Programpunkter

Fortsatt utveckling av registret Nationell Läkemedelslista Dir. 2023:133 har fått ett tilläggsdirektiv och utredningstiden är förlängd till 15 augusti 2025. Hur har arbetat genomförts hittills och hur ser utredningen på utveckling av NLL i förhållande till övrig utveckling som kommer att behöva göras.

Det är välkänt att språkbarriärer mellan vårdgivare och patienter kan orsaka missförstånd och ojämlik vård. Tolkstöd är en rättighet, men ibland finns en brist på tillgänglighet och specifik medicinsk kompetens. Samtidigt innebär utvecklingen av AI-teknologi stora möjligheter för säkrare och mer kostnadseffektiv medicinsk tolkning. Genom att kombinera mänskliga tolkar och AI kan kommunikationen med patienter förbättras. Föreläsningen belyser fördelar och förbättringsområden med mänsklig och teknologisk tolkning, baserat på forskningsstudier och tre fallstudier genomförda i Sverige, Schweiz och Frankrike, samt dagens möjligheter med AI-språkteknologi. 

Inom NAG kodverk klinisk mikrobiologi så har vi arbetat med Snomed CT koder för provmaterial. Det har funnits ett tidigare urval för provmaterial, men under arbetet med detta urval identifierade vi att koderna för samma typ av provmaterial, ex. sekret är modellerade på olika sätt. Presentationen kommer att belysa de fynd vi gjort samt hur arbetat fram ett urval med Snomed CT koder som kommer att fungera för både primär och sekundär-användning, samt att urvalen påsikt också kan användas inom EU.

Nya arbetssätt i kommunal primärvård för att möta framtidens demografiska utmaningar samt omställning till den nya socialtjänstlagen. Tidiga hälsofrämjande insatser och rehabilitering har medfört självständighet och minskat behov av bistånd sedan två år tillbaka när arbetsterapeut började arbeta tillsammans med biståndshandläggare. 

Vi hör dagligen om kompetensbrist, platsbrist, köer och ekonomiska utmaningar i hälso- och sjukvården. Hur kan vi möta utmaningarna i svensk hälso- och sjukvård med bibehållen eller bättre kvalitet och effektivitet? Är virtuell vård och vård i hemmet en del av lösningen?

Styrning av data, data governance och informationsförvaltning innebär proaktiv styrning och formaliserad hantering samt förbättring av data, genom beslutade roller, ansvar, policys och processer.

The presentation will focus on explaining how IHE works, how IHE has evolved in the FHIR and EHDS era and more specifically why testing and the testing continuum are of critical importance in the successful development of Digital Healthcare transformation processes that incorporate interoperability transactions.

På södersjukhuset har en ny leveransmodell tagits fram de senaste åren för att skapa bättre processer och ökat samarbete mellan Medicinsk Teknik, IT, verksamhetsutveckling och andra funktioner inom Utveckling och teknik. Vi kommer berätta mer om hur modellen togs fram, vilka förändringar den inneburit och hur den fungerat hittills.

Nationella läkemedelslistan (NLL) är en rikstäckande informationskälla som ger hälso- och sjukvården, apoteken och patienten själv tillgång till samma information om patientens förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor. Mycket har hänt det senaste året och NLL har börjat användas ute i verksamheterna vilket innebär nya möjligheter och nya utmaningar. Samtidigt driver initiativ, så som det europeiska hälsodataområdet och planer för nästa version av NLL, utvecklingen framåt. Hur ser vägen ut för ett framtidsäkert NLL?

The California/US way of supporting innovation and research contra Sweden? What are the differences and what could be the better way? How do we ensure scientific quality of AI in precisions health? Whose responsibility is it to make sure that all infrastructure is in place and that we are working long term not with projects only?

Diskussion kring det som sagts tidigare där diskussionen fokuserar på aktuella utmaningar och framgångsfaktorer för att lyckas. Varför är det här viktigt? Hur fungerar det idag? Hur kan nationell vårdförmedling förbättra tillgängligheten och bidra till en mer jämlik vård? Hur behöver alla i hälso-och sjukvårdssystemet bidra för att det ska fungera? Vilka utmaningar finns det framåt?  

Hur kan beteendeförändringstekniker integreras för att skapa effektiva och användarcentrerade appar? Beteendeförändringsteknik är en central komponent i digital vård och egenmonitorering eftersom den möjliggör långsiktiga förändringar i hur patienter hanterar sin hälsa. Genom att förstå och adressera de psykologiska och praktiska hinder som kan stå i vägen för förändring kan vi designa lösningar som inte bara engagerar användare initialt, utan också hjälper dem att upprätthålla nya vanor över tid. Detta är särskilt viktigt inom vården för långvarigt sjuka där kontinuitet och egenvård är avgörande för behandlingsresultatet. Vi delar insikter, metoder och utbildar deltagarna i nyckelprinciper för beteendeförändringsteknik framför allt med fokus på att stötta läkemedelsanvändningen med hjälp av appar och andra digitala teknologier.Forskare från Uppsala universitet presenterar beteendeförändringstekniker och hur man kan använda dessa för att stötta patienter att förändra beteenden relaterade till hälsa. Avslutningsvis kommer ni att få inblick i en app som använder sig av dessa tekniker för att motivera sina användare att ta hand om sin hälsa. 

Formulering av omvårdnadsplaner med stöd  av språkurval ICNP som del av Snomed CT: en nationell angelägenhet?

Monitorering är väldigt vanligt inom IT-värden för att övervaka servrar och IT-infrastruktur, men det är inte lika vanligt inom den medicintekniska värden. Det finns dock många fördelar med att monitorera även den medicintekniska utrustningen både för att öka IT-säkerhet och kunna felsöka betydligt snabbare när något går snett.

NLL-spåret avslutas med ett panelsamtal med ett antal ledare från regioner och myndighet om NLL erfarenheter från användning och införande hos olika aktörer.

Inom socialtjänsten är inhämtning av information från andra offentliga myndigheter och andra informationslämnare en viktig  och tidkrävande del av utredningsarbetet. Flera kommuner har utvecklat egna automatiserade robot lösningar (så kallade RPA) för att hämta ut information mer effektivt. Men vore det inte bättre om kommunerna hade en gemensam lösning för att hämta ut information från Skatteverket, Försäkringskassan, CSN, A-kassorna, Pensionsmyndigheten - med flera? En sådan gemensam lösning finns redan att avropa genom  Sambruk. Lär dig mer om "Multifråga" - där en fråga ger alla svar. Vi berättar även hur Multifråga samverkar med SKR:s planerade tjänst GIF och den befintliga tjänsten SSBTEK.