Programpunkter

Tema: Hur förbereder och stödjer vi vårdens professioner att möta utmaningar inom eHälsa och digitalisering?Välkommen till en interaktiv workshop om utbildning och kompetensutveckling inom e-hälsa! Digitaliseringen fortsätter att förändra vård och omsorg – nya verktyg och arbetssätt ställer höga krav på både yrkesverksamma och utbildningar. Hur möter vi dessa utmaningar? Hur säkerställer vi att kompetensutveckling och professionsutbildningar hänger med i utvecklingen?Vitalis 2025 genomförde vi representanter från några lärosäten, sfmi (svensk förening för medicinsk informatik), Svenska forskarnätverket för digital vård och eHälsoläkarföreningen en första workshop på temat erfarenhetsutbyte om utbildning och kompetensutveckling. Under denna workshop följer vi upp och delar erfarenheter från det gångna året och identifierar vilka kunskaps- och kompetensbehov som nu växer fram hos både studenter, yrkesverksamma och pedagoger vid professionsutbildningar.Vi lyfter aktuella exempel på utbildningsinsatser som utvecklats eller vidareutvecklats under året – exempelvis satsningar på chattar, appar, egenvårdsteknik, videomöten och AI. Tillsammans diskuterar vi vilka arbetssätt som visat sig framgångsrika och vilka utmaningar som kvarstår. Bland annat tar vi upp konkreta exempel på professionsutbildningar och metoder för textbaserad vårdkommunikation.Syftet med årets workshop är att ta nästa steg mot ett mer etablerat nätverk för personer som vill fortsätta dela erfarenheter och diskutera pedagogiska frågor och forskning kopplade till utbildning och kompetensutveckling inom eHälsa och digitalisering inom hälso- sjukvård och socialtjänst.
-- För att delta i denna workshop så måste du göra en intresseanmälan genom att klicka på knappen "Boka" i inloggat läge. Syftet är att säkerställa att det blir en bra sammansatt grupp. Endast fysiskt deltagande på plats är möjligt. Huvudprincipen är dock att först anmäld får plats. --- Bokningsfunktionen öppnar 9/3 --

Dagens utveckling av interoperabilitetsspecifikationer tar tid och leder till kompromisser kring semantiskt djup. Conversational Interoperability vänder upp och ned på detta. AI-agenter förhandlar i naturligt språk om vad som behövs och i vilken form, och använder sedan tekniska protokoll som FHIR/SMART mm för själva utbytet. Vi visar vad som demonstrerats internationellt, hur detta kan komplettera svensk FHIR-implementering, samt ett pragmatiskt mellanläge: conversational connectivity, dvs design-time AI som möjliggör fler parallella profiler och drastiskt kortar ledtider, men utan AI i drift.

A digital therapies pilot is currently underway in Finland, building on an already established national quality framework for health apps - digiHTA. The aim of the trial is to determine how digital therapies – such as evidence-based digital therapies and self-care programs – could be made available to users with public funds. The trial will offer healthcare professionals and their patients the opportunity to try out for free how digital treatments support holistic treatment success. All solutions are evaluated using Finland’s national digiHTA assessment framework. The results will inform future national recommendations and reimbursement models.

Helsingborgs stads VR-strateg Annika Gustafson berättar om det framgångsrika arbetet med att introducera VR-teknologi för både barn och vuxna på dagliga verksamheter och boenden inom LSS. Ett arbete som nominerades till Götapriset 2025. Annika delar med sig av sina insikter och råd om hur man bäst introducerar VR till målgruppen samt om de tekniska lösningar som finns.

Under många år har de flesta kommuner sett en ökning av inflöden av förhandsbedömningar och inledda utredningar inom individ- och familjeomsorgen. Detta har medfört ett tryck på verksamheten som försvårat verksamhetsutveckling och utvecklingsarbete. Det finns ett behov av att övergå till en mindre grad av myndighetsutövning och öka andelen förebyggande åtgärder men det är ofta utmanande att avgöra vilka klienter som ska prioriteras för proaktiva insatser. Insatserna ges ofta för sent eller är inte tillräckligt precisa för att uppnå önskad effekt. Det tar också mycket tid att följa upp och göra urval för handläggare på grund av den stora mängden ärenden. AI en metod som kan hjälpa till att på ett mer effektivt hjälpa verksamheten att sortera i det stora urvalet av klienten och presentera information om personer som är i risk och som har en hög sannolikhet att i framtiden behöva mer resurskrävande åtgärd såsom en placering. I ett unikt projekt tillsammans med en större kommun utvecklat och tränat en modell för användning i praktiken.

Region Stockholm har genomfört en lång resa för att kunna erbjuda en ny vårdform där patienter i högre omfattning ska kunna vårdas och behandlas i hemmet med stöd av monitorering av relevanta parametrar och vårdinsatser i hemmet. I samarbete med plattforms- och sensorleverantörer har flera piloter genomförts inom olika patientflöden på olika sjukhus och inom primärvården i regionen. Mätvärden och frågeformulär har legat till grund för monitorering och bedömning av patientens mående. Vidare har en chatt-funktion möjliggjort effektiv medicinsk kommunikation mellan patient och vårdpersonal. En upphandling av en teknisk plattform har genomförts i regionen och en ny organisation skapas på Karolinska för att stötta en implementering och uppskalning inom den egna verksamheten.

This study aims to promote mental health and prevent mental ill health among young adults aged 18–30 through PadAI, a collaborative research initiative between Halmstad University, Region Halland, and Capio Ramsay Santé within the CAISR Health research profile. The presentation reports newly obtained empirical findings that illuminate healthcare trajectories from two complementary perspectives: young adults’ subjective experiences of engaging with healthcare services and large-scale analyses of electronic health records. The qualitative results describe four different scenarios of how individuals experience and navigate mental healthcare journeys, with varying complexity from easy and straightforward interactions to complex and unfulfilling interactions with the healthcare organization. On the other hand, the quantitative analysis performed using 644,827 healthcare encounters among 12,040 young adults identifies two distinct patient groups differing in comorbidities preceding the onset of anxiety and depression diagnoses. These perspectives are contrasted and discussed in relation to subjective needs and organizational structures within healthcare. 

Karolinska Universitetssjukhuset planerar under 2026 att testa ett nytt tekniskt lösningsmönster där vårddokumentation sker i ett openEHR‑baserat formulär, med lagring i ett Clinical Data Repository (CDR) och integration mot nuvarande huvudjournalsystem. Det första användningsområdet är dokumentation vid multidisciplinär konferens för patienter med lungcancer, och i arbetet ingår även överföring av data till relevanta kvalitetsregister. 

AI-agenter lyfts allt oftare som nästa stora steg i vårdens digitala utveckling. Många vårdaktörer utforskar nu AI-agenter och dialogbaserade sätt att guida användare genom olika flöden, från enklare vägledning och besöksbokning till mer komplexa delar som triage. Traditionella formulärsbaserade frågeflöden och regelbaserade triagestrukturer har länge visat sina begränsningar för personer med kognitiva svårigheter, varierande språkförmåga eller låg digital vana. När dessa delar flyttas in i en agent förändras också hur information organiseras, hur frågor behöver formuleras och hur vägledning sker i realtid. Det ställer både praktiska och strategiska krav på design, språk och ansvar. Men hur förenas det nya sättet för patienter att interagera med vården med krav på tydlighet, tillgänglighet och patientsäkerhet? Hur kan vi säkerställa att dialogen blir begriplig, inkluderande och trygg, för alla användare?I denna föreläsning delar UX- och produktledning konkreta erfarenheter från utveckling och användningstestning av en vård-agent i flera olika typer av flöden – där triage är ett av flera exempel. Fokus ligger på vilka principer som gör skillnad för att dialogen ska bli begriplig, trygg och inkluderande samt hur riskkontroll, språkdesign och produktstrategi behöver samspela för att agenten ska fungera i praktiken.

Region Dalarnas har implementerar en digital klimakteriemottagning med ingång via 1177 direkt. Tjänsten har fått stor uppskattning och  gör livet lättare för en stor och ofta underprioriterad patientgrupp som länge haft svårt att få rätt hjälp. Klimakteriemottagningen syftar till en länstäckande förbättring av klimakterievården med målet är att skapa en likvärdig kontakt med vården oavsett var man bor eller vilken vårdcentral man tillhör, i linje med ”God och nära vård” och Socialstyrelsens riktlinjer för klimakterievård. Efter bara ett år visar tjänsten imponerande resultat, med höga patientbetyg och stor fortsatt efterfrågan. 

A live experiment testing whether frontier AI models can reliably convert clinical narratives to FHIR and back. Daily automated benchmarks reveal what works, what breaks, and what this means for the future of health data exchange.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning beskriver ofta en stressfylld vardag och hur svårt det är att navigera i samhällets stöd. Höganäs kommun har därför utvecklat Funktionslotsen – en digital guide som samlar lokal och nationell information, sorterad efter barnets ålder och livssituation. Föreläsningen presenterar behovsanalysen, samskapandet med föräldrar och medarbetare samt erfarenheter från införandet.

Schemaläggning inom hälso- och sjukvården är ofta ett tidsödande och komplext pussel. Många verksamheter använder i dag Excel för att hantera personalens tillgänglighet och bemanningsbehov, men utan inbyggt stöd för prioriteringar eller optimering.I denna programpunkt presenteras ett schemastöd som automatiskt lägger schema på ett deterministiskt sätt utifrån en mall i Excel. Lösningen väger samman tillgänglig personal, vilka tjänster som ska erbjudas samt prioritet mellan både arbetsuppgifter och medarbetare, så att kritiska funktioner alltid är bemannade. Vid sjukfrånvaro eller förändringar kan schemat justeras genom att man chattar med systemet – utan att behöva lära sig ett nytt verktyg.

Sverige ligger långt fram inom innovation, men health-tech-bolag möter en komplex marknad med långsam implementering och begränsad skalning. Trots befintliga kvalitetscertifieringar, som CE-märkning, läggs mycket tid på återkommande tester. För att öka införandet behöver kunskap om kvalitet i digitala lösningar tillämpas bättre i offentlig sektor och förankras i organisationerna.Lyssna till en paneldiskussion med Swedish Medtech, DigitalWell Ventures, Karlstad kommun och Hälso- och sjukvårdsnätverket.

Detta föreläsningstillfälle presenterar ett nytt digitalt behandlingsprogram som utvecklas för placerade barn och unga inom HVB samt jour- och familjehem. Programmet består av tre faser: fas 1 stabilisering och motivation, fas 2 riktade digitala behandlingsprogram i kombination med behandlarkontakt, samt fas 3 vidmakthållande och övergångsstöd.Mot bakgrund av att placerade ungdomar i många fall får vänta på psykologiska insatser – eller saknar tillgång till tidiga stöd för stabilisering och motivation – är programmet utvecklat för att kunna initieras tidigt i samband med placering och därefter följa ungdomen genom hela placeringskedjan, från stabilisering till riktad behandling och vidare till stöd vid övergång eller hemgång.Föreläsningen belyser hur digitala komponenter kan användas för att möjliggöra tidigare psykologiska insatser, stärka behandlings mognad och bidra till mer strukturerad uppföljning inom socialtjänst. Modellen syftar till att omsätta evidensbaserade metoder i en vardagsanpassad digital lösning där ungdomarna befinner sig.

Socialstyrelsen deltar tillsammans med Region Norrbotten i ett EU-projekt som ingår i EU:s fjärde hälsoprogram (EU4Health). Projektet, CIRCE-JA är en så kallad joint-action där sex utvalda bästa praxis ska överföras och implementeras vid totalt 41 olika platser fördelat på 12 länder. Totalt ingår 14 medlemsländer i projektet som löper februari 2023 - november 2026. Syftet är att stärka hälso- och sjukvårdssystemen genom att förstärka primärvården och öka dess kapacitet att implementera innovativa vårdmodeller. I den svenska delen av projektet har bästa praxis från Galicien, Spanien i form av deras vårdmodell för distansmonitorering valts och överförts till Norrbotten. Piloter statade februari 2024 vid fyra hälsocentraler och har skalats upp till elva. Målet är implementering vid samtliga 24 hälsocentraler under 2026. Socialstyrelsen är projektägare och Region Norrbotten är samverkanspart. Vid denna session berättar vi mer om resan från pilot till hållbar uppskalning och resultat från följeforskningen.

Long waits for dermatology assessments risk delays in the diagnosis of high risk skin cancers, which have a significant impact on patients’ treatment and survival outcomes. This session shares five years of real-world experience using DERM, a Class III CE-marked AI as a medical device (AIaMD) approved to make autonomous triage decisions when assessing cases where there is a suspicion of skin cancer. With studies indicating that DERM matches dermatologist performance in ruling out malignant melanoma, the technology has supported NHS dermatology services to identify low-risk cases and release specialist capacity to focus on high-risk patients, with partners experiencing significant improvements in waiting times to access care. Attendees will learn how AI can support effective teledermatology deployments, optimise clinical workflows, and support waiting lists reduction initiatives, while practical insights and data from NHS deployments highlight where in skin cancer pathways AI can deliver the most value.

Clinical Decision Support (CDS) is shifting from proprietary rule engines to FHIR-based architectures. This evolution enables organizations to design, publish, and maintain portable knowledge artifacts – from computable guidelines expressed with CPG/CQL to FHIR Quality Measures and CDS Hooks services – that can be shared across sites, systems, and country borders.This session provides an overview of FHIR‑based CDS and shares pragmatic examples. We will discuss how the European Health Data Space (EHDS) could reduce friction for cross-border FHIR-based CDS and conclude with a call to action for Nordic collaboration.

Ett seminarium som belyser hur nya arbetssätt, decentraliserad vård, biomarkörer och AI-baserade riskbedömningsmodeller kan möjliggöra mer precis och proaktiv cancervård. Genom att kombinera patientcentrerade lösningar, högkvalitativ primärdata, nationell samverkan och avancerad analys kan vi ta viktiga steg mot en framtida nollvision för cancer. Seminariet lyfter aktuella exempel – såsom projekt Comfort – och samlar ledande experter i ett framtidsspanande panelsamtal inför 2035.

Erfaren praktiker som vill bidra till lärande genom insikter om varför digitalt föräldrastöd, trots stark evidens och samhällsnytta, ofta faller mellan stolarna i kommuner och regioner. Föreläsningen belyser hinder som upphandling, organisatoriska strukturer och brist på systematisk omvärldsanalys, och diskuterar konkreta möjligheter för att skapa verklig effekt.