Programpunkter

Att lägga ett bra schema är viktigt – men det är bara början. Den verkliga effektiviteten uppstår när du kan styra resurserna löpande under schemaperioden, och snabbt bemanna där behov uppstår. I denna föreläsning visar Alexander Björkenstam, VD på Bemlo, hur Bemlo är byggt för att matcha verkligheten i kommunal verksamhet. Här får du se hur resurspass hanteras på ett smart sätt och hur ett heltäckande bemanningssystem – inte bara ett schemaläggningsverktyg som automatiserar schemaläggningen – kan ge både kontroll och flexibilitet där det verkligen räknas.

Join Rachel Dunscombe, CEO of openEHR International, and Grahame Grieve, Product Director of HL7 FHIR, in a dynamic fireside chat exploring the evolving collaboration between openEHR and FHIR. This session will shed some light on how their synergistic efforts are shaping the global interoperability landscape and its impact on EU regulatory efforts.

PeriDoC är en egentillverkad medicinteknisk produkt som framställer vårdrapporter baserat på data från patientövervakning från exempelvis en operation eller vårdtillfälle som effektivt summerar ingreppet. Med denna summerande rapport underlättas överlämning av patienter mellan olika vårdinstanser och för planering/som kunskapsbas inför kommande ingrepp.

Fortsatt utveckling av registret Nationell Läkemedelslista Dir. 2023:133 har fått ett tilläggsdirektiv och utredningstiden är förlängd till 15 augusti 2025. Hur har arbetat genomförts hittills och hur ser utredningen på utveckling av NLL i förhållande till övrig utveckling som kommer att behöva göras.

Det är välkänt att språkbarriärer mellan vårdgivare och patienter kan orsaka missförstånd och ojämlik vård. Tolkstöd är en rättighet, men ibland finns en brist på tillgänglighet och specifik medicinsk kompetens. Samtidigt innebär utvecklingen av AI-teknologi stora möjligheter för säkrare och mer kostnadseffektiv medicinsk tolkning. Genom att kombinera mänskliga tolkar och AI kan kommunikationen med patienter förbättras. Föreläsningen belyser fördelar och förbättringsområden med mänsklig och teknologisk tolkning, baserat på forskningsstudier och tre fallstudier genomförda i Sverige, Schweiz och Frankrike, samt dagens möjligheter med AI-språkteknologi. 

Inom NAG kodverk klinisk mikrobiologi så har vi arbetat med Snomed CT koder för provmaterial. Det har funnits ett tidigare urval för provmaterial, men under arbetet med detta urval identifierade vi att koderna för samma typ av provmaterial, ex. sekret är modellerade på olika sätt. Presentationen kommer att belysa de fynd vi gjort samt hur arbetat fram ett urval med Snomed CT koder som kommer att fungera för både primär och sekundär-användning, samt att urvalen påsikt också kan användas inom EU.

Nya arbetssätt i kommunal primärvård för att möta framtidens demografiska utmaningar samt omställning till den nya socialtjänstlagen. Tidiga hälsofrämjande insatser och rehabilitering har medfört självständighet och minskat behov av bistånd sedan två år tillbaka när arbetsterapeut började arbeta tillsammans med biståndshandläggare. 

Vi hör dagligen om kompetensbrist, platsbrist, köer och ekonomiska utmaningar i hälso- och sjukvården. Hur kan vi möta utmaningarna i svensk hälso- och sjukvård med bibehållen eller bättre kvalitet och effektivitet? Är virtuell vård och vård i hemmet en del av lösningen?

Styrning av data, data governance och informationsförvaltning innebär proaktiv styrning och formaliserad hantering samt förbättring av data, genom beslutade roller, ansvar, policys och processer.

The presentation will focus on explaining how IHE works, how IHE has evolved in the FHIR and EHDS era and more specifically why testing and the testing continuum are of critical importance in the successful development of Digital Healthcare transformation processes that incorporate interoperability transactions.

På södersjukhuset har en ny leveransmodell tagits fram de senaste åren för att skapa bättre processer och ökat samarbete mellan Medicinsk Teknik, IT, verksamhetsutveckling och andra funktioner inom Utveckling och teknik. Vi kommer berätta mer om hur modellen togs fram, vilka förändringar den inneburit och hur den fungerat hittills.

Nationella läkemedelslistan (NLL) är en rikstäckande informationskälla som ger hälso- och sjukvården, apoteken och patienten själv tillgång till samma information om patientens förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor. Mycket har hänt det senaste året och NLL har börjat användas ute i verksamheterna vilket innebär nya möjligheter och nya utmaningar. Samtidigt driver initiativ, så som det europeiska hälsodataområdet och planer för nästa version av NLL, utvecklingen framåt. Hur ser vägen ut för ett framtidsäkert NLL?

The California/US way of supporting innovation and research contra Sweden? What are the differences and what could be the better way? How do we ensure scientific quality of AI in precisions health? Whose responsibility is it to make sure that all infrastructure is in place and that we are working long term not with projects only?

Diskussion kring det som sagts tidigare där diskussionen fokuserar på aktuella utmaningar och framgångsfaktorer för att lyckas. Varför är det här viktigt? Hur fungerar det idag? Hur kan nationell vårdförmedling förbättra tillgängligheten och bidra till en mer jämlik vård? Hur behöver alla i hälso-och sjukvårdssystemet bidra för att det ska fungera? Vilka utmaningar finns det framåt?  

This panel explores how Europe can approach health data standardization in a way that is both purpose-driven and implementation-ready. Moderated by Alexander Berler (IHE), the session brings together perspectives from Inera, SNOMED International, Cambio , and CEN/TC 251 to discuss how standards like FHIR, openEHR, SNOMED CT, and OMOP can be applied effectively across diverse healthcare settings. Panelists will address how to align national strategies with EHDS objectives while keeping interoperability practical and scalable.

Hur kan beteendeförändringstekniker integreras för att skapa effektiva och användarcentrerade appar? Beteendeförändringsteknik är en central komponent i digital vård och egenmonitorering eftersom den möjliggör långsiktiga förändringar i hur patienter hanterar sin hälsa. Genom att förstå och adressera de psykologiska och praktiska hinder som kan stå i vägen för förändring kan vi designa lösningar som inte bara engagerar användare initialt, utan också hjälper dem att upprätthålla nya vanor över tid. Detta är särskilt viktigt inom vården för långvarigt sjuka där kontinuitet och egenvård är avgörande för behandlingsresultatet. Vi delar insikter, metoder och utbildar deltagarna i nyckelprinciper för beteendeförändringsteknik framför allt med fokus på att stötta läkemedelsanvändningen med hjälp av appar och andra digitala teknologier.Forskare från Uppsala universitet presenterar beteendeförändringstekniker och hur man kan använda dessa för att stötta patienter att förändra beteenden relaterade till hälsa. Avslutningsvis kommer ni att få inblick i en app som använder sig av dessa tekniker för att motivera sina användare att ta hand om sin hälsa.