Programpunkter

Införandet är i full gång att möjliggöra NLL i Sverige. Vad händer hos en digifysik vårdgivarna KRY och hur går införandet med NLL? Hur påverkas vårdpersonalen och finns samordningsvinster att uppnå?

The infrastructure, called Cancer Image Europe, is designed to preserve the data sovereignty of providers, and provide a platform, including an Atlas of Cancer Images, for the development and benchmarking of AI tools towards Precision Medicine.EUCAIM and the Cancer Image Europe platform targets clinicians, researchers, and innovators, providing the means to finally build up validated clinical decision-making systems supporting diagnosis, treatment, and predictive medicine to benefit citizens.The project is half-way and an update of recent achievements will be presented.

WASP-HS, Sveriges största forskningsprogram om möjligheter och konsekvenser av AI, presenterar pågående forskning i samverkan med hälso- och sjukvården och en planerad satsning på samverkansplattformar där forskare och professionerna kan accelerera kunskapsutveckling och nyttiggörandet av AI och autonoma system i verksamheter.

Tekniken för att möjliggöra cancervård i hemmet finns redan – med avancerade lösningar som distansmonitorering, AI och digitala verktyg. Men vad hjälper tekniken när lagstiftningen sätter stopp? Idag begränsar lagar och föreskrifter administration av rekvisitionsläkemedel i hemmet, vilket kan tvinga cancerpatienter till sjukhus trots att tekniska lösningar finns för att ge dem trygg och säker vård i hemmet. I denna session diskuterar vi vad som krävs för att anpassa lagstiftningen till dagens tekniska verklighet och patienternas behov.

Hospital@Home möjliggör att inneliggande patienter kan vårdas hemma. Trots övervägande fördelar både för patienter och sjukvården har utvecklingen gått långsamt i Sverige. Hur kan vi snabba upp införandet av Hospital@Home inom svensk hälso- och sjukvård?  I denna föreläsning presenteras det arbete som regionerna Stockholm, VGR, Skåne och Västerbotten bedrivit inom ramen för EU projektet Procurement 4 Health med syftet att skapa underlag för att underlätta införanden av Hospital@Home initiativ för svenska vårdgivare. 

Genom NLL-tjänsten stärks patientsäkerheten när förskrivare och andra vårdmedarbetare får bättre översikt över patientens totala läkemedelsanvändning. I denna presentation kommer Vania Ramírez-León att berätta mer om hur NLL egentligen används av vårdmedarbetare i Region Stockholm och vilka reaktioner som tjänsten väckt hittills.Hör läkaren Vania Ramírez-León berätta om erfarenheterna från den nationella läkemedelslistans första sex månader i Region Stockholm och Region Gotland. Vania ger också en inblick i hur implementeringen i journalsystemet TakeCare gick till och hur NLL kunde anpassas till nya arbetssätt i nära samarbete med vårdmedarbetarna.

Under denna presentation kommer vi att berätta om vårt koncept CGM@Home och hur digitaliseringen transformerar vårdmiljöer. Hör om hur vår senaste produktlansering CGM2GO, ett innovativt mobilt verktyg, förenklar dokumentation och dagliga uppgifter för vårdpersonal inom hemsjukvård. Med omedelbar tillgång till patientinformation, schemaläggning av besök och journalhantering, syftar CGM2GO till att effektivisera arbetsflödet och öka patientsäkerheten. Genom att digitalisera processerna frigör vi tid för vårdpersonal så att de kan fokusera på patienterna och förbättra vårdkvaliteten i hemmet.

För första gången finns en formellt beslutad målbild för 1177, som siktar på 2030 och som alla regioner har ställt sig bakom, i många fall på politisk nivå. En stor del av målbildens innehåll är beroende av insatser från regioner, kommuner och privata vårdgivare, där Inera kan vara stöd och möjliggörare. Men Inera arbetar också för att förbättra 1177-tjänsterna, så att de ska bli mer användarvänliga och nyttoskapande. Vid seminariet presenteras genomförda och planerade insatser.

Mappning mellan åtgärdsbegrepp i Snomed CT och klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) pågår. 
Det sker i samverkan mellan Socialstyrelsen som leder projektet och Nationell samverkansgrupp för strukturerad vårdinformation (NSG-SVI) som efterfrågat initiativet. Under vinterhalvåret har en förstudie genomförts där mappning testats. 
Vi presenterar hur den konkreta mappningen genomförts under förstudien, och vilka resultat som nåtts. Vi delar med oss av erfarenheter inför fortsättningen. Välkommen både till presentationen och projektet.   

Genom att dra lärdomar från vårdens digitaliseringsresa kan socialtjänsten undvika fallgropar och utveckla innovativa lösningar som möter dagens krav på tillgänglighet, förebyggande insatser och invånardelaktighet.

Artificiell intelligens och mänsklig omsorg ställs ofta mot varandra i media. I den här presentationen föreslår vi en implementerings- och ledarskapsmetod som harmoniserar mänskliga och digitala resurser. Vi exemplifierar detta med ett digitalt system för rörelseövervakning som ursprungligen utformades för att upptäcka och förebygga fall, vilket resulterade i en minskning av antalet fallolyckor med 50%. Detta initiativ inspirerade också personalen att utforska innovativa tillämpningar av modern teknik. Därför har teamet på Avdelning 1 i Sala avsevärt förbättrat sina kunskaper om digitala verktyg och anammat mer innovativa arbetsmetoder. Detta skifte har gjort det lättare att attrahera och behålla personal i en typiskt krävande miljö.

I Sverige sker överföring av laboratoriedata från regionala vårdinformationssystem via tjänstekontraktet GLOO4 den Ineras nationellt tillgängliga tjänst NPÖ/Journalen. Då VGR planerar övergå till nyare, regionövergripande laboratorieinformationssystem behöver även den systemspecifikt lagrade informationen i regionens nuvarande laboratorieinformationssystem överföras till ett gemensamt mellanarkivsformat.Eftersom GLOO4 konstruerats för att kunna hantera generella laboratoriedata valdes detta som utgångspunkt för mappningen. GLOO4 är byggt för att hantera utsvarad laboratorieinformation men dess informations- och begreppsmodell har, med ett fåtal tillägg och anpassningar, visat sig fungera även för laboratorieintern information. Den anpassade informations- och begreppsmodellen kommer att understödja pågående arbeten för anpassning till EHDS krav på laboratorierapportering över landsgränser och HL7 Sveriges anpassning av relevanta FHIR profiler.Vår erfarenhet är att ett framgångrikt arbete bygger på att arbetsgruppen haft en samlad kompetens och erfarenhet om laboratoriemedicinsk verksamhet och processer, informatik, arkitekturella frågor och relationsdatabaser.

Den svenska vården står inför stora utmaningar med ökande krav på tillgänglighet, effektivitet och kvalitet. Samtidigt ökar mängden data som vårdgivare har tillgång till – men används den tillräckligt och på rätt sätt? Är ett datadrivet arbetssätt nyckeln till en mer hållbar vård, eller riskerar vi att förlita oss för mycket på siffror och tappa det mänskliga perspektivet? Hur kan vårdgivare utnyttja data och analys för att möta de ökande kraven från beställare och patient? Patienternas vårdbehov och sökmönster varierar över tid och rum, samtidigt ställs ökade krav på effektivitet och tillgänglighet vilket ökar behovet av att kunna agera snabbt på förändringar. Verksamhetsansvariga har också ansvar för att säkerställa att rätt resurser finns på rätt plats, vid rätt tidpunkt vilket gör databaserade insikter avgörande. Lägg därtill nya avancerade tekniker som AI och ATMP, så framträder en verksamhet som som både har stora och ökande krav, men även nya och lovande tekniker att möta dessa.Panelen diskuterar hur fokus på data, analys och uppföljning kan ge bättre förutsättningar att planera och optimera verksamheten – från resursallokering och patientflöden till patientnöjdhet och tillgänglighet.Deltagarna delar konkreta exempel på hur ett datadrivet arbetssätt kan skapa förutsättningar för snabbare omställning, förbättrad patientupplevelse och en mer hållbar vårdverksamhet. 

Hur kan modern teknologi förbättra medicinhanteringen och öka patientsäkerheten inom kommunal vård och omsorg? Kommun X delar sina erfarenheter av ökad patientsäkerhet genom att använda Dosell för att säkerställa att rätt medicin tas vid rätt tidpunkt. Vi får också ta del av en läkares tankar om varför förskrivning av Dosell kan minska medicineringsrelaterade problem och bidra till tryggare vård för både patienter och vårdpersonal. Kom och lyssna till lärdomar, konkreta resultat och en diskussion om nästa steg för att skala upp lösningen inom regionen!

Nationella läkemedelslistan håller på att implementeras. Invånare får en samlad bild av sina aktuella recept och uthämtade läkemedel. Kommer detta lösa invånares behov av att veta vilka läkemedel hen ska ta, varför, hur länge och hur ofta, vem som är ansvarig behandlare etc? I denna föreläsning pekar vi på fördelar samt kvarstående patientsäkerhetsrisker genom ett exempel (Gunnar 75 år) samt för ett resonemang om möjliga lösningar.

Projektet syftar till att utveckla, utvärdera och validera ett instrument för att följa upp och initiera individ- och evidensbaserade trycksårspreventiva åtgärder i hälso- och sjukvården. Genom att systematiskt bedöma träffsäkerheten i dessa åtgärder kan instrumentet stödja både det dagliga arbetet för vårdpersonal och strategisk kvalitetsledning samt förbättra patientsäkerheten genom individanpassade åtgärder.Med instrumentet som ny förutsättning att kunna följa upp träffsäkerheten i trycksårspreventiva åtgärder, skapas samtidigt möjligheter att utveckla algoritmer som proaktivt skapar riskprofiler och automatiskt föreslår åtgärder baserat på journaldata. Tidigt initierade träffsäkra preventiva insatser stärker både vårdens effektivitet och minskar risken för vårdrelaterade skador som trycksår. Projektet har framåtriktade kliniska implikationer med potential att kunna förbättra både patienternas livskvalitet och resursanvändningen i vården.

De senaste fem åren har antalet personer med cancerdiagnos ökat med 14 %, men nya behandlingsmetoder har förbättrat livskvaliteten för många. Det är viktigt att utforska alternativa vårdmodeller för att patienter ska kunna ha ett så bra liv som möjligt före, under och efter behandling. Till exempel kan läkemedelsbehandlingar i hemmet minska sjukhusbesök och frigöra tid för vårdpersonal.I Sverige pågår en omställning för att skapa en vård som utgår från patientens individuella behov och livssituation. För att flytta avancerad onkologisk behandling till hemmet måste man förstå de hinder och möjligheter som finns.Roche och Nollvision cancer har tagit fram en rapport som lyfter vilka hinder och möjligheter det finns för denna förflyttning. En nyckel till framgång som lyfts fram är  användning av digitala verktyg. Dessa verktyg gör det möjligt för läkaren att följa patientens tillstånd och fånga upp biverkningar snabbt, samtidigt som de underlättar tät kontakt mellan vården och patienten.