Programpunkter

I Eslövs kommun arbetar man i Lifecare där ett integrerat AI-stöd effektiviserar dokumentationen för handläggare och vårdpersonal. Resultatet är minskad administration, bättre arbetsmiljö och högre kvalitet i arbetet. Tillsammans med Tieto och Tandem Health delar Eslövs kommun sina erfarenheter och visar hur omsorgsförvaltningen frigjort resurser för att kunna ägna mer tid åt sina klienter och brukare, samtidigt som kvalitén av handläggning och vård & omsorg ökat.

Hur kan vården stärka digital kompetens på ett sätt som leder till verklig förändring i vardagen?
Hälsodigitalens Akademi 2.0 är ett initiativ i Region Västerbotten som kombinerar självskattning, mikrolärande och AI-baserat stöd för att öka digital mognad hos vårdpersonal. Med den digitala kollegan Digge Direkt integreras lärande och stöd direkt i det dagliga arbetet.

As AI moves from pilots into clinical use, responsibility shifts from project teams to institutions. This panel examines who has the authority to approve, pause or withdraw AI systems in healthcare and what evidence is required to justify those decisions. A discussion for leaders facing real accountability beyond experimentation.

This presentation explores the ethical dimensions of predictive AI in Parkinson’s management from the perspective of people living with the condition. Drawing primarily on a qualitative study with a patient panel in a European project developing predictive AI tools, we examine how participants view AI-driven risk prediction, prognosis, and medication response tools.

I Sverige överlever i dag cirka 75 procent av dem som drabbas av cancer. Men män diagnostiseras oftare i senare stadier och fler män än kvinnor dör årligen i cancer. För att fler ska överleva och färre drabbas krävs inte bara bättre behandlingar, utan också att män söker vård tidigare. Sena vårdkontakter, lågt deltagande i screening och vaccination samt strukturella och beteendemässiga normer och hinder bidrar till en tyst vårdbarriär som påverkar möjligheten till tidig upptäckt och jämlik cancerprevention.Mot denna bakgrund har Cancerfonden tagit fram en ny nationell kunskapsguide om män och cancer som här presenteras för första gången. Guiden ger regioner och beslutsfattare ett samlat, evidensbaserat underlag för att förstå bakomliggande orsaker och verktyg för att omsätta kunskapen i konkreta åtgärder.För den som arbetar med prevention, styrning eller utveckling inom hälso- och sjukvården ger denna föreläsning, följt av ett panelsamtal, ett aktuellt och handlingsinriktat perspektiv på en av vårdens förbisedda jämlikhetsutmaningar.

Inom ramen för EHDS ska Läkemedelsverket tillhandahålla testmiljöer där tillverkare av elektroniska hälsodokumentationssystem kan verifiera följsamhet mot EHDS för de ingående programvarukomponenterna för interoperabilitet och loggning. Vad betyder det här och hur ska man gå till väga?

E-hälsomyndigheten har i uppdrag att vidareutveckla och förvalta en nationell funktion för interoperabilitet. Funktionen ska identifiera områden för standardisering samt verka för framtagning och användning av implementationsnära specifikationer inom sektorn. Vi beskriver vårt arbete med insamling av behov, initiering av initiativ samt planeringen för konkret arbete och leveranser. 

Asynkron chatt i Min vård Gävleborg infördes inte som en teknisk lösning – utan som ett sätt att skapa konkret nytta för både verksamhet och föräldrar. I denna föreläsning beskrivs hur MVC och BVC arbetade för att realisera nyttan av satsningen: vilken tid som faktiskt frigjordes, hur arbetssätten förändrades och hur värdet blev synligt utan att enbart luta sig mot kvantitativa mått. Föreläsningen ger exempel på hur nyttan identifierades, togs hem och hur erfarenheterna påverkar hur nya digitala initiativ planeras framåt.

Get a glimpse of tomorrow’s healthtech breakthroughs at the Healthtech Startup Pitch Event, where 7  promising startups presents their solutions.

Med Karolinska Universitetssjukhusets vårddataplattform som exempel visas hur du med hjälp av openEHRs internationella informationsmodeller (s.k. ”arketyper”) via ”templates” och en terminologiserver laddad med bl.a. Snomed CT snabbt kan bygga och anpassa detaljerade kliniska IT-stöd (utan att skapa kaos). Vi framför tesen att på samma tid som det tar att beställa/upphandla och utvärdera en lösning (eller uppdatering/anpassning) för ett specifikt kliniskt behov så kan man ofta själv hinna att iterativt bygga en lösning med hjälp av s.k. ”low-code”/”no-code”- verktyg. Vi belyser även en del klurigheter och fallgropar samt diskuterar s.k. ”egentillverkning” och tester. Egentillverkningsrisker bör vägas mot de risker ett dåligt anpassat (men kanske formellt CE-märkt/MDR-klassat) ”traditionellt” upphandlat system innebär för vårdpersonal, patienter, arbetsmiljö och effektivitet.
-- För att delta i denna fördjupningssession så måste du klicka på knappen "Boka" i inloggat läge.. Endast fysiskt deltagande på plats är möjligt. --

Läkemedelsbehandling kan definieras mycket enkelt: behandling med läkemedel, dvs aktiviteter för att förebygga ohälsa eller bevara eller förbättra den enskildes hälsotillstånd (en åtgärdsgrupp i Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ), där läkemedel är verktyget. Läkemedel är det vanligast använda ”verktyget i verktygslådan”. De flesta besök i öppenvård slutar med att recept utfärdas, de flesta som ligger på sjukhus får läkemedel.Denna session kommer att ta upp begrepp kring läkemedelsbehandling: ordination, behandling med ett eller flera läkemedel, kombinationsbehandling, kurer och regimer, dokumentation av läkemedelsbehandling.

Med erfarenhet från NAG digital patologi, VAI‑P och lokala kliniska AI‑implementeringar belyser Anna Bodén och Kevin Sandeman värdet av nationellt samordnad validering och hur införande av AI‑lösningar i digital patologi kan ersätta spridda initiativ med en gemensam struktur för jämförbar användning. Genom delad erfarenhet, gemensamma kvalitetsmått och standardiserade valideringsprotokoll för AI‑drivna bedömningar kan vi möjliggöra ett jämlikt och kvalitetssäkrat införande. Tidig anpassning till In vitro‑diagnostikförordningen (IVDR), nationell samverkan och smart resursanvändning är centralt för ökad kvalitet och stärkt patientsäkerhet.

Med en ökad användning av välfärdsteknik inom hälso- och sjukvården växer behovet av förståelse för hur tekniken samspelar med vårdens organisering och vårdpersonalens arbete. I mitt avhandlingsprojekt undersöker jag hur digitala system, såsom elektronisk läkemedelsadministrering (eMAR) och artificiell intelligens (AI), påverkar sjuksköterskors arbete inom den kommunala hemsjukvården.

Hur kan primärvården integrera nya digitala lösningarna i vårt traditionella arbete så att det underlättar för både patienten och personalen? Erfarenheter från en distriktsläkares arbetsvardag i Region Jönköpings län. 

The health sector is undergoing rapid transformation driven by artificial intelligence and other digital technologies, which are now integral to health system delivery. Data underpins these systems and must be governed responsibly and equitably through strong legislative frameworks that improve health outcomes while protecting rights and upholding data sovereignty.This presentation will look at Health data governance in the digital age, including how AI is changing the game

Connected Mental Health technologies are rapidly transforming Swedish mental health care, and our interview findings offer a first look at what this shift actually means for clinicians. This talk shares emerging insights into how digital mental health is reshaping clinicians' pace, focus, emotional load, and daily routines, revealing unexpected opportunities, unintended consequences, and early signals of where digitalization is truly helping or hindering those who deliver care.

Hur kan en vårdgivare på nationell nivå skapa en mer sammanhållen första linje och leda patienter direkt till rätt profession – utan onödiga steg? Finska Pihlajalinna har gjort det, och delar med sig av sina erfarenheter.

På Södersjukhuset Bröstcentrum genomförs varje år tusentals standardiserade mammografiscreeningar. Men när patienten inte talar svenska kan kommunikationen snabbt bli en utmaning. I denna session berättar Rose-Marie Lindqvist Wijkander, enhetsledare vid VO Bilddiagnostik på Södersjukhuset, hur Bröstcentrum använder språkstöd för att ge tydliga och konsekventa instruktioner på patientens eget språk och leva upp till sina ledord ”för patienten – med patienten”. Med hjälp av digitalt språkstöd får personalen ett effektivt stöd i vardagen, samtidigt som patientens trygghet och delaktighet stärks.