Programpunkter

This presentation explores the critical intersection of healthcare data analytics, nurse-sensitive indicators (NSIs), and benchmarking as catalysts for nurse-led innovation. Drawing on contemporary evidence and best practice frameworks, the session will demonstrate how nurses can harness data-driven insights to identify gaps in care delivery, benchmark performance, and lead innovation initiatives that improve patient outcomes and organizational efficiency. Participants will receive an example of a methodology for translating data into actionable practice improvements and understand the essential role of nursing leadership in fostering a culture of innovation.

Tiden inför och efter övergång till ett nytt vårdinformationsstöd/journalsystem är förenat med hög risk för patientskada.Exempel på orsaker till detta är att resursåtgång inför och under bytet leder till undanträngning av vård, fokus riktas mot datorn istället för patienten och bristande informationskontinuitet. Utöver detta tillkommer risker för bristande teknisk leverans.Region Örebro län har arbetat systematiskt med patientsäkerhetsperspektivet under förberedelser, övergång och därefter fortlöpande.De erfarenheter vi gjort är relevanta inte bara för stora systembyten utan även i mindre digitaliserings uppdrag och projekt.

Preparedness in Finland: building resilience through public-private cooperation. This session examines how Finland advances national preparedness and resilience through close cooperation between key public institutions, including THL, Kela and the National Emergency Supply Agency, together with private-sector partners. The discussion will highlight continuity in health and social services, the role of data and shared situational awareness, and the importance of logistics, supply security and coordinated operating models in responding to disruptions, emergencies and wider societal crises.

Hospitals are moving AI/ML‑powered tools into routine care, but evidence‑based practice must extend to the data, not just the model. Today that evidence is buried in opaque pipelines that normalise, harmonise and clean messy inputs, leaving leaders and oversight bodies unable to see or evaluate the assumptions embedded upstream. This session focuses on how that gap has become a systemic trust problem for healthcare organisations and introduces provenance-by-design and compliance-as-code as organisational approaches for turning data preparation into inspectable evidence that supports informed sign-off and responsible AI use.

The first in a three-part series, this session explores what people think about 1177 Journal, 14 years after its implementation. We look at the benefits experienced by both patients and healthcare professionals, while also highlighting potential risks, such as threats to the patient-provider relationship that may arise from encountering erroneous information in health records. This discussion sets the stage for ‘Part II. How accurate is 1177 Journal?’, focusing on the impact of incorrect, incomplete, or ambiguous data in the health record.

Kalmar kommun visar hur ett gemensamt analyslager över flera verksamhetssystem kan skapa bättre beslutsunderlag, tydligare prioriteringar och systematisk nyttouppföljning. Genom att integrera nyttoanalys, datadriven styrning och effekthemtagning i hela flödet – från idé till uppföljning – har kommunen flyttat fokus från enbart införande till faktisk verksamhets- och samhällsnytta.Föreläsningen belyser hur tydligt ägarskap, rätt involvering av roller och löpande uppföljning gör det möjligt att följa nyttor över tid, hantera oförutsedda effekter och skapa balans mellan innovation och förändrade arbetssätt.

Vad är nycklarna till ett väl fungerande samarbete där parterna lär och drar nytta av varandras olika förutsättningar? Region Stockholm, Inera och E-hälsomyndighetens berättar om samarbetet kring en invånartjänst för att jämföra vårdcentraler i syfte att göra ett informerat vårdval. Hur har vi arbetat för att tillsammans möta invånarens behov?

Authors: Angela Wolff, Andrea Orr, Darlaine Jantzen, Karen Larochelle, Richard Sawatzky, Tracy Stephen, Landa Terblanche

Authors: Jessica Persson Kylén, Jessica , Sara Björns, Sofia Torstensson, Carina Fjällman, Ulrika Lindmark, Sven Persson Kylén, Catharina Hägglin, Helle Wijk

The second in a three-part series, this session examines how accurate the 1177 Journal really is, and what that means for patients and healthcare professionals. We unpack where documentation goes wrong, why it happens, and how these inaccuracies shape safety, workflow, and communication. A sharp look at the everyday realities behind clinical notes, setting the stage for 'Part III. What is the role of generative in 1177 Journal?' on the promises and pitfalls of AI.

The third and final session in a three-part series explores how generative AI (genAI) may support—or complicate—efforts to improve clinical documentation and communication. Building  on discussions of patients’ experiences using 1177 Journal and the accuracy of the information patients read in their 1177 Journal, this session shifts focus to genAI from both healthcare professionals’ and patients’ perspectives. We examine how AI is reshaping documentation practices, clinical workflows, and patient understanding, while raising critical questions about trust, usability, and real-world impact.

På Södersjukhuset Bröstcentrum genomförs varje år tusentals standardiserade mammografiscreeningar. Men när patienten inte talar svenska kan kommunikationen snabbt bli en utmaning. I denna session berättar Rose-Marie Lindqvist Wijkander, enhetsledare vid VO Bilddiagnostik på Södersjukhuset, hur Bröstcentrum använder språkstöd för att ge tydliga och konsekventa instruktioner på patientens eget språk och leva upp till sina ledord ”för patienten – med patienten”. Med hjälp av digitalt språkstöd får personalen ett effektivt stöd i vardagen, samtidigt som patientens trygghet och delaktighet stärks.

Med erfarenhet från NAG digital patologi, VAI‑P och lokala kliniska AI‑implementeringar belyser Anna Bodén och Kevin Sandeman värdet av nationellt samordnad validering och hur införande av AI‑lösningar i digital patologi kan ersätta spridda initiativ med en gemensam struktur för jämförbar användning. Genom delad erfarenhet, gemensamma kvalitetsmått och standardiserade valideringsprotokoll för AI‑drivna bedömningar kan vi möjliggöra ett jämlikt och kvalitetssäkrat införande. Tidig anpassning till In vitro‑diagnostikförordningen (IVDR), nationell samverkan och smart resursanvändning är centralt för ökad kvalitet och stärkt patientsäkerhet.

Med en ökad användning av välfärdsteknik inom hälso- och sjukvården växer behovet av förståelse för hur tekniken samspelar med vårdens organisering och vårdpersonalens arbete. I mitt avhandlingsprojekt undersöker jag hur digitala system, såsom elektronisk läkemedelsadministrering (eMAR) och artificiell intelligens (AI), påverkar sjuksköterskors arbete inom den kommunala hemsjukvården.

Hur kan primärvården integrera nya digitala lösningarna i vårt traditionella arbete så att det underlättar för både patienten och personalen? Erfarenheter från en distriktsläkares arbetsvardag i Region Jönköpings län. 

The health sector is undergoing rapid transformation driven by artificial intelligence and other digital technologies, which are now integral to health system delivery. Data underpins these systems and must be governed responsibly and equitably through strong legislative frameworks that improve health outcomes while protecting rights and upholding data sovereignty.This presentation will look at Health data governance in the digital age, including how AI is changing the game

Connected Mental Health technologies are rapidly transforming Swedish mental health care, and our interview findings offer a first look at what this shift actually means for clinicians. This talk shares emerging insights into how digital mental health is reshaping clinicians' pace, focus, emotional load, and daily routines, revealing unexpected opportunities, unintended consequences, and early signals of where digitalization is truly helping or hindering those who deliver care.

Hur kan en vårdgivare på nationell nivå skapa en mer sammanhållen första linje och leda patienter direkt till rätt profession – utan onödiga steg? Finska Pihlajalinna har gjort det, och delar med sig av sina erfarenheter.

Läkemedelsbehandling kan definieras mycket enkelt: behandling med läkemedel, dvs aktiviteter för att förebygga ohälsa eller bevara eller förbättra den enskildes hälsotillstånd (en åtgärdsgrupp i Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ), där läkemedel är verktyget. Läkemedel är det vanligast använda ”verktyget i verktygslådan”. De flesta besök i öppenvård slutar med att recept utfärdas, de flesta som ligger på sjukhus får läkemedel.Denna session kommer att ta upp begrepp kring läkemedelsbehandling: ordination, behandling med ett eller flera läkemedel, kombinationsbehandling, kurer och regimer, dokumentation av läkemedelsbehandling.

I Sverige överlever i dag cirka 75 procent av dem som drabbas av cancer. Men män diagnostiseras oftare i senare stadier och fler män än kvinnor dör årligen i cancer. För att fler ska överleva och färre drabbas krävs inte bara bättre behandlingar, utan också att män söker vård tidigare. Sena vårdkontakter, lågt deltagande i screening och vaccination samt strukturella och beteendemässiga normer och hinder bidrar till en tyst vårdbarriär som påverkar möjligheten till tidig upptäckt och jämlik cancerprevention.Mot denna bakgrund har Cancerfonden tagit fram en ny nationell kunskapsguide om män och cancer som här presenteras för första gången. Guiden ger regioner och beslutsfattare ett samlat, evidensbaserat underlag för att förstå bakomliggande orsaker och verktyg för att omsätta kunskapen i konkreta åtgärder.För den som arbetar med prevention, styrning eller utveckling inom hälso- och sjukvården ger denna föreläsning, följt av ett panelsamtal, ett aktuellt och handlingsinriktat perspektiv på en av vårdens förbisedda jämlikhetsutmaningar.