Sessions

Samkunskapande – vad är det? Det är precis vad vi gör i Center för välfärdsförändring vid Mälardalens universitet! Tillsammans med offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle samkunskapar vi för framtidens välfärd. Med fokus på hälso- och välfärdsteknikens möjligheter driver vi projekt där vi tar oss an utmaningar och tillsammans skapar ny kunskap och nya lösningar för en hållbar förändring av välfärden. Vi kommer i vårt konferensspår presentera resultat från några av våra pågående projekt i samverkan med offentlig sektor och näringsliv. 

Egenmonitorering har på kort tid gått från vision till verklighet i flera delar av svensk vård. Genom att ge patienter möjlighet att följa sin hälsa och rapportera data hemifrån skapas nya förutsättningar för personcentrerad vård, ökad tillgänglighet och bättre resursutnyttjande. Men hur fungerar det i praktiken – och vilka resultat har uppnåtts?

Digital triage promises faster, smarter care – but how well does it really work? Behind every accuracy claim lies a maze of methods, metrics, and assumptions that make comparison anything but simple. Our presentation reveal what performance numbers truly mean, and why they often don’t tell the full story.

Hur fungerar egentligen digital journaltillgång för anhöriga – och vad säger forskningen? Sverige har en unik position i världen när det gäller patienters digitala tillgång till sin journal, men när det kommer till anhöriga är bilden mer komplex.Välkommen till ett seminarium där Maria Hägglund, professor i implementeringsforskning vid Uppsala universitet och ledare för forskargruppen PATH (Participatory eHealth and Health Data), delar med sig av insikter från flera forskningsprojekt – bland annat det nordiska samarbetet NORDeHEALTH.Vi kommer att diskutera:Vad vet vi idag om anhörigas behov av journaltillgång?Hur ser användningen ut i Sverige jämfört med andra länder?Vilka juridiska och etiska frågor aktualiseras?Vad innebär det nya projektet FamORA finansierat av Familjen Kamprads Stiftelse?Hur påverkas problemet av det kommande regelverket kring det europeiska hälsodataområdet?Det här är ett tillfälle att få en överblick över kunskapsläget, ta del av aktuell forskning och få en inblick i framtida utveckling – både nationellt och internationellt.

Hur kan vi säkerställa att den information som behövs för Knäledsregistret redan finns i operationsberättelsen – utan extra dokumentationsbörda för kirurgerna? I detta föredrag visar vi hur ett långsiktigt arbete med kliniska experter har identifierat vilka uppgifter som är avgörande för uppföljning av knäledskirurgi och hur dessa bäst representeras i journalen genom medicinska begrepp, strukturer och standarder. Resultatet är en dokumentationsmodell som både stärker det kliniska stödet under operation och automatiskt levererar högkvalitativa data till kvalitetsregistret. När rätt information dokumenteras från början blir vårdens data mer tillgänglig – för patientens bästa, verksamhetens lärande och den nationella kvalitetsutvecklingen – utan dubbelarbete.

Sjukhusens disponibla vårdplatser är en viktig del i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. I arbetet för att stärka hela vårdkedjan för patienten är ett vårdplatsantal som möter behovet av sluten vård en förutsättning. Socialstyrelsen arbetar med att utveckla riktvärdet för vårdplatser inom somatisk sluten vård och intensivvård. Socialstyrelsen erbjuder olika stöd till regionerna i deras arbete med att skapa balans mellan behov och kapacitet. Riktvärdena kan användas som stöd för regionerna i arbetet att nå balans mellan sluten vårdbehov och kapacitet. Riktvärdena är framtagna på regionnivå men för att vårdplatser ska möta behovet där och när det behövs så behöver riktvärdena brytas ner både på sjukhusnivå och på avdelningsnivå så regionerna kan säkerställa att patienter får vård på en enhet som har kompetens för att vårda just den patientgruppen.

EU:s initiativ One Million Genome" (1+MG) samlar nästan alla medlemsstaterna inom unionen i ambitionen att skapa en gemensam europeisk infrastruktur för genomikdata med säker åtkomst för forskning och vård. Tanken är att länderna ska kunna dela genetiska och kliniska hälsodata över landgränserna, vilket möjliggör mer individanpassad vård och bättre forskning och beslutsfattande. För att långsiktigt förvalta satsningen planeras ett europeiskt digitalt infrastrukturkonsortium (European Digital Infrastructure Consortium, EDIC) inriktat på genomikdata. EDIC:en ska driva en gemensam och harmoniserad infrastruktur för genomik- och fenotypdata och underlätta precisionsmedicin i hälso- och sjukvården inom EU.Samtidigt lanseras det europeiska hälsodataområdet (European Health Data Space, EHDS). Den gemensamma genomikdatainfrastrukturen behöver samspela med EHDS för att data ska kunna användas såväl i vården som i forskningen. I Sverige deltar NBIS (National Bioinformatics Infrastructure Sweden) och Genomic Medicine Sweden (GMS) i 1+MG-arbetet, och genomikdata väntas bli en komponent i EHDS som möjliggör precisionsmedicin.I programinslaget diskuteras bland annat följande frågor:Integritet och förtroende: Hur säkerställer vi att känsliga genomik- och fenotypdata delas på ett etiskt och säkert sätt över nationsgränser, så att patienters integritet skyddas?Integration med EHDS: På vilket sätt kan en gemensam europeisk genomikdatainfrastruktur via en EDIC komplettera EHDS och integreras med nationella initiativ (som GMS), så att både forskning och vård får nytta av data?Implementering och nytta: Varför behövs en EDIC för genomikdata om EHDS finns? Vilka är de största utmaningarna och möjligheterna för att implementera storskalig genomikdatadelning i praktiken?

Det finns ett stort behov hos regionerna att kunna skicka prover för analys till laboratorier utanför den egna regionen – både som en del av den ordinarie provhanteringen och vid extraordinära situationer, såsom vid en pandemi. För att möta detta behov så har Inera tagit fram en nationell tjänst för att hantera elektroniska beställningar och svar av laboratorieundersökningar som skickas över regiongränserna (skickeprover). Lösningen bygger på en vidareutveckling av den befintliga tjänsten 1177 provhantering. Under föreläsningen kommer lösningen att demonstreras, och viktiga insikter från utvecklingsarbetet kommer också att delas. Erfarenheter från laboratorieverksamheten under utvecklingsarbetet kommer även att beskrivas, samt de effekter digitalisering av skickeprover förväntas få för de dagliga arbetet – både i den kliniska verksamheten och på laboratoriet.Avslutningsvis kommer en plan för hur lösningen skall införas i regionerna att presenteras. 

Läkemedelsrelaterade skador och problem är en av de största utmaningarna för patientsäkerheten och orsakar betydande lidande för patienter samt stora kostnader för samhället. Kliniska beslutsstöd har länge lyfts fram som ett centralt verktyg för att stödja säkrare och mer evidensbaserad läkemedelsanvändning, genom att ge rätt information till rätt person i rätt tid. Samtidigt visar både forskning och klinisk erfarenhet att dagens beslutsstöd ofta inte används optimalt, bland annat på grund av låg träffsäkerhet (som kan ge alert fatigue), samt bristande design.I denna föreläsning ger vi en översikt av vad forskningen visar om hur väl dagens läkemedelsrelaterade beslutsstöd fungerar i praktiken. Vi belyser styrkor och begränsningar hos befintliga kunskapsbaserade system, och beskriver vilken potential och utmaningar som finns med användande av AI i beslutsstöd. I föreläsningen tar vi avstamp i våra pågående forskningprojekt som berör bland annat hur beslutsstöd kan integreras i en verksamhet, hur kliniskt relevanta dagens varningar är, samt hur de kan göras mer träffsäkra med AI.Avslutningsvis blickar vi framåt mot framtidens beslutsstöd för läkemedel. Vi diskuterar visioner kring design och användning, hur kunskapsbaserade metoder och AI kan samverka, vilken digital infrastruktur som krävs, samt hur beslutsstöd kan bli en integrerad och lärande del av hälso- och sjukvården. Föreläsningen adresserar även behovet av nationellt samarbete och tvärvetenskaplig samverkan, bättre uppföljning av effekter och ett klokt, ansvarsfullt användande av AI för att långsiktigt stärka läkemedelssäkerheten.

Kognitiva nedsättningar kan uppkomma efter cancersjukdom och/eller cancerbehandling och kan påverka många livsområden för den som drabbas. I det här förbättringsprojektet har möjligheterna med digital kognitiv testning undersökts, med förhoppningen att i större utsträckning kunna uppmärksamma, undersöka och rikta interventioner mot kognitiva nedsättningar i cancerrehabilitering.

Dr. Artin Entezarjou (Göteborgs universitet) presenterar det senaste forskningsläget för AI i primärvården. Föreläsningen knyter samman två nya systematiska översikter av patient- och klinikperspektiv med resultat från Europas hittills största studie på generativ AI, omfattande 375 000 journalanteckningar.

Föreläsningen syftar till att presentera resultatet av en intervjustudie med bl.a. äldre personer i åldern 65+ som genomförts inom ramen för forskningsprojektet “Sociala robotar i hemmiljö för äldre personers livskvalitet (RO-LIV)”. Intervjustudien var en del av en behovsanalys för att undersöka hurvida sociala robotar kan passa in i äldre personers dagliga liv och bidra till ökad livskvalité. I projektet framkommer att äldre personer ofta säger sig inte kunna något om teknik men vid intervjuer i hemmiljö framstår en mycket mer nyanserad bild där teknik ändå används flitigt och fyller en viktig roll i vardagen. I presentationen kommer det även att presenteras hur data från intervjustudien kommer användas i det fortsatta arbetet kring sociala roboter.

Sverige genomför just nu en historisk förändring av hur hälsodata ska delas och användas, vilket beskrivs i Hälsodata ska vara tillgänglig i hela vårdkedjan, Delrapport 4.2. Trots detta saknas strukturerad data om faktisk medicinering och följsamhet – en av de mest kritiska parametrarna för proaktiv och prediktiv vård. I denna föreläsning beskriver jag varför just läkemedelsområdet måste prioriteras i den nationella datainfrastrukturen och hur privata aktörer kan bidra med nödvändig, vardagsnära information som idag inte fångas i journalsystemen. Det är en förutsättning för att Sverige ska nå målet om en sammanhållen och datadriven vård.

The ASAP Stroke project explores how artificial intelligence (AI) can support early stroke assessment and triage in prehospital settings. The project follows two tracks: traditional AI using structured data such as registry data, vital signs, and clinical observations; and video-based analysis using machine learning (ML) to assess neurological features associated with stroke from patient videos recorded in ambulances. Synthetic video data are used to enable model development while preserving patient privacy, with initial studies demonstrating promising performance in assessing eye movement abnormalities and neglect. By integrating these data sources into an AI-based clinical decision support system (CDSS), ASAP Stroke aims to improve stroke identification, distinguish large vessel occlusions (LVO) and guide optimal care pathways. Overall, ASAP Stroke seeks to strengthen prehospital decision-making, bridge prehospital and in-hospital stroke assessment, reduce time-to-treatment and improve patient outcomes.

Digitala hälsotjänster verkar i starkt reglerade och emotionellt känsliga sammanhang där förtroende, legitimitet och långsiktig acceptans är avgörande för framgång. Denna panel diskuterar hur utvalda nordiska hälsoteknikföretag har använt varumärkesstrategi – inte som marknadsföring, utan som ett strukturellt och organisatoriskt verktyg – för att möjliggöra tillgång till vård, bygga förtroende och bidra till samhälleliga hälsoeffekter. Med utgångspunkt i validerade fall från psykisk hälsa och kvinnors hälsa belyser sessionen hur varumärkesstrategiska val kan bidra till acceptans, beteendeförändring och ansvarsfull tillväxt.
Föreläsare:VD, Leia HealthCCO och vice VD, Norrsken FoundationCMO, Mindler (TBD)Leo Heijbel, moderator och tillväxtledare, Heijbel Growth
Talarnas samlade perspektiv representerar en kombination av digitala vårdgivare, aktörer inom det nordiska hälso- och innovations­ekosystemet samt oberoende moderering. Tillsammans bidrar de med praktisk erfarenhet av implementering och skalning av digitala hälsotjänster i Norden, med särskilt fokus på förtroendeskapande, tillgänglighet och samhälleliga hälsoresultat.

Om förslaget nedan blir utvalt så vill vi genomföra denna presentation tillsammans med en av regionerna som vi arbetat verksamhetsnära med. Men innan vi frågar någon Region så behöver vi veta om presentationen blir utvald. Vi hade tänkt denna föreläsning i; Spåret: Organisatorisk styrningHälso- och sjukvården står inför betydande utmaningar med att säkerställa tillgänglighet och vårdkapacitet i balans med invånarnas behov. För att möta detta erbjuder Socialstyrelsen ett verksamhetsnära och styrningsinriktat stöd som stärker regioners och vårdverksamheters arbete med planering, uppföljning och kapacitetsstyrning.I föreläsningen presenterar vi Socialstyrelsens nationella uppdrag att stärka samt följa upp tillgänglighet och vårdkapacitet på regional och nationell nivå, och hur myndigheten utvecklat nya stödformer för att möta hälso- och sjukvården på ett nära, behovsstyrt och organisatoriskt hållbart sätt tillsammans med regionerna. Detta omfattar bland annat arbetet med uppföljning, effektiva arbetssätt, produktions- och kapacitetsplanering samt strategisk styrning.En central del är ramverket för produktions- och kapacitetsstyrning samt utvecklingstrappan, vilket är ett verktyg som hjälper regioner att bedöma sin mognad inom styrning, processer och datatillämpning, samt att identifiera vilka organisatoriska steg som krävs för att utvecklas vidare.Vi visar även hur våra stödformer har utvecklats i nära samverkan med regioner och verksamheter. Genom praktiska exempel illustrerar vi hur verksamheter arbetar med:att förbättra tillgängligheten för patienteratt möjliggöra vårdkapacitet i balans med behovatt använda kapacitet och resurser mer effektivtatt skapa en långsiktigt hållbar och förutsägbar styrning

Läkemedelsautomater med videofunktion öppnar upp för många nya möjligheter, assisterat läkemedelsuttag, tillsynsbesök, men också helt andra insatser med helt nya funktioner.

Automatiserat visualiseringsverktyg som visar ledtider inom de olika standardiserade vårdförloppen (SVF) där flaskhalsar lätt kan identifieras och ge förutsättning för åtgärd. Aggregering på regional nivå är etablerad och förutsättning för nationell nivå finns.

Hur ser framtiden inom digital triage ut när tekniken utvecklas snabbare än någonsin? Väntar ni fortfarande på att LLMs ska lösa allt? Eller behöver ni göra andra val för att säkra kvalitet, patientsäkerhet och skalbarhet? Vi tror att framtidens triageteknik bygger på en kombination av modeller, som är bra på olika saker.

Fass har varit en pionjär inom läkemedelsinformation i 60 år. Under årens lopp har vi ständigt förnyat hur informationen presenteras, alltid med användarnas skiftande behov i fokus. Idag är Fass en dynamisk digital plattform som samlar hundratusentals användare med skilda förväntningar och krav. I vårt föredrag får du följa med bakom kulisserna: hur vi aktivt involverat användare i utvecklingen av nya fass.se, hur NMI-regelverket har format vår väg framåt och hur vi ser på framtidens läkemedelsinformation.Möjligheten att snabbt och enkelt nå rätt information är avgörande för att behandling ska lyckas – och de nya avancerade terapierna ställer helt nya krav på både patienter och vårdpersonal. Med dagens och morgondagens teknik öppnas dörren för att leverera läkemedelsinformation som är skräddarsydd, smart och tillgänglig – precis när och hur användarna behöver den.