Internationella riktlinjer från Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att skolbarn (6–17år) ska ägna sig åt måttlig till hög fysisk aktivitet minst 60 minuter per dag (WHO, Phycial activity and young people). I Sverige råder motsvarande rekommendationer avseende fysisk aktivitet hos barn och unga, antagna av Svenska Läkaresällskapet och Svenska Barnläkarföreningen. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet har en tydlig hälsofrämjande effekt hos barn och ungdomar (Donnely et al, 2016) En undersökning 2020 visar att endast ca 30% av skolbarnen uppfyller den rekommenderade mängden fysisk aktivitet per dag (Generation PEP-rapport 2020).  

Barns aktivitet mäts ofta indirekt genom frågeformulär och enkäter innehållande flervalsfrågor, som besvaras av barnet själv eller deras vårdnadshavare. Dessa indirekta undersökningsmetoder metoder att mäta och kvantifiera fysisk aktivitet är relativt osäkra och dras med stora potentiella risker av snedvridning av resultatet (Ainswoeth BE, 2008). Det finns idag objektiva metoder att mäta aktivitet och passivitet där aktivitetsarmband och accelerometrar är två potentiella metoder att kvantifiera aktivitet och passivitet. Inom hälso- och sjukvården saknas idag praktiska riktlinjer och erfarenheter hur metoderna kan och får användas i klinisk praxis. 

Drottning Silvias barnsjukhus har genomfört en studie i samarbete med Garmin och FitRockr för förstå hur sjukvården praktiskt och patientsäkert skulle kunna kan använda sig av objektiva metoder att mäta aktivitet och passivitet hos barn och ungdomar.