Programpunkter

Invånarinvolvering och samskapande är en förutsättning för att kunna möta rätt behov och samtidigt nyttja resurser på ett ansvarsfullt sätt. I utveckling av jämlik vård, eller för att fånga invånarnas röster i konkreta utvecklingsfrågor, krävs en lyhörd och löpande dialog. Det gäller oavsett om det handlar om att utveckla digitala tjänster på 1177, öka andelen självprov eller förbättra upplevelser på mottagningen.Lyssna på konkreta exempel från Region Jönköpings län, Region Västmanland och Västra Götalandsregionen. Vi delar med oss av flera exempel på hur olika grupper har involverats och hur kunskaper från invånardialoger har bidragit för att utforska behov, testa idéer och utvärdera upplevelser. 

Välkomna och inledning (inkl kort om hur strukturen och ersättningsmodellen i primärvården ser ut idag). 

Vilka innovationer behöver vården och vilka förutsättningar krävs för att de ska bli verklighet? Rachel De Basso belyser de utmaningar som vården står inför och hur patienternas behov och förväntningar kan mötas genom innovativa lösningar. Sessionen ger perspektiv på hur vi kan skapa en vård som är både hållbar och framtidsorienterad.

En utforskande studie om användningen av en robotkatt inom specialisttandvården för barn med autism. Föredraget belyser hur robotteknik kan stödja, men ibland även hindra samarbete och behandling, samt vikten av individanpassad användning av teknik i vården.

Migränappen VGR ger användaren ett stöd att hantera sin sjukdom, möjlighet till minskade besvär av sjukdomen, och kan även bidra till att minska migränorsakade kostnader i samhället.  96 % av användarna kan med hjälp av appen beskriva sina migränbesvär bättre, och 79 % kan bättre förstå vad som påverkar deras migrän. Även en minskning av akut läkemedelsanvändning samt frånvaro från jobb, skola eller annan aktivitet ses.Ett tydligt exempel hur digitala stöd kan stötta i vården.

Vad önskar patienten? Tillgänglighet, kontinuitet eller flexibilitet?

EHDS - från remiss till nu, en resa med utmaningar, nya möjligheter och en inblick i vår gemensamma framtid på regional- nationell- och internationell nivå. Hur arbetet med remisserna har belyst vikten av samarbete mellan regioner, myndigheter och andra relevanta aktörer för att skapa förståelse och nytta för bättre vård och smartare forskning. 

Den europeiska hälsodataområdet (EHDS) är en ny förordning som snart kommer att börja gälla, och det är viktigt att företag och organisationer som hanterar hälsodata aktivt arbetar med implementeringen. Under denna föreläsning kommer Läkemedelsverket att ge en översikt av hur myndigheten arbetar med sitt regeringsuppdrag.

Hospitals are moving AI/ML‑powered tools into routine care, but evidence‑based practice must extend to the data, not just the model. Today that evidence is buried in opaque pipelines that normalise, harmonise and clean messy inputs, leaving leaders and oversight bodies unable to see or evaluate the assumptions embedded upstream. This session focuses on how that gap has become a systemic trust problem for healthcare organisations and introduces provenance-by-design and compliance-as-code as organisational approaches for turning data preparation into inspectable evidence that supports informed sign-off and responsible AI use.

SDK – säker digital kommunikation - har blivit ett begrepp som det offentliga Sverige känner igen alltmer. Infrastrukturen för att kommunicera känslig information, från en organisation till en annan, eller inom organisationen. Under 2025 genomfördes en kraftsamling för att öka anslutningstakten inom socialtjänstens verksamheter. Men hur blev resultatet, och hur ser det ut framåt?

Hur kan forskning och innovation omsättas till konkret nytta för sjukvården? Björn Arvidsson belyser frågor om vikten av klinisk forskning, innovationsarbete och behovet av både nya idéer och kunskap vid införande av nya metoder och produkter som syftar till att möta patienters behov och ta till vara på  digitaliseringens möjligheter. Sessionen ger insikter om hur vi kan skapa en starkare koppling mellan forskning, innovation och praktisk tillämpning i vården. Vilket ansvar har Björn, som FoU-chef för att underlätta så att mer forskning om medicinteknik görs?

Bakgrund: Cancer i bäckenområdet och dess behandling påverkar ofta den sexuella hälsan genom både fysiska och psykologiska förändringar. Stödet för sexuell rehabilitering varierar stort nationellt, bland annat på grund av begränsad tillgång till sexologisk kompetens, stigma och geografiska avstånd. Digitala lösningar kan minska dessa skillnader och erbjuda individualiserat stöd.Syfte: Att utveckla och utvärdera ett digitalt program för sexuell rehabilitering efter cancer i lilla bäckenet, baserat på MRC:s ramverk för komplexa interventioner.Metod: Ett digitalt program utvecklades och testades först i en feasibilitystudie med par efter prostatacancer. Programmet låg på den nationella plattformen 1177 (Stöd och behandling) och innehöll 8 moduler. Data samlades in via intervjuer och frågeformulär. Därefter genomfördes en erfarenhetsbaserad co-designstudie med patienter och vårdpersonal för att vidareutveckla programmet för att inkludera alla relevanta cancerdiagnoser i bäckenområdet.Resultat: I feasibilitystudien upplevdes programmet meningsfullt och hjälpsamt, med positiva effekter på kommunikationen kring sexuella frågor. Deltagarna värderade flexibilitet och tillgänglighet men efterfrågade mer individanpassning, interaktivitet och strukturerad vägledning. Premiminära resultat från co-designstudien identifierade sex nyckelaspekter för vidareutveckling: flexibel timing, lättillgänglig professionellt stöd, realistiska förväntningar, mänsklig närvaro i digitalt format, individuell anpassning samt multimodalt och interaktivt innehåll.Slutsats: Det digitala programmet är genomförbart och väl mottaget. Vidare utveckling har skett i enlighet med studiernas resultat och programmet utvärderas nu i en randomiserad kontrollerad studie. Tillvägagångssättet kan användas för utveckling av digitala stöd inom andra områden och implementeringen underlättas av tillgängligheten på 1177.

När patientmötet flyttar till video, chatt och journalportaler flyttar också hot och trakasserier – med nya mönster och risker för vårdens personal. Vi har intervjuat vårdpersonal om hur digitala kontaktvägar påverkar trygghet, säkerhet och arbetsmiljö, och vilken typ av stöd som faktiskt fungerar i vardagen. Sessionen delar preliminära insikter och berättelser från vårdens digitala frontlinje. 

Listningstak och vårdvalssystemen utmanas av digitala lösningar.

Hur kan regionledningar stärka styrning och resultat – utan fler projekt eller mer administration?
Genom att mobilisera frontlinjens kompetens. De största förbättringarna i patientsäkerhet, kvalitet, arbetsmiljö och kvarstannande sker horisontellt – i mötena mellan professioner och verksamheter där dagens system ofta har organisatoriska tomrum.Föreläsningen visar hur regioner kan skapa struktur för storskalig medarbetardriven innovation och ge personalen verktyg, mandat och arenor för att lösa verkliga problem. Konkreta exempel, bland annat från Healthcare Frontline Innovation vid Karolinska, visar hur arbetssättet leder till kortare ledtider, kostnadsbesparingar, bättre arbetsmiljö och mer träffsäkra upphandlingar.Välkommen att höra hur politisk styrning och verksamhetsnära förbättring kan förenas – genom att samla kraft där kunskapen finns: i frontlinjen.

Region Stockholm visar hur vi förbereder oss för EHDS: interoperabilitet, säker datadelning och patientmedverkan, med konkreta exempel, lärdomar och tips för vård och digital innovation.

EHDS (European Health Data Space) är en EU-förordning som börjar gälla i mars 2027. Den omfattar bland annat wellness-appar, som ska kunna dela hälsodata med individens elektroniska journal – om användaren själv väljer det.

Swedish healthcare is undergoing a shift where data is no longer just something stored – it’s becoming a strategic resource that drives development, quality, and innovation. Across Sweden, the Nordics, and Europe, initiatives are underway to make healthcare data more accessible, useful, and secure – both in everyday patient interactions and in research and development. In this session, we highlight lessons learned from successful efforts and outline what’s needed to succeed in the next phase of data-driven transformation.

Region Dalarna kan sedan 2025 erbjuda en regionövergripande digital vård för kvinnor med klimakteriebesvär – en patientgrupp som länge haft svårt att nå fram i vården. Den digitala mottagningen sänker söktrösklar och ökar tillgängligheten till specialiserad kompetens.Efter bara ett år visar tjänsten imponerande resultat, med höga patientbetyg och en efterfrågan som snabbt har överstigit förväntningarna.

Så stärker E-hälsomyndigheten robustheten i det digitala flödet från förskrivning till expediering av läkemedel. Vi beskriver delar av det vi har kommit fram till i regeringsuppdraget som genomfördes under 2024-2025, och berör arbetet som krävs framåt.