Programpunkter

A leading Toronto hospital shares its approach to building organizational capacity for AI in healthcare, including strategy development, governance structures, and practical experiences from implementation – with reflections on the Canadian healthcare context and next steps for Swedish-Canadian collaboration.

Hur kan artificiell intelligens bidra till att unga vuxna får snabbare och mer träffsäkert stöd vid psykisk ohälsa? Inom forsknings- och samverkansprojektet PadAI, en del av CAISR Health, undersöker Högskolan i Halmstad, Region Halland och Capio Ramsay Santé hur AI kan användas för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa bland unga vuxna (18–30 år). I denna presentation presenterar vi nya resultat från 30 intervjuer med chefer och vårdpersonal som möter unga vuxna inom vården. Resultaten ger en unik inblick i hur AI kan användas för att förbättra vårdprocesser, öka tillgängligheten och frigöra tid för patientmöten – men också vilka hinder, risker och utmaningar som behöver hanteras för att tekniken ska göra verklig nytta.

Efter upphandling av ett nytt bild- och funktionssystem står Region Stockholm och Gotland inför att införa det och behöver därför ett modernt och gemensamt kodverk.  De föråldrade KRÅ91-koderna förvaltas inte längre och har lett till lokala variationer och svårigheter att jämföra undersökningar mellan verksamheter. Informatiker vid Karolinska Universitetssjukhuset har därför tagit fram en harmoniserad lista över undersökningsnamn och ett nytt kodverk baserat på Snomed CT. Tillsammans med en internationell grupp utvecklas nya Snomed CT begrepp för att täcka alla relevanta radiologiska undersökningar. Det nya kodverket ska bana vägen för bättre kvalitet, ökad enhetlighet och bättre förutsättningar för samverkan inom regionen. Målet är att skapa ett hållbart kodverk som stärker regional samverkan och möjliggör uppföljning, med tydligare statistik och en mer konsekvent dokumentation av bild- och funktionsundersökningar.

Ett flertal projekt kopplat till införandet av EHDS har pågått under flera år. Xt-EHR och TEHDAS har lämnat underlag till de genomförandeakter som nu är under framtagande. Flera svenska aktörer har bidragit aktivt i projekten och med att ge utförliga remissvar som har förbättrat projektens leveranser. Vad händer nu? Vad är nästa steg och vad har vi lärt oss? Konkret exempel är remissen D5.1.

Västra Götalandsregionen tillsammans med Region Stockholm bjuder in till en dialogbaserad session om regionernas arbete med hälsodata idag, kommande krav genom EHDS och vad som krävs för att regionerna ska kunna möta framtiden. Fokus ligger på erfarenheter, gemensamma utmaningar och öppna frågor – snarare än färdiga lösningar.HDS kommer att påverka alla regioner – organisatoriskt, tekniskt och strategiskt – men mycket av diskussionen sker fortfarande på övergripande nivå. I denna session vill Västra Götalandsregionen tillsammans med Region Stockholm bidra med det regionala perspektivet: hur ser arbetet faktiskt ut idag, vilka utmaningar möter vi redan nu och vilka frågor behöver regionerna gemensamt ta ställning till framåt?Sessionen är avsiktligt dialogbaserad och kombinerar korta erfarenhetsnedslag med aktiv publikmedverkan. Syftet är inte att presentera färdiga lösningar, utan att skapa gemensam förståelse, dela lärdomar och öppna upp för samtal mellan beslutsfattare, arkitekter, vårdgivare och systemförvaltare. Vi ser detta som ett viktigt forum för att diskutera regionernas beredskap inför EHDS och hur vi tillsammans kan ta oss från ambition till praktiskt genomförande.

Ett lands digitala blackout är inte längre otänkbar och för att minska vår sårbarhet har vi tagit fram en rapport i syfte att analysera hur Sverige skulle kunna påverkas. Den nya rapporten visar på landets sårbarhet – baserad på data och expertutlåtanden.Den kartlägger Sveriges strukturella svagheter och vilka ekonomiska och samhälleliga konsekvenser som kan uppstå om den digitala infrastrukturen slås ut under flera dagar. Analysen bygger på infrastrukturdata, politiska ramvillkor, fallstudier och insikter från experter, operatörer och offentlig-privata initiativ. Utifrån det har vi tagit fram en keynote som varit mycket uppskattad av publik vid tidigare föreläsningar. 

Vårdens komplexa it-miljöer gör sektorn extra utsatt för cyberangrepp. Föredraget visar hur samverkan genom delad lägesbild, informationsdelning och samordnad incidenthantering kan öka robusthet och skydd av känsliga uppgifter. Med europeiska exempel och konkreta nästa steg för svensk kontext. 

Cybersäkerhet är en förutsättning för förtroende, motståndskraft och långsiktig affärskontinuitet. Under detta föredrag ger Daniel på Omegapoint en inblock i vad som krävs för att lyckas i dagens digitala landskap.

Vad innebär den uppdaterade nationella cancerstrategin, "Ökad överlevnad och bättre livskvalitet – nationell cancerstrategi 2.0", för svensk hälso- och sjukvård? Kjell Ivarsson ger sina perspektiv på strategins viktigaste förändringar och hur den ska möta dagens och morgondagens utmaningar. Föredraget belyser hur strategin stärker jämlik vård, främjar innovation och samverkan, och skapar förutsättningar för en mer patientcentrerad cancervård. Ett inspirerande pass om riktning, prioriteringar och hur vi tillsammans kan omsätta strategin i praktiken.

Gemensamma digitala läkemedelslistor har potential att öka patientsäkerheten och effektiviteten i vården. Samtidigt har endast ett fåtal länder infört sådana lösningar, och både utformning, implementering och användning varierar mellan länder. Erfarenheter visar att de största utmaningarna ofta rör integration i vårdflöden, arbetsprocesser och ansvarsfördelning snarare än teknik.Presentationens syfte är att ge ett internationellt perspektiv på Sveriges arbete med den nationella läkemedelslistan. Utvecklingen i de nordiska länderna med liknande lösningar presenteras, tillsammans med fynd från en översiktsartikel av vetenskapliga studier från hela världen. Fokus ligger på kunskapsläget och identifierade utmaningar.

Hur kan digitalisering och datadriven utveckling förändra cancervården? Markus Lingman, överläkare och strateg på Region Halland, tar oss med på en inspirerande resa där avancerad dataanalys, AI och digitala verktyg inte bara effektiviserar vården – utan räddar liv. Föredraget belyser hur insikter från stora datamängder kan skapa mer träffsäkra diagnoser, individualiserade behandlingar och bättre resursanvändning. Med konkreta exempel från svensk sjukvård visar Markus hur vi kan gå från vision till verklighet och varför datadriven utveckling är nyckeln till framtidens hälso- och sjukvård.

Den 1 december 2025 markerade en riktig milstolpe: då skulle alla vård- och apoteksaktörer vara anslutna till Nationella läkemedelslistan (NLL). Den komplexa implementeringen har förutsatt ett tätt och välfungerande samarbete mellan myndigheter, systemleverantörer samt hälso- och sjukvården. Det har resulterat i utvecklade arbetssätt och samordnade, lösningsinriktade insatser som sammantaget stärker systemets funktion och robusthet.Nu tar vi gemensamt nästa kliv. Resan med NLL går vidare in i en ny fas där flera stora initiativ (t ex EHDS) påverkar, och både vårdinformationssystemen och NLL fortsätter att utvecklas. Tillsammans bygger vi vidare på det arbete som gjorts – och skapar ännu bättre förutsättningar för en robust nationell informationsinfrastruktur kring patientens läkemedelsbehandling. 

Socialstyrelsen, SCB och IVO presenterar en gemensam bild av arbetet med att etablera Health Data Access Body (HDAB) i Sverige. Föreläsningen beskriver nuläge, föreslagen inriktning och centrala principer för hur flöden och processer för hur tillgång till hälsodata för sekundäranvändning kan utformas inom ramen för EHDS i Sverige.

I takt med att artificiell intelligens (AI) implementeras i vården uppstår frågor om hur tekniken förändrar vården och läkarnas arbete. I forskningsprojektet EFAAI (Effektivt och flexibelt arbetsliv i sjukvården med digitala verktyg och AI-stöd) vid Högskolan i Halmstad har vi undersökt hur arbetet för läkare i primärvården förändras när generativ AI används för automatisering av dokumentation.

Hur känns det att vara patient i ett vårdsystem som står inför stora förändringar? Sandra, patientrepresentant, delar sina personliga erfarenheter och reflektioner om vad som verkligen gör skillnad för den som drabbas av cancer. Föredraget lyfter vikten av att involvera patienter i utvecklingen av vården – inte som mottagare, utan som aktiva partners. Sandra visar hur delaktighet, kommunikation och förståelse kan skapa trygghet och kvalitet, och varför organisationens kraft att lyssna och agera är avgörande för en välfungerande cancervård. Ett starkt och mänskligt perspektiv som påminner oss om kärnan i all vård: patienten.

GoFishing – när digital innovation gör vården mer begriplig och tryggHur skapar vi lösningar som verkligen fungerar i vårdens vardag? På Sachsska barnakuten började svaret med att lyssna – på barn, föräldrar och medarbetare. Deras erfarenheter formade innovationsprojektet som ledde fram till ”GoFishing”, en lekfull Augmented Reality-lösning som hjälper familjer att hitta rätt på sjukhuset och samtidigt skapar lugn i en stressad situation. 

Användning av benämningar och kodverk är en grundförutsättning för effektivt, säkert och enhetligt informationsutbyte inom hälso- och sjukvården. Under covid-19-pandemin blev bristerna i enhetlig kodanvändning och terminologi särskilt påtaglig inom klinisk mikrobiologi. Behovet har också blivit tydligt när laboratorierna vill visa provsvar i exempelvis nationell patientöversikt (NPÖ), samt använda digitala provflöden över regiongränser.För att möta dessa utmaningar startade under våren 2024 en nationell arbetsgrupp (NAG) för kodverk inom klinisk mikrobiologi med representanter från laboratorierna inom alla sjukvårdsregioner. Arbetsgruppen är ett samarbete mellan nationellt programområde (NPO) medicinsk diagnostik och nationell samverkansgrupp (NSG) hälsodata. Inera deltar som processledare, och representanter från Folkhälsomyndigheten och Equalis ingår också som ledamöter.Gruppen har två huvudsakliga uppdrag. Det första är att ta fram nationella benämningar för analyskoder (NPU-koder) inom klinisk mikrobiologi, samt beskriva hur kodverken bör användas nationellt för beställningar och svar. Inom det första uppdraget så uppdateras också urval för provmaterial och mikroorganismer med Snomed CT koder och tillhörande rekommenderade benämningar till vården. Det andra är att ta en fram en rekommendation för visning av mikrobiologiska provsvar i nationella e-tjänster.Föreläsningen kommer att delge resultat från de fyra leveranserna som arbetsgruppen publicerat under 2025. Vikten av samarbete mellan olika organisationer kommer också belysas för att nå implementering av koder och harmoniserade benämningar på laboratorierna, i vården samt i nationella e-tjänster (NPÖ, 1177 journal och skickeprover).  Avslutningsvis kommer föreläsning delge planer för uppföljning av implementering av kodverken samt fortsatt förvaltning.

Fall i äldreomsorgen är ofta en av de mest oförutsägbara och svårtolkade händelserna i vardagen. Men tänk om vi faktiskt kan se vad som händer innan någon faller, på riktigt? När sensorbaserad tillsyn blev vardag i kommuner runt om i landet minskade fallolyckorna snabbt, tack vare att personalen kunde agera mer proaktivt. Men samtidigt växte en ny fråga fram: Varför händer fallen över huvud taget? Nu finns svaret. Med helt ny fallanalys får äldreomsorgen för första gången möjlighet att se beteendemönster, riskfaktorer och detaljer i vardagen som tidigare var osynliga. Och det är just de där detaljerna som ofta gör skillnaden mellan trygghet och en fallolycka. Med fallanalys kan teamen inte bara reagera snabbare, de kan förstå varför något händer, planera mer träffsäkert och förebygga risker i tid. Det här är spaningen som förändrar synen på fall från något oförklarligt till något begripligt.

Ta del av två kommuners spännande omställningsresa med hjälp av välfärdsteknik. Kommunerna berättar om de olika utvecklingssteg de tagit för att åstadkomma och följa upp nyttan med användningen av de digitala lösningarna.SKR Kompetenscenter välfärdsteknik har under flera år samarbetat med och stöttat ett stort antal kommuner att börja ställa om den kommunala vården och omsorgen genom att införa välfärdsteknik. På de här tre seminarierna kommer några av de kommunerna ge olika perspektiv på vad som krävs för att möta de demografiska utmaningarna och ställa om verksamheten. Det här är seminarium 2.