Programpunkter

Poster session 1 (see also poster walks: 5 May 2026); Authors: Jennifer Goldschmidt, Darlaine Jantzen, Angela Wolff

Poster session 1 (see also poster walks: 5 May 2026); Authors: Anna Granath, Stine Eileen Torp Løkkeberg, Wivica Kauppi, Fredrik Andersen, Leif Sandsjö, Erik Eriksson

Poster session 1 (see also poster walks: 5 May 2026); Authors: Bahale Mehale, Juan Bornman, Gouwa Dawood

Poster session 1 (see also poster walks: 5 May 2026); Authors: Corinne Auer, Erna Haraldsdottir, Karen Rennie, Irena Anna Frei

Poster session 1 (see also poster walks: 5 May 2026); Authors: Nils Hedman, Peter Johansson, Gerhard Andersson, Josefin Särnholm, Ghassan Mourad

Poster session 1 (see also poster walks: 5 May 2026); Authors: Sabina Staempfli, Farinaz Havaei, Alison Phinney, Maura MacPhee, Richard Sawatzky

Poster session 1 (see also poster walks: 5 May 2026); Authors: Linda Haakseth, Caisa Öster, Kevin Mani, Anders Wanhainen, Eva Jangland

Poster session 1 (see also poster walks: 5 May 2026); Authors: Erika Högstedt, Kajsa Igelström, Laura Korhonen, Pia Käcker, Mathilda Björk

Poster session 1 (see also poster walks: 5 May 2026); Authors: Erik Nilsson

Poster session 1 (see also poster walks: 5 May 2026); Authors: Dominique Duquette, Richard Sawatzky, Joakim Öhlén, Kara Schick-Makaroff

Poster session 1 (see also poster walks: 5 May 2026); Authors: Marit Kristiansen, Camilla Anker-Hansen

Poster session 1 (see also poster walks: 5 May 2026); Authors: Louise Johnson, Beth Clark, Lyndsay Court, Hayden Kirk, Matthew Wood, Sharon Jackson, Luisa Holt, Mari Carmen Portillo

Poster session 1 (see also poster walks: 5 May 2026); Authors: Ben Sander

Digital vård och omsorg samt hälso- och välfärdsteknik (HVT) lyfts ofta fram som centrala svar på vård- och omsorgens ökande resursutmaningar. Samtidigt visar många satsningar begränsade och varierande effekter i praktiken. Denna föreläsning bygger på empiriskt material i form av individuella intervjuer och workshopdata med personal inom svensk kommunal hemtjänst, och utgör en del av det internationella forskningsprojektet UPSCALE. Utifrån detta material argumenteras för att digital vård och omsorg bör förstås som en socio-teknisk omställning, snarare än som ett avgränsat IT-projekt.Resultaten visar att HVT redan är integrerat i vardagsomsorgen, särskilt inom områden som läkemedelshantering, trygghet och digital infrastruktur. Det upplevda värdet är betydande och omfattar ökad effektivitet, säkerhet, självständighet för brukare samt förbättrad arbetsmiljö för personal. Samtidigt framträder dessa nyttor som tydligt villkorade. Framgången beror på tillförlitlig teknik, människocentrerad och användbar design, inkluderande kompetensutveckling, etiska skyddsmekanismer samt en tydlig och sammanhållen organisatorisk styrning. Frågor om professionell identitet, relationell vård och omsorg samt integritet framstår som avgörande för både acceptans och långsiktig hållbarhet.Med stöd i ett socio-tekniskt transitionsperspektiv (STT) diskuteras hur HVT kan förstås som nischinnovationer som utmanar etablerade omsorgsregimer inom ett bredare samhälleligt landskap präglat av demografiska förändringar och resursbegränsningar. Föreläsningen kombinerar empiriska insikter från det svenska UPSCALE-caset med interaktiva moment där deltagarna bjuds in att reflektera över skillnaden mellan att driva digitalisering som teknikimplementation respektive som systemisk omställning.Avslutningsvis argumenteras för att framtidens digitala vård och omsorg inte primärt handlar om fler system, smartare hem eller mer AI – utan om smarta omställningar som samtidigt stärker effektivitet, kvalitet och mänsklig värdighet.
-- För att delta i denna fördjupningssession så måste du klicka på knappen "Boka" i inloggat läge. Endast fysiskt deltagande på plats är möjligt.  --

Registerhållare för nationella kvalitetsregister, Svenska läkaresällskapet, Socialstyrelsen, eHälsomyndigheten, Nationellt system för kunskapsstyrning, Sveriges kommuner och regioner, samt centralt personuppgiftsansvariga regioner har under senaste årets träffats för att diskutera hur vi bäst kan skapa goda förutsättningar för fortsatta arbete med kvalitetsregister, samtidigt som vi utvecklar arbetet så att det möter de nya behoven nationellt och internationellt. Under dagens föreläsning vill vi gemensamt presentera vår gemensamma målbild för nationella kvalitetsregister och hur vi ska nå dit.
-- För att delta i denna fördjupningssession så måste du klicka på knappen "Boka" i inloggat läge. Endast fysiskt deltagande på plats är möjligt. --

Hur kan forskning och innovation omsättas till konkret nytta för sjukvården? Björn Arvidsson belyser frågor om vikten av klinisk forskning, innovationsarbete och behovet av både nya idéer och kunskap vid införande av nya metoder och produkter som syftar till att möta patienters behov och ta till vara på  digitaliseringens möjligheter. Sessionen ger insikter om hur vi kan skapa en starkare koppling mellan forskning, innovation och praktisk tillämpning i vården. Vilket ansvar har Björn, som FoU-chef för att underlätta så att mer forskning om medicinteknik görs?

Bakgrund: Cancer i bäckenområdet och dess behandling påverkar ofta den sexuella hälsan genom både fysiska och psykologiska förändringar. Stödet för sexuell rehabilitering varierar stort nationellt, bland annat på grund av begränsad tillgång till sexologisk kompetens, stigma och geografiska avstånd. Digitala lösningar kan minska dessa skillnader och erbjuda individualiserat stöd.Syfte: Att utveckla och utvärdera ett digitalt program för sexuell rehabilitering efter cancer i lilla bäckenet, baserat på MRC:s ramverk för komplexa interventioner.Metod: Ett digitalt program utvecklades och testades först i en feasibilitystudie med par efter prostatacancer. Programmet låg på den nationella plattformen 1177 (Stöd och behandling) och innehöll 8 moduler. Data samlades in via intervjuer och frågeformulär. Därefter genomfördes en erfarenhetsbaserad co-designstudie med patienter och vårdpersonal för att vidareutveckla programmet för att inkludera alla relevanta cancerdiagnoser i bäckenområdet.Resultat: I feasibilitystudien upplevdes programmet meningsfullt och hjälpsamt, med positiva effekter på kommunikationen kring sexuella frågor. Deltagarna värderade flexibilitet och tillgänglighet men efterfrågade mer individanpassning, interaktivitet och strukturerad vägledning. Premiminära resultat från co-designstudien identifierade sex nyckelaspekter för vidareutveckling: flexibel timing, lättillgänglig professionellt stöd, realistiska förväntningar, mänsklig närvaro i digitalt format, individuell anpassning samt multimodalt och interaktivt innehåll.Slutsats: Det digitala programmet är genomförbart och väl mottaget. Vidare utveckling har skett i enlighet med studiernas resultat och programmet utvärderas nu i en randomiserad kontrollerad studie. Tillvägagångssättet kan användas för utveckling av digitala stöd inom andra områden och implementeringen underlättas av tillgängligheten på 1177.

När patientmötet flyttar till video, chatt och journalportaler flyttar också hot och trakasserier – med nya mönster och risker för vårdens personal. Vi har intervjuat vårdpersonal om hur digitala kontaktvägar påverkar trygghet, säkerhet och arbetsmiljö, och vilken typ av stöd som faktiskt fungerar i vardagen. Sessionen delar preliminära insikter och berättelser från vårdens digitala frontlinje. 

Listningstak och vårdvalssystemen utmanas av digitala lösningar.

SDK – säker digital kommunikation - har blivit ett begrepp som det offentliga Sverige känner igen alltmer. Infrastrukturen för att kommunicera känslig information, från en organisation till en annan, eller inom organisationen. Under 2025 genomfördes en kraftsamling för att öka anslutningstakten inom socialtjänstens verksamheter. Men hur blev resultatet, och hur ser det ut framåt?