Programpunkter

Digital vård och omsorg samt hälso- och välfärdsteknik (HVT) lyfts ofta fram som centrala svar på vård- och omsorgens ökande resursutmaningar. Samtidigt visar många satsningar begränsade och varierande effekter i praktiken. Denna föreläsning bygger på empiriskt material i form av individuella intervjuer och workshopdata med personal inom svensk kommunal hemtjänst, och utgör en del av det internationella forskningsprojektet UPSCALE. Utifrån detta material argumenteras för att digital vård och omsorg bör förstås som en socio-teknisk omställning, snarare än som ett avgränsat IT-projekt.Resultaten visar att HVT redan är integrerat i vardagsomsorgen, särskilt inom områden som läkemedelshantering, trygghet och digital infrastruktur. Det upplevda värdet är betydande och omfattar ökad effektivitet, säkerhet, självständighet för brukare samt förbättrad arbetsmiljö för personal. Samtidigt framträder dessa nyttor som tydligt villkorade. Framgången beror på tillförlitlig teknik, människocentrerad och användbar design, inkluderande kompetensutveckling, etiska skyddsmekanismer samt en tydlig och sammanhållen organisatorisk styrning. Frågor om professionell identitet, relationell vård och omsorg samt integritet framstår som avgörande för både acceptans och långsiktig hållbarhet.Med stöd i ett socio-tekniskt transitionsperspektiv (STT) diskuteras hur HVT kan förstås som nischinnovationer som utmanar etablerade omsorgsregimer inom ett bredare samhälleligt landskap präglat av demografiska förändringar och resursbegränsningar. Föreläsningen kombinerar empiriska insikter från det svenska UPSCALE-caset med interaktiva moment där deltagarna bjuds in att reflektera över skillnaden mellan att driva digitalisering som teknikimplementation respektive som systemisk omställning.Avslutningsvis argumenteras för att framtidens digitala vård och omsorg inte primärt handlar om fler system, smartare hem eller mer AI – utan om smarta omställningar som samtidigt stärker effektivitet, kvalitet och mänsklig värdighet.
-- För att delta i denna fördjupningssession så måste du klicka på knappen "Boka" i inloggat läge. Endast fysiskt deltagande på plats är möjligt.  --

Registerhållare för nationella kvalitetsregister, Svenska läkaresällskapet, Socialstyrelsen, eHälsomyndigheten, Nationellt system för kunskapsstyrning, Sveriges kommuner och regioner, samt centralt personuppgiftsansvariga regioner har under senaste årets träffats för att diskutera hur vi bäst kan skapa goda förutsättningar för fortsatta arbete med kvalitetsregister, samtidigt som vi utvecklar arbetet så att det möter de nya behoven nationellt och internationellt. Under dagens föreläsning vill vi gemensamt presentera vår gemensamma målbild för nationella kvalitetsregister och hur vi ska nå dit.
-- För att delta i denna fördjupningssession så måste du klicka på knappen "Boka" i inloggat läge. Endast fysiskt deltagande på plats är möjligt. --

Hur kan forskning och innovation omsättas till konkret nytta för sjukvården? Björn Arvidsson belyser frågor om vikten av klinisk forskning, innovationsarbete och behovet av både nya idéer och kunskap vid införande av nya metoder och produkter som syftar till att möta patienters behov och ta till vara på  digitaliseringens möjligheter. Sessionen ger insikter om hur vi kan skapa en starkare koppling mellan forskning, innovation och praktisk tillämpning i vården. Vilket ansvar har Björn, som FoU-chef för att underlätta så att mer forskning om medicinteknik görs?

Bakgrund: Cancer i bäckenområdet och dess behandling påverkar ofta den sexuella hälsan genom både fysiska och psykologiska förändringar. Stödet för sexuell rehabilitering varierar stort nationellt, bland annat på grund av begränsad tillgång till sexologisk kompetens, stigma och geografiska avstånd. Digitala lösningar kan minska dessa skillnader och erbjuda individualiserat stöd.Syfte: Att utveckla och utvärdera ett digitalt program för sexuell rehabilitering efter cancer i lilla bäckenet, baserat på MRC:s ramverk för komplexa interventioner.Metod: Ett digitalt program utvecklades och testades först i en feasibilitystudie med par efter prostatacancer. Programmet låg på den nationella plattformen 1177 (Stöd och behandling) och innehöll 8 moduler. Data samlades in via intervjuer och frågeformulär. Därefter genomfördes en erfarenhetsbaserad co-designstudie med patienter och vårdpersonal för att vidareutveckla programmet för att inkludera alla relevanta cancerdiagnoser i bäckenområdet.Resultat: I feasibilitystudien upplevdes programmet meningsfullt och hjälpsamt, med positiva effekter på kommunikationen kring sexuella frågor. Deltagarna värderade flexibilitet och tillgänglighet men efterfrågade mer individanpassning, interaktivitet och strukturerad vägledning. Premiminära resultat från co-designstudien identifierade sex nyckelaspekter för vidareutveckling: flexibel timing, lättillgänglig professionellt stöd, realistiska förväntningar, mänsklig närvaro i digitalt format, individuell anpassning samt multimodalt och interaktivt innehåll.Slutsats: Det digitala programmet är genomförbart och väl mottaget. Vidare utveckling har skett i enlighet med studiernas resultat och programmet utvärderas nu i en randomiserad kontrollerad studie. Tillvägagångssättet kan användas för utveckling av digitala stöd inom andra områden och implementeringen underlättas av tillgängligheten på 1177.

När patientmötet flyttar till video, chatt och journalportaler flyttar också hot och trakasserier – med nya mönster och risker för vårdens personal. Vi har intervjuat vårdpersonal om hur digitala kontaktvägar påverkar trygghet, säkerhet och arbetsmiljö, och vilken typ av stöd som faktiskt fungerar i vardagen. Sessionen delar preliminära insikter och berättelser från vårdens digitala frontlinje. 

Digitala vårdmöten är en viktig del av framtidens vård – men inte alla kontakter ska ersättas med offentliga medel. Regionerna har tagit fram gemensamma kriterier som tydliggör när ersättning ska utgå för ett digitalt vårdmöte. Syftet är att säkerställa medicinsk kvalitet, motverka kostnadsdrivande volymeffekter och styra digital vård dit den gör störst nytta.

SDK – säker digital kommunikation - har blivit ett begrepp som det offentliga Sverige känner igen alltmer. Infrastrukturen för att kommunicera känslig information, från en organisation till en annan, eller inom organisationen. Under 2025 genomfördes en kraftsamling för att öka anslutningstakten inom socialtjänstens verksamheter. Men hur blev resultatet, och hur ser det ut framåt?

EHDS - från remiss till nu, en resa med utmaningar, nya möjligheter och en inblick i vår gemensamma framtid på regional- nationell- och internationell nivå. Hur arbetet med remisserna har belyst vikten av samarbete mellan regioner, myndigheter och andra relevanta aktörer för att skapa förståelse och nytta för bättre vård och smartare forskning. 

Den europeiska hälsodataområdet (EHDS) är en ny förordning som snart kommer att börja gälla, och det är viktigt att företag och organisationer som hanterar hälsodata aktivt arbetar med implementeringen. Under denna föreläsning kommer Läkemedelsverket att ge en översikt av hur myndigheten arbetar med sitt regeringsuppdrag.

In this talk we will dive deeper in the different levels of verifiability and how this can guide us in knowing what AI output to trust. Moreover, we will discuss what level of evidence we want to ask for different kinds of AI during the clinical-decision making process.

Migränappen VGR ger användaren ett stöd att hantera sin sjukdom, möjlighet till minskade besvär av sjukdomen, och kan även bidra till att minska migränorsakade kostnader i samhället.  96 % av användarna kan med hjälp av appen beskriva sina migränbesvär bättre, och 79 % kan bättre förstå vad som påverkar deras migrän. Även en minskning av akut läkemedelsanvändning samt frånvaro från jobb, skola eller annan aktivitet ses.Ett tydligt exempel hur digitala stöd kan stötta i vården.

Vad önskar patienten? Tillgänglighet, kontinuitet eller flexibilitet?

Vilka innovationer behöver vården och vilka förutsättningar krävs för att de ska bli verklighet? Rachel De Basso belyser de utmaningar som vården står inför och hur patienternas behov och förväntningar kan mötas genom innovativa lösningar. Sessionen ger perspektiv på hur vi kan skapa en vård som är både hållbar och framtidsorienterad.

En utforskande studie om användningen av en robotkatt inom specialisttandvården för barn med autism. Föredraget belyser hur robotteknik kan stödja, men ibland även hindra samarbete och behandling, samt vikten av individanpassad användning av teknik i vården.

Historien visar att vården alltid förändrats – ibland motvilligt, men alltid nödvändigt. Från lobotomier och barn utan smärtlindring till digitala lösningar och AI-stöd i vården.
Men framtidens utmaningar kräver mer än teknik. De kräver mod, delaktighet och en gemensam förståelse av verkligheten – shared awareness.I den här föreläsningen synliggör vi vad vården faktiskt står i, inte inför. Vi utmanar myter, visar fakta som förändrar perspektiv och pratar om varför förändring ibland gör ont – men alltid är nödvändig.
En interaktiv föreläsning som väcker insikt, igenkänning och vilja att tänka nytt – på riktigt.

Vi tänker med denna dag att ta med er på en vardagsresa där vi vårdgivare arbetar med EHDS, från remisser till vad vi arbetar med till vardags och för att närma oss hur vi gör förändringsarbetet inför implementeringen.

Ett flertal projekt kopplat till införandet av EHDS har pågått under flera år. Xt-EHR, det projekt som haft fokus på primäranvändning av hälsodata, har lämnat underlag till de genomförandeakter som nu är under framtagande. Flera svenska aktörer har bidragit aktivt i projekten och med att ge utförliga remissvar som har förbättrat projektens leveranser. Vad händer nu? Vad är nästa steg och vad har vi lärt oss? Konkret exempel är remissen D5.1.

Norges interregionala initiativ för strukturerad journal för cancer visar hur gemensamma kliniska informationsmodeller – baserade på openEHR-arketyper och mallar samt standardiserad terminologi – kan implementeras i olika journalsystemplattformar. Standardiserad onkologisk dokumentation i kliniskt arbete på olika sjukhus möjliggör nationellt konsistenta datamängder för klinisk återanvändning och datadelning, samtidigt som dubbelregistrering och manuell rapportering minskar. Tidiga proof-of-concept-resultat indikerar betydande minskningar i ledtid och arbetsbelastning vid registerrapportering.

Alla pratar om Handslaget. Vad är det egentligen, vad syftar det till, var betyder det för socialtjänst, vård och omsorg och hur går det i arbetet? Handslaget är en förkortning av Kommungemensamt Handslag för välfärdsutveckling genom digitalisering och består av överenskommelse om gemensam digitalisering, en gemensam målbild, samverkan som princip och konkreta kommungemensamma initiativ. Alla kommuner i Sverige har anslutit sig till minst ett konkret initiativ, de flesta kommuner till dem alla. För kommunerna har Handslaget varit viktigt, men det får betydelse även för andra aktörer så som myndigheter, regioner, leverantörer och så vidare. Kom och få en bättre inblick i vad Handslaget är, inte minst du som inte är verksam i en kommun.