Programpunkter

Fall i äldreomsorgen är ofta en av de mest oförutsägbara och svårtolkade händelserna i vardagen. Men tänk om vi faktiskt kan se vad som händer innan någon faller, på riktigt? När sensorbaserad tillsyn blev vardag i kommuner runt om i landet minskade fallolyckorna snabbt, tack vare att personalen kunde agera mer proaktivt. Men samtidigt växte en ny fråga fram: Varför händer fallen över huvud taget? Nu finns svaret. Med helt ny fallanalys får äldreomsorgen för första gången möjlighet att se beteendemönster, riskfaktorer och detaljer i vardagen som tidigare var osynliga. Och det är just de där detaljerna som ofta gör skillnaden mellan trygghet och en fallolycka. Med fallanalys kan teamen inte bara reagera snabbare, de kan förstå varför något händer, planera mer träffsäkert och förebygga risker i tid. Det här är spaningen som förändrar synen på fall från något oförklarligt till något begripligt.

Socialstyrelsen delar erfarenheter från pågående digitala utvecklingsprojekt inom nationell kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård. Med utgångspunkt i praktiska exempel, däribland användning av AI-stöd, belyses lärdomar, vägval och ledningsperspektiv i arbetet med att utveckla och tillgängliggöra hållbara och relevanta kunskapsstöd.

Hur kan en Chief Nursing Informatics Officer (CNIO) stärka vårdens digitala utveckling i Sverige? Föreläsningen belyser varför rollen är viktig för att säkra patientnytta, kvalitet och ledarskap i den digitala transformationen. CNIO är en internationell etablerad roll men hittills inte implementerats i Sverige. Vi delar erfarenheter och presenterar arbetet med att skapa en svensk rollbeskrivning för CNIO.

Paneldiskussion - Från strategi till verkstad, hjälper autotriage?

1177 är ett av Sveriges starkaste varumärken och används av i stort sett alla invånare i landet. Konceptet har utvecklats successivt under snart 30 års tid och är ett resultat av ett framgångsrikt samarbete mellan regionerna. Men det finns ett stort behov av förflyttning och förnyelse för att 1177 ska vara relevant i framtiden. Under 2025 gjordes ett omfattande strategiarbete som har resulterat i nya styrande principer, konceptbeskrivningar och målarkitektur för hur 1177 ska nå målbilden för 2030 och bli ännu mer nyttoskapande för invånare, patienter samt vård- och omsorgspersonal. Här presenteras insikter från arbetet med behovsinsamling och framtagning av användarresor och flöden för framtidens 1177.

The Region Stockholm is facing a growing need to map large volumes of healthcare information to standardized terminology systems such as SNOMED CT. This is driven both by the implementation of new electronic health record systems and by upcoming interoperability requirements under the European Health Data Space (EHDS). Today, this mapping work is performed manually by specialised informaticians. The process is time-consuming and difficult to scale. In 2025, we conducted a feasability study exploring whether large language models could support this work. The results show that large language models (LLMs) can assist the mapping process by suggesting relevant concepts, identifying synonyms, and navigating the correct hierarchies within terminology systems. In this presentation, we will share the results of the study and discuss how LLMs could help streamline terminology mapping—freeing up resources while improving the quality and interoperability in healthcare.

Läkemedelsverket ger vägledning och rådgivning för att möjliggöra innovation. Information om när och hur myndigheten kan ge stöd under utvecklingsprocessen av framtidens e-hälsolösningar

Sverige är på väg att få en ny hälsodataregisterlag och med den en ny och mer flexibel lagstiftning för insamling av hälsodata till de  nationella hälsodataregistren. En av de nya möjligheterna är insamlingar av uppgifter från primärvården och om rekvisitionsläkemedel till Socialstyrelsen. Vi har påbörjat arbetet och berättar om våra förslag och planering för kommande år

Ett pass med presentation, dialog och samtal tillsammans med systemleverantörer m fl.Presentation av den kommande portalen som blir en central plats för anslutningen till NDI med stöd för test och utveckling. Vi diskuterar vilket stöd portalen kan ge i både verksamhets- och teknikfrågor och vilka behov sektorn har i arbetet med att ansluta till digital infrastruktur.

Fler äldre, lägre invandring och färre i arbetsför ålder innebär att vård och omsorg måste rekrytera tiotusentals nya medarbetare i nya grupper som idag står utanför arbetsmarknaden. Personer med funktionsnedsättning är en nödvändig resurs. I gruppen finns kompetens, erfarenheter och perspektiv som kan stärka vård och omsorg. En kompetens är mänsklig och empatisk kontakt som blir ännu viktigare när robotar träder in. För att denna rekrytering ska fungera behövs fler utbildningsplatser, bredare rekrytering och framför allt en inkluderande arbetsmiljö som gör att medarbetare lockas och stannar. Förutom ergonomisk och fysisk tillgänglighet innefattar en sådan miljö flexibla scheman, inflytande och stödjande teamwork. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ger rätt till arbete och bygger på universell utformning – alltså att från början planera utifrån olika behov, inte när ”behov uppstår”. Detta stämmer också med diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder för att undvika diskriminering.

Hur kan AI förändra vardagen i kommunal verksamhet? Kalmar kommun har tagit ett stort kliv mot framtidens dokumentation genom att införa tal-till-text-teknologi. Målet är enkelt: mindre tid på administration och mer tid för kärnuppdraget – mötet med medborgaren.Men resan handlar om mer än teknik. Den handlar om informationssäkerhet och hur vi navigerar i en juridisk gråzon. För att möjliggöra AI för tal-till-text deltog Kalmar kommun i IMY:s regulatoriska sandlåda. Nu vill vi dela med oss av resultatet. 

Utveckling av omvårdnadsplaner med stöd av ICNP är ett strategiskt sätt att implementera strukturerat språk för beskrivning av omvårdnad. En ytterligare vinst med detta är om det görs på nationell nivå och därigenom kan bidra till ett mer samlat arbetssätt. Nationella kunskapsbaserade omvårdnadsplaner kan bidra till vårdkvalitet främja informationshantering inom och mellan olika elektroniska journalsystemen i hälso- och sjukvården.

Region Västerbotten delar erfarenheten av att byta teknik bakom1177 direkt. Vad blev skillnaden?

Hur förbereder vi vården på det oväntade? I vårt projekt utvecklar vi en innovativ VR-plattform för träning i masskadehändelser. Här möts sjukvård, teknik och pedagogik för att skapa en realistisk, säker och skalbar lärmiljö – där personal kan öva beslutsfattande under press utan risk för patienter. Med stöd av forskning, användarmedverkan och avancerad interaktivitet vill vi visa hur virtuell simulering kan stärka beredskap, samverkan och patientsäkerhet i framtidens vård.

During this lecture you will be introduced to an ongoing multidisciplinary research project within Västra Götalandsregionen with the goal to highlight the potential and challenges in creating synthetic patient journals for AI development in primary care.

How can research in digital health become an integrated part of driving and anchoring the digital transformation of health care?

Digital transformation lovar samhällsvärde men nyttorna uteblir ofta trots tydliga mål, kalkyler och planer. Varför händer det, och hur kan styrningen hålla ihop över tid?
Föreläsningen visar hur digital transformation och nyttorealisering behöver styras som en sammanhållen process, där reflexiv styrning kopplar ihop strategi, beslut och praktik så att digitala satsningar faktiskt leder till samhällsvärde.

Vad kan vården lära av patienterna? Mer än man tror. Vi visar hur Patientbehovsdatabasen samlar patienters och patientföreningars erfarenheter av problem, behov och möjliga förbättringar i vården. Databasen hjälper vårdgivare att utveckla vården med hänsyn till patientens perspektiv.Patientbehovsdatabasen är ett projekt inom HDS