Programpunkter

Den europeiska hälsodataområdet (EHDS) är en ny förordning som snart kommer att börja gälla, och det är viktigt att företag och organisationer som hanterar hälsodata aktivt arbetar med implementeringen. Under denna föreläsning kommer Läkemedelsverket att ge en översikt av hur myndigheten arbetar med sitt regeringsuppdrag.

In this talk we will dive deeper in the different levels of verifiability and how this can guide us in knowing what AI output to trust. Moreover, we will discuss what level of evidence we want to ask for different kinds of AI during the clinical-decision making process.

SDK – säker digital kommunikation - har blivit ett begrepp som det offentliga Sverige känner igen alltmer. Infrastrukturen för att kommunicera känslig information, från en organisation till en annan, eller inom organisationen. Under 2025 genomfördes en kraftsamling för att öka anslutningstakten inom socialtjänstens verksamheter. Men hur blev resultatet, och hur ser det ut framåt?

Hur kan forskning och innovation omsättas till konkret nytta för sjukvården? Björn Arvidsson belyser frågor om vikten av klinisk forskning, innovationsarbete och behovet av både nya idéer och kunskap vid införande av nya metoder och produkter som syftar till att möta patienters behov och ta till vara på  digitaliseringens möjligheter. Sessionen ger insikter om hur vi kan skapa en starkare koppling mellan forskning, innovation och praktisk tillämpning i vården. Vilket ansvar har Björn, som FoU-chef för att underlätta så att mer forskning om medicinteknik görs?

Bakgrund: Cancer i bäckenområdet och dess behandling påverkar ofta den sexuella hälsan genom både fysiska och psykologiska förändringar. Stödet för sexuell rehabilitering varierar stort nationellt, bland annat på grund av begränsad tillgång till sexologisk kompetens, stigma och geografiska avstånd. Digitala lösningar kan minska dessa skillnader och erbjuda individualiserat stöd.Syfte: Att utveckla och utvärdera ett digitalt program för sexuell rehabilitering efter cancer i lilla bäckenet, baserat på MRC:s ramverk för komplexa interventioner.Metod: Ett digitalt program utvecklades och testades först i en feasibilitystudie med par efter prostatacancer. Programmet låg på den nationella plattformen 1177 (Stöd och behandling) och innehöll 8 moduler. Data samlades in via intervjuer och frågeformulär. Därefter genomfördes en erfarenhetsbaserad co-designstudie med patienter och vårdpersonal för att vidareutveckla programmet för att inkludera alla relevanta cancerdiagnoser i bäckenområdet.Resultat: I feasibilitystudien upplevdes programmet meningsfullt och hjälpsamt, med positiva effekter på kommunikationen kring sexuella frågor. Deltagarna värderade flexibilitet och tillgänglighet men efterfrågade mer individanpassning, interaktivitet och strukturerad vägledning. Premiminära resultat från co-designstudien identifierade sex nyckelaspekter för vidareutveckling: flexibel timing, lättillgänglig professionellt stöd, realistiska förväntningar, mänsklig närvaro i digitalt format, individuell anpassning samt multimodalt och interaktivt innehåll.Slutsats: Det digitala programmet är genomförbart och väl mottaget. Vidare utveckling har skett i enlighet med studiernas resultat och programmet utvärderas nu i en randomiserad kontrollerad studie. Tillvägagångssättet kan användas för utveckling av digitala stöd inom andra områden och implementeringen underlättas av tillgängligheten på 1177.

När patientmötet flyttar till video, chatt och journalportaler flyttar också hot och trakasserier – med nya mönster och risker för vårdens personal. Vi har intervjuat vårdpersonal om hur digitala kontaktvägar påverkar trygghet, säkerhet och arbetsmiljö, och vilken typ av stöd som faktiskt fungerar i vardagen. Sessionen delar preliminära insikter och berättelser från vårdens digitala frontlinje. 

Digitala vårdmöten är en viktig del av framtidens vård – men inte alla kontakter ska ersättas med offentliga medel. Regionerna har tagit fram gemensamma kriterier som tydliggör när ersättning ska utgå för ett digitalt vårdmöte. Syftet är att säkerställa medicinsk kvalitet, motverka kostnadsdrivande volymeffekter och styra digital vård dit den gör störst nytta.

Hur kan regionledningar stärka styrning och resultat – utan fler projekt eller mer administration?
Genom att mobilisera frontlinjens kompetens. De största förbättringarna i patientsäkerhet, kvalitet, arbetsmiljö och kvarstannande sker horisontellt – i mötena mellan professioner och verksamheter där dagens system ofta har organisatoriska tomrum.Föreläsningen visar hur regioner kan skapa struktur för storskalig medarbetardriven innovation och ge personalen verktyg, mandat och arenor för att lösa verkliga problem. Konkreta exempel, bland annat från Healthcare Frontline Innovation vid Karolinska, visar hur arbetssättet leder till kortare ledtider, kostnadsbesparingar, bättre arbetsmiljö och mer träffsäkra upphandlingar.Välkommen att höra hur politisk styrning och verksamhetsnära förbättring kan förenas – genom att samla kraft där kunskapen finns: i frontlinjen.

Region Stockholm visar hur vi förbereder oss för EHDS: interoperabilitet, säker datadelning och patientmedverkan, med konkreta exempel, lärdomar och tips för vård och digital innovation.

EHDS (European Health Data Space) är en EU-förordning som börjar gälla i mars 2027. Den omfattar bland annat wellness-appar, som ska kunna dela hälsodata med individens elektroniska journal – om användaren själv väljer det.

Swedish healthcare is undergoing a shift where data is no longer just something stored – it’s becoming a strategic resource that drives development, quality, and innovation. Across Sweden, the Nordics, and Europe, initiatives are underway to make healthcare data more accessible, useful, and secure – both in everyday patient interactions and in research and development. In this session, we highlight lessons learned from successful efforts and outline what’s needed to succeed in the next phase of data-driven transformation.

Region Dalarna kan sedan 2025 erbjuda en regionövergripande digital vård för kvinnor med klimakteriebesvär – en patientgrupp som länge haft svårt att nå fram i vården. Den digitala mottagningen sänker söktrösklar och ökar tillgängligheten till specialiserad kompetens.Efter bara ett år visar tjänsten imponerande resultat, med höga patientbetyg och en efterfrågan som snabbt har överstigit förväntningarna.

Så stärker E-hälsomyndigheten robustheten i det digitala flödet från förskrivning till expediering av läkemedel. Vi beskriver delar av det vi har kommit fram till i regeringsuppdraget som genomfördes under 2024-2025, och berör arbetet som krävs framåt.

Digital vård och omsorg samt hälso- och välfärdsteknik (HVT) lyfts ofta fram som centrala svar på vård- och omsorgens ökande resursutmaningar. Samtidigt visar många satsningar begränsade och varierande effekter i praktiken. Denna föreläsning bygger på empiriskt material i form av individuella intervjuer och workshopdata med personal inom svensk kommunal hemtjänst, och utgör en del av det internationella forskningsprojektet UPSCALE. Utifrån detta material argumenteras för att digital vård och omsorg bör förstås som en socio-teknisk omställning, snarare än som ett avgränsat IT-projekt.Resultaten visar att HVT redan är integrerat i vardagsomsorgen, särskilt inom områden som läkemedelshantering, trygghet och digital infrastruktur. Det upplevda värdet är betydande och omfattar ökad effektivitet, säkerhet, självständighet för brukare samt förbättrad arbetsmiljö för personal. Samtidigt framträder dessa nyttor som tydligt villkorade. Framgången beror på tillförlitlig teknik, människocentrerad och användbar design, inkluderande kompetensutveckling, etiska skyddsmekanismer samt en tydlig och sammanhållen organisatorisk styrning. Frågor om professionell identitet, relationell vård och omsorg samt integritet framstår som avgörande för både acceptans och långsiktig hållbarhet.Med stöd i ett socio-tekniskt transitionsperspektiv (STT) diskuteras hur HVT kan förstås som nischinnovationer som utmanar etablerade omsorgsregimer inom ett bredare samhälleligt landskap präglat av demografiska förändringar och resursbegränsningar. Föreläsningen kombinerar empiriska insikter från det svenska UPSCALE-caset med interaktiva moment där deltagarna bjuds in att reflektera över skillnaden mellan att driva digitalisering som teknikimplementation respektive som systemisk omställning.Avslutningsvis argumenteras för att framtidens digitala vård och omsorg inte primärt handlar om fler system, smartare hem eller mer AI – utan om smarta omställningar som samtidigt stärker effektivitet, kvalitet och mänsklig värdighet.
-- För att delta i denna fördjupningssession så måste du klicka på knappen "Boka" i inloggat läge. Endast fysiskt deltagande på plats är möjligt.  --

Registerhållare för nationella kvalitetsregister, Svenska läkaresällskapet, Socialstyrelsen, eHälsomyndigheten, Nationellt system för kunskapsstyrning, Sveriges kommuner och regioner, samt centralt personuppgiftsansvariga regioner har under senaste årets träffats för att diskutera hur vi bäst kan skapa goda förutsättningar för fortsatta arbete med kvalitetsregister, samtidigt som vi utvecklar arbetet så att det möter de nya behoven nationellt och internationellt. Under dagens föreläsning vill vi gemensamt presentera vår gemensamma målbild för nationella kvalitetsregister och hur vi ska nå dit.
-- För att delta i denna fördjupningssession så måste du klicka på knappen "Boka" i inloggat läge. Endast fysiskt deltagande på plats är möjligt. --

Healthcare’s growing reliance on AI, analytics, and cross-institution collaboration is constrained by fragmented data, strict regulation, and the lack of secure ways to use sensitive health data without losing control or trust. By separating data from systems and providing a secure execution layer that fits existing IT, healthcare organizations can generate reproducible evidence, enable secure collaboration, and accelerate innovation while retaining full control. This session presents a zero-trust, sovereignty-first approach where data stays inside the hospital or government’s own environment (on-prem or sovereign infrastructure) while analysis is executed locally and only non-identifiable results can be shared. 

När patienter kan välja vårdgivare med några klick, måste vårdcentraler utveckla sina digitala tjänster. Föredraget visar exempel på hur digitala tjänster och lösningar används för att bygga lojalitet.

Klementina Österberg belyser utmaningar för att implementera nya lösningar, aktuella trender samt hur investerare värderar företags möjligheter att få in sina produkter i vården. Sessionen tar upp vilka hinder innovatörer och företag möter när nya lösningar ska introduceras i vården, med särskilt fokus på digitala innovationer och deras unika utmaningar.

EU:s nya EHDS-förordning och kraven på CE-märkning förändrar spelreglerna för journalsystem och digitala vårdlösningar. Vilken CE-märkning gäller – MDR eller EHDS, eller behövs båda? Och hur påverkas befintliga system?På konferensen samlar vi myndigheter, regioner, SKR och medtech-aktörer för att reda ut den komplexa bilden av regelverk och krav. Vi tar upp:Vad händer med journalsystem som saknar CE-märkning?EHDS vs MDR – skillnader och överlappLegacy-produkter: hur ska de hanteras?Produkter som borde klassas som medicintekniska

Katarina Wettin och Lena Olsson (Capio) och Roy Pekny (Tandem Health) presenterar resultat från en pilot med Tandem för sjuksköterskor på sju vårdcentraler och en BUMM i Capio och över 15.000 anteckningar med erfarenheter från mottagning, telefon och chatt.