Sommaren 2022 testade Region Gävleborg att placera undersköterskor i 1177s telefonrådgivning, då vi anser att en assisterad triage där man har en triagemotorlogik som beslutsstöd, borde kunna utföras av andra yrkesgrupper än bristkompetensen sjuksköterska. Säkerhetsgranskningen av denna pilot föll väl ut och presenterades bland annat på Vitalis 2024.

Eftersom vi i den säkerhetsgranskningen noga kartlagt de 511 patienter som fick en assisterad triage av undersköterska valde vi att titta djupare på hur deras vårdresa blev och granskade särskilt följande:

* När triagemotorn rekommenderade vidare handläggning av läkare, i vilken utsträckning var det de facto en läkare som plockade upp ärendet?

- I de fall en sjuksköterska handlade dessa ärenden primärt, hur många hamnade ändå hos läkare?

- I de fall en sjuksköterska handlade dessa ärenden primärt, hur påverkar det den fortsatta vårdkedjan utifrån risken att vi genomför icke värdeskapande besök?

* Hur stor andel av de efterföljande besöken var värdeskapande ur en strikt medicinsk tolkning?

* Hur stor andel av de patienter som kontaktade 1177 hade redan en påbörjad vårdresa för samma besvär och hur påverkar parallella vårdresor patientsäkerheten?

* Hur väl korrelerar vår triagemotors (RGS-ish) kategorisering med andra prehospitala triagemodeller i ambulanssjukvården (SATS) och på SOS Alarm (STEP)?

* Patienter som ankommer akutmottagningen får ett teamomhändertagande av både omvårdnadspersonal och läkare, men hur ser teamarbetet ut i vår PV i det akuta/subakuta flödet?

Den här typen av strukturerade flödesanalyser är något vi sannolikt gör i alldeles för låg utsträckning. Vår granskning ger inga svar på de förbättringsområden vi identifierat, men kan ge en tankeställare att ta hem till sin egen verksamhet för att eventuellt göra liknande analyser och driva personcentrerade förbättringsarbeten.