Programpunkter

Karolinska Universitetssjukhuset samarbetar med flera svenska parter i SYMPHONY-projektet kring en gemensam vårddataplattform och användning av kliniska standarder (främst openEHR, FHIR och Snomed CT) för att förbättra prostatacancervården. Fokus ligger på att skapa en leverantörsoberoende lösning för att fånga och visualisera information inför och under multidisciplinära konferenser (MDK) där cancerbehandlingar planeras. Under föreläsningen kommer den övergripande lösningen samt arbetet inom två delområden att presenteras. 

Om vikten av att förbättra hanteringen av vårddata för sekundäranvändning i Sverige – och vilka möjligheter det innebär för regionerna.

Standardisering av terminologi och kodverk är centralt för utbyte av provsvar i Sverige, och påsikt också inom EU. Arbete har nått olika långt inom olika specialiteter. Bristerna på harmoniserad användning av kodverk inom klinisk mikrobiologi blev påtaglig under covid-19 pandemin. Under våren 2024 startades en nationell arbetsgrupp (NAG) för kodverk inom klinisk mikrobiologi. Arbetsgruppen är samarbete mellan NPO medicinsk diagnostik och NSG strukturerad vårdinformation. Inera deltar som processledare och ledamöter finns även representerade från Folkhälsomyndigheten och Equalis.Gruppen har två huvudsakliga uppdrag. Det första är att ta fram nationella benämningar för kodverk inom klinisk mikrobiologi, samt beskriva hur kodverken bör tillämpas nationellt för beställningar och svar. Det andra är att ta en fram en rekommendation för visning av mikrobiologiska provsvar i nationella tjänster.Föreläsningen kommer att delge resultat från pågående arbete inom NAG kodverk klinisk mikrobiologi, samt belysa vikten av samarbete mellan olika organisationer för att kunna nå implementering av kodverk i verksamheten.

Even under the most extreme conditions — including full-scale invasion, mass displacement of civilians, and systematic attacks on healthcare infrastructure — Ukraine has managed to maintain the functioning of its health system by relying on a robust digital backbone: the national Electronic Health System. With over 35 million patient records and more than 400,000 connected healthcare professionals, the system ensures secure medical data exchange, supports continuity of healthcare services, and enables real-time coordination across all regions of the country.What began as part of a healthcare reform agenda before the pandemic has evolved into a nationwide system ensuring interoperability and efficiency under extreme conditions. Ukraine’s experience demonstrates how public digital infrastructure — when built with flexibility, national stewardship, and long-term vision — can sustain essential services even in crisis.This presentation offers a powerful case study on how public sector digital transformation, driven by urgency, innovation, and determination, can operate under fire—and inspire international partnerships for the future of health data exchange in Europe.

Med stöd av digitala lösningar kan kommuner bättre hantera utmaningarna med demografin och kompetensförsörjningen. Men vad krävs för att lyckas med dessa målsättningar?Det här seminariet syftar till att sprida erfarenhet och insikter samt ge inspiration till att fortsätta utveckla vård – och omsorgsverksamheter med hjälp av välfärdsteknik.

Tänk dig en äldreomsorg där tekniken ger oss ögon och öron i hemmet - utan att inkräkta på integriteten. Vi pratar om Internet of Things och hur sensorer kan ge värdefulla indikationer på välbefinnande. När fastigheter utrustas med smarta radiatorer, klimatsensorer och uppkopplade vattenmätare skapas förutsättningarna för den datadrivna organisationen.

Insights from work in the cardiovascular ML lab at Stanford University, including deep learning ECGs, analyzing data from wearable devices and application of large language models.

Är en vårdmodell som bygger på egenmonitorering och tjänstedesign ett tryggt, säkert och kostnadseffektivt alternativ för avancerad hjärtsviktsvård i hemmet, med potential att förbättra livskvaliteten och minska sjukhusinläggningar?

Hur vet vi att vi gör rätt saker på rätt sätt om vi inte involverar de tänkta användarna? Sverige har som mål att bli ledande inom e-hälsa 2025. Digitaliseringen är en möjlighet att lösa många problem. För att utveckla lösningarna på rätt sätt behöver vi utgå från användare; vårdpersonal, patienter och kunder. Detta har projektteamet bakom DIBH-app gjort, en produkt som består av ett andningsband med sensorer och en app, som är under utveckling. Detta ska hjälpa patienter med bröstcancer att öva sig på en viss andningsteknik inför strålningsbehandlingen. Den utvecklas av ett forskarteam lett av docent Frida Smith och professor Maria Brovall tillsammans med designstudion Boid. Den består av ett sensorband och en app och testas nu i en klinisk studie under hösten 2024. För att inspirera andra hur man kan jobba användarcentrerat vill teamet bjuda in till en workshop där deltagarna får testa på metodiken. 
-- För att delta i denna workshop så måste du göra en intresseanmälan genom att klicka på knappen "Boka". Syftet är att säkerställa att det blir en bra sammansatt grupp. Endast fysiskt deltagande på plats är möjligtHuvudprincipen är dock att först anmäld får plats. --

Digital intervention för att minska stillasittande hos personer som genomgår cancerbehandling.

Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) har i uppdrag att utföra hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter som inte ingår i läkemedelsförmånerna och som upphandlas av regionerna. De hälsoekonomiska bedömningarna är avsedda att stödja kliniska beslut och beslut kring upphandling hos regionerna. Genom att öka kunskapen och transparensen kring de medicintekniska produkternas kostnadseffektivitet på en nationell nivå kan användningen av medicinteknik bli mer kunskapsstyrd och likvärdig i hela Sverige. TLV:s hälsoekonomiska bedömningar är en del av processen för nationellt ordnat införande av medicinteknik.

Forskningen visar att patienter sparar och behåller information om sin egen och anhörigas hälsa på varierande sätt. Digitala system kan både hjälpa och förhindra patienter att hantera och spara information på ett för dem ändamålsenligt sätt. Presentationen ger en översikt över aktuell forskning om hantering av egen hälsoinformation och sammanfattar problem och behov som patienter har uttryckt.

AI- och strukturerat arbetsflöde av MR prostata på röntgenkliniken i Västmanland.

Hur ser den digitala transformationen av vården (inklusive primärvården) ut i Region Gävleborg?

The Nordic region is a strong market for digital health, due to the advanced healthcare systems, technological infrastructure and culture of innovation. With a focus on innovation, prevention, precision medicine and a strong research ecosystem, the Nordics offer fertile ground for digital health solutions to improve healthcare delivery, empower patients, and address the growing burden of chronic diseases. This session is a great opportunity to get to know the Nordic healthcare systems and their possibilities, challenges and why the Nordic market is a great fit for you!  
Speakers: Ervin Alic Innvotion Norway, Nima Jokilaakso Sitra, Marija Ljungdahl Caganic Danish Embassy Sweden & Louise Bengtsson Business Sweden. Moderated by Britta Stenson.

Hur startar man egenmonitorering för 100 astmapatienter på bara en vecka? Det här är en programpunkt för dig som vill veta mer om framtidens vård och få verktyg för att skapa förändring – snabbt och effektivt. Kom och lyssna för att inspireras och ta med dig värdefulla insikter hem!

Trygga barn vid magnetkameraundersökning - ett projekt där vi utvärderar om det med hjälp av ny teknik går att undvika narkos vid MR-undersökning för barn som följs med radiologiska kontroller utifrån tumör-/cancerdiagnos.

En av regionerna utsedd arbetsgrupp bestående av kliniskt aktiva specialistläkare och sjuksköterskor arbetar tillsammans med informatiker med att i detalj strukturera nationellt gemensam information för centrala venkatetrar.Resultatet kan användas för systemoberoende konfiguration av de olika vårdinformationssystem som information om centrala venkatetrar dokumenteras i under vårdkedjan. Detta ökar möjligheten att information om centrala venkatetrar kan användas och utbytas inom och mellan verksamheter. Det ger även möjlighet till mer effektiv uppföljning ökad patientsäkerheten.