsala. Biträdande verksamhetschef Maria Andersson Ödman berättar här om erfarenheterna och utmaningarna att göra cancervård tillgänglig i hemmet, på vårdcentraler och på mindre hubbar. Ett utvecklingsprojekt som kan leda till en ny modell för hur framtidens cancervård kan organiseras utifrån varje patients unika livssituation.

This is a qualitative study applying the Safety II framework to digital mental healthcare. It investigates how clinicians integrate and adapt digital tools (such as video, iCBT programmes, clinical outcome measures, messaging) in their everyday practice to successfully build and maintain therapeutic relationships, focusing on 'work-as-done' rather than ‘work-as-imagined’ (e.g. written work routines). The talk will provide practical insights into real-world clinical adaptations and informal workarounds that support patient safety and outcomes in digital mental healthcare.

På Södersjukhuset Bröstcentrum genomförs varje år tusentals standardiserade mammografiscreeningar. Men när patienten inte talar svenska kan kommunikationen snabbt bli en utmaning. I denna session berättar Rose-Marie Lindqvist Wijkander, enhetsledare vid VO Bilddiagnostik på Södersjukhuset, hur Bröstcentrum använder språkstöd för att ge tydliga och konsekventa instruktioner på patientens eget språk och leva upp till sina ledord ”för patienten – med patienten”. Med hjälp av digitalt språkstöd får personalen ett effektivt stöd i vardagen, samtidigt som patientens trygghet och delaktighet stärks.

During the COVID-19 pandemic, home isolation became a key model of care, with digital solutions often replacing physical encounters. This posed new challenges for maintaining person-centred care and tested digitalisation, professional responsibility, and organisational preparedness in health and social care. Based on the Nordic research project Innovations for Pandemia Isolation (PANDA), this presentation draws on qualitative interviews with clients and healthcare professionals in Finland and Sweden. The findings highlight that person-centred care in home isolation is a relational, ethical, and organisational responsibility, where continuity, professional presence, adapted communication, and participation remain crucial—even without physical meetings. The session offers practical insights relevant to eHealth, virtual care, and future crisis preparedness.

AI is quickly becoming a core part of the workforce, yet unlike people, it lacks judgment, context, and accountability. As AI is expected to take on up to 50% of all work by 2045 and increasingly shape competition between organizations, the real challenge is not building AI, but deploying it safely and effectively at scale. This is where compliance becomes a strategic enabler, creating clarity, trust, and operational excellence that allows AI to deliver real value, not just legal protection.