Programpunkter

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) innebär stora utmaningar i särskilda boenden. Studien undersökte förutsättningar för implementering och användning av digitala verktyg för individualiserad och frekvent uppföljning av BPSD. Genom kvalitativa intervjuer, forskningscirklar samt en pilotstudie med mixed method-design analyserades dagliga strukturerade observationer. Resultaten visar att daglig uppföljning är genomförbar och meningsfull, men att användning och engagemang främst påverkas av organisatoriska förutsättningar, tolkning av symptom, utbildning och ledningsstöd snarare än tekniska faktorer. Studien utgör en grund för vidare utveckling och framtida studier.

Den svenska välfärden står inför flera samtidiga schemapolitiska utmaningar: att möta en åldrande befolknings ökande vårdbehov, hantera en pressad ekonomi och samtidigt stärka medarbetarnöjdheten. Parallellt pågår flera förändringar som ytterligare påverkar hur arbetstid kan och bör organiseras – en intensiv debatt om allmän arbetstidsförkortning under ett valår, omställningen mot heltid som norm, samt efterverkningarna av de skärpta dygns- och veckoviloreglerna. Frågorna behandlas ofta var för sig, trots att de i praktiken är tätt sammanflätade i schemaläggningen.I denna föreläsning belyser Tilda Back, VD och AI-ingenjör på Konvoj, hur schemat blivit en strategisk nyckelfråga för framtidens vård och välfärd. Genom att simulera olika schemascenarier kan verksamheter gå från servettskissar till datadrivna beslutsunderlag. AI gör det möjligt att synliggöra och balansera bemanningspolitiska intressekonflikter, öka transparensen i schemafrågan och undanröja missförstånd som annars riskerar att låsa utvecklingen. Föreläsningen ger konkreta exempel på hur de typiska schemapolitiska avvägningarna ser ut och hur AI kan stödja beslutsfattare i att skapa mer hållbara, rättvisa och kostnadseffektiva scheman.

The EHDS regulation is now in force, with implementation milestones beginning in 2029. But moving from policy to working infrastructure is the real challenge. This session explores what it takes to build sovereign, AI-ready health data platforms for EHDS - from enabling cross-border care continuity and interoperable health records, to powering secure secondary use through trusted research environments and privacy-preserving analytics. With a focus on Nordic readiness and practical implementation pathways, this session is for healthcare leaders, CIOs, data architects, researchers, and solution providers preparing for Europe's health data transformation.Vitalis Key Partner - Amazon Web Services 

Det här är den tredje av tre föreläsningar om utvecklingsresan mot framtidens kvalitetsregister, och denna föreläsning fokuserar på den informatiska modelleringen. Dagens kvalitetsregister präglas ofta av manuell datainsamling och ett ostandardiserat sätt att lagra informationen. Detta begränsar den kliniska nyttan och möjligheterna till systematisk uppföljning, förbättringsarbete och forskning. I ett av arbetspaketen i det Vinnova-finansierade projektet ASHA utvecklas en ny generation kvalitetsregister som ska möta dessa utmaningar. Fokus ligger på automatiserad, strukturerad datainsamling direkt från vårdsystemen till en Clinical Data Repository (CDR) som registret sedan kan ställa frågor mot. Projektet fokuserar på ekokardiografi som pilotområde, med målet att integrera data från flera vårdgivare, inklusive information såsom remissinformation, diagnoskoder och EKG. I denna föreläsning visas kartläggningen av processer, system och information samt arbetet att utveckla nya openEHR-arketyper och för en så komplex undersökning som ekokardiografi. Resultat visas även på templates för fler ingående informationsmängder för registret.

Authors: Elin-Sofie Forsgärde, Marco Socci, Gabriele Morettini, Maria Gabriella Melchiorre, Elizabeth Hanson

Avslutning av Digital cancervård i samverkan – från lokala initiativ till nationell nytta

Separate registration needed

Avsaknaden av tydliga nationella kvalitetskrav för hälsoappar leder till en ojämlik tillgång till digital teknik för hälsa. När kommuner och regioner ställer egna krav och gör egna tolkningar kan samma hälsoapp godkännas i en del av landet men underkännas i en annan. Det leder till osäkerhet och en fragmenterad marknad, där brist på samordning - snarare än kvalitet och behov – avgör vilka digitala stöd som når användarna.

Hur kan välfärdsteknik ge personer med funktionsnedsättning större självständighet och trygghet i vardagen? Tyresö kommun berättar om sitt arbete med läkemedelsautomater inom LSS och hur tekniken stärker individens delaktighet och livskvalitet.

Så möter vi framtidens utmaningar  i Östersund och Helsingborg
Hur kan vi stärka äldres självständighet, minska vårdbehovet och frigöra resurser i en tid av ökande demografiska krav? Konceptet med Digirehab är en del av svaret. Genom datadriven screening och strukturerad styrketräning har vi skapat ett arbetssätt som inte bara förbättrar livskvaliteten för medborgarna, utan också sparar miljoner för kommunen.
Under föreläsningen får du ta del av våra resor – från idé till implementering – och konkreta resultat som visar hur förebyggande insatser kan förändra framtiden för äldreomsorgen. Inspireras av ett projekt som kombinerar innovation, evidens och hjärta!

Vård, hälsa och omsorg står inför stora digitala förändringar, vilket kräver nya kompetenser hos framtidens yrkesutövare. Linnéuniversitetet har i samarbete med Region Kalmar län arbetat i över tre år för att integrera e-hälsa och digitalisering i professionsutbildningar. Presentationen kommer att visa erfarenheter, lärdomar och den metod som utvecklats för att skapa en röd tråd i utbildningarna. Exempel ges från socionom-, sjuksköterske- och psykologprogrammen.

Nu bygger vi en gemensam lösning som säkerställer att endast behöriga användare och system får åtkomst till skyddad information. Här får du veta mer om hur ansvar, roller och strukturer hänger ihop och på vilket sätt Samordnad identitet och behörighet är en del av Ena, Sveriges digitala infrastruktur.

I denna föreläsning belyses arbetet med att förena utforskande innovationsarbete och strukturerat införande och förvaltning inom hälso- och sjukvården. Satsningar som 'innovationscheckar', 'innovationscoacher' och etablering av 'test- och innovationsmiljöer' syftar till att öka förmågan att möta komplexa utmaningar och driva nyskapande i praktiken, både på organisations- och systemnivå. Arbetet har synliggjort hinder och flaskhalsar mellan klinik, IT, medicinsk teknik samt forskning och innovation – vilket signalerat behov av en gemensam förståelse för hur utforskande innovationsarbete kan integreras med etablerade införande- och förvaltningsprocesser. Genom nära samverkan och följeforskning utvecklas nu nya insikter om hur organisationen kan balansera experimenterande och lärande med strukturerad implementering och förvaltning. Föreläsningen presenterar status, lärdomar och exempel från denna pågående resa.

It sounds so easy to start working with your healthcare data to support your organization's needs and to deliver digital services to the patients. You see all this excellent digital service from other branches, so why can't we do the same? When working with healthcare data and patients, it is essential to understand the various objectives that present challenges in this process.To promote healthcare data interoperability, Halmstad University, Region Halland, Capio Ramsay Santé, Mölnlycke Healthcare, InterSystems, and Avenga are running a joint research project within the framework of the research profile CAISR Health. We will explore how multidisciplinary knowledge co-creation can drive practical interoperability in data-driven care, using standardized models such as openEHR and OMOP CDM while upholding data reliability, clinical validity, regulatory compliance, and alignment with the European Health Data Space (EHDS).

The work to harmonize FHIR Base profiles of Nordic countries was initiated in Vitalis 2023 (https://invitepeople.com/public/events/edd1776c4a/seminars/ca0805fa9c).Denmark, Finland, Norway, and Sweden have all published national FHIR base profiles through their HL7 affiliates. There is an ongoing initiative to harmonize the base profiles and to create common Nordic FHIR Base profile specification. Given the similarity of the healthcare systems of all the Nordic countries, we can learn from each other in developing and using national FHIR base profiles and reach a higher level of base-profile harmonization between Nordic countries.  Also, due to the EHDS regulation, standardization efforts in Europe are now of central importance and HL7 Europe is a key organization in those efforts. With collaboration and harmonization between Nordic countries we can also in a better way contribute and influence European work, including European HL7 FHIR base profiles.This session will present the current status of this work, including involvement on the European level, and a call for participation for interested parties.

För att möta en utmanande situation med ständigt ökande efterfrågan på vård och behandling har den allmänpsykiatriska mottagningen i Alingsås på Södra Älvsborgs sjukhus ställt om arbetssättet för uppföljning av läkemedelsbehandling för patienter med ADHD.
Genom att införa egenmonitorering och digitala uppföljningsbesök har tidsåtgången för uppföljning halverats och tillgängligheten ökat kraftigt utan att vårdkvaliteten försämrats. Mottagningen har kunnat öka antalet besök från 1400 till över 2000 per år samtidigt som den totala tidsåtgången för besök minskat med 20% (200h).
Hur kan vi organisera vården så att personer med neuropsykiatriska behov får snabb, säker och jämlik tillgång till uppföljning och stöd, utan att kvalitet och patientsäkerhet äventyras?
Föreläsningen delar erfarenheter kring implementation av digitala vårdlösningar med potential att öka kapaciteten och upprätthålla vårdkvaliteten, som ett möjligt svar på det akuta behovet i svensk vård.
I föreläsningen delas erfarenheter, lärdomar och strategiska frågor i syfte att informera och inspirera verksamheter som står inför liknande utmaningar.

Att ordinera läkemedel som del i en behandling är vanligt, liksom att följa upp effekten genom läkemedelsgenomgångar. För läkare och andra som arbetar med läkemedel finns många rön att hålla sig ajour med. Målet är rätt läkemedel, i rätt dos till rätt patient. För att ge stöd till professionen och öka patientsäkerhet har olika kunskapsstöd om läkemedel utvecklats. Eftersom läkemedel och läkemedelsrelaterade problem kostar stora summor är även kostnadsperspektivet en faktor. I Sverige finns idag flera evidensbaserade kunskapsstöd i världsklass. De underhålls av experter med vetenskaplig kompetens, de distribueras nationellt till både hälso- och sjukvård via Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel) och till apotek via EES (Elektroniskt expertstöd).I denna föreläsning ges en orientering av vad som finns idag och vilka utmaningar som finns för att få full nytta.