Sammanfattning av studien: Kunskap och kompetens inom förbättringskunskap, e- hälsa och digitalisering har blivit alltmer efterfrågad inom hälso- och sjukvård och socialtjänst för att tillgodose befolkningens behov. Övergripande syftet med studien är att kartlägga förekomsten av ämnet förbättringskunskap i utbildningar inom hälsa och välfärd vid utvalda svenska universitet, högskolor och yrkeshögs-kolor 2024. Syftet innefattar även att undersöka om utbildning ges inom e-hälsa och digitala vårdtjänster samt hur och om förändringar har skett eller planeras att ske vid dessa utbildnings-insatser.

Datainsamling genomfördes med en webbaserad enkät med 19 frågor varav flera med möjlighet att lämna fritextsvar. Enkäten skickades ut till ett nationellt urval av 100 utbildningsansvariga vid utbildningsprogram inom hälsa- och välfärd. Enkäten hade i maj 2024 besvarats av 54 re-spondenter.

Utbildningsmoment omfattande Digitalisering och e-hälsotjänster

Förbättringskunskap ingick i 89 % av de undersökta utbildningsprogrammen och på alla utbild-ningsnivåer. Utbildnings imoment omfattande digital vård förekom i lägre omfattning. Av de 63 % som har kurser eller utbildningsmoment i digitalisering/ e-hälsotjänster i vår-den och socialtjänsten så ingår det på följande sätt; kurser och utbildningsplaner inom IT och e-hälsa, medicinsk dokumentation, fristående kurser och VFU. Digitalisering och e-hälsotjänster förekommer även i kurser som exempelvis hemsjukvård, kommunikation, informationssystem och klinisk fysiologi. Föreläsningar och introduktion i 1177 förekom-mer; “det ingår i våra introduktionsveckor för nyanställda, vi en säkerhetsutbildning för digitala tjänster, journal på nätet, 1177 och AI”. Av de som har svarat uppgav 36 % att de inte har kurser eller utbildningsmoment i digitalisering. Någon svarade att en kurs eller utbildningsmoment är under utveckling men inte färdigplanerat, ett lärosäte planerar att starta en kurs först vårterminen 2027.

Resultatet visade även att ämnesområdet förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, PGSA-hjulet och SMARTA-mål använda av mer än hälften av respondenterna. De uppgav att de var stolta över att den kunskap och kompetens som studenterna får med sig kan bidra till deras förmåga att arbeta med ständiga förbättringar inom hälsa- och välfärdsverksamheter. Trots dessa positiva resultat framkommer ett fortsatt behov av att högskolor och universitet inkluderar och utvecklar relevant utbildning som motsvarar vårdens efterfrågan av såväl moment om e-häsla och digitalisering som förbättringskunskap och - ledarskap.