Semantisk interoperabilitet mellan olika vårdinformationssystem har stor betydelse för vårdens kvalitet genom att underlätta tillgång till nödvändig information oavsett systemstruktur, något som bla ligger bakom det kommande beslutet om ett gemensam Europeiskt Hälsodataområde (EHDS). Ett av de prioriterade tillämpningsområdena är att använda systemoberoende format för laboratorieresultat. För närvarande finns en övergripande europeisk guideline för laboratorieresultat och det pågår också arbete inom HL7 för att anpassa FHIR profiler till denna och till svenska förhållanden.

I Sverige har interoperabilitet och tillgång till vårdinformationsdata inklusive laboratoriedata via Ineras tjänst NPÖ/Journalen varit i drift sedan 2016. Det nuvarande tjänstekontraktet för laboratoriedata, GLOO4, utvecklades (med NI som underlag) 2018-2020 i syfte att möjliggöra överföring av alla typer av laboratorieresultat.

Då VGR planerar övergå till nyare, regionövergripande laboratorieinformationssystem behöver även den systemspecifikt lagrade informationen i regionens nuvarande laboratorieinformationssystem överföras till ett gemensamt mellanarkivsformat för arkivering och som underlag för migrering. Regionen startade därför 2023 ett projekt med detta syfte.

Eftersom GLOO4 konstruerats för att, med utgångspunkt från NI, kunna hantera generella laboratoriedata valdes detta som utgångspunkt för mappningen. Arbetet, vilket startade för klinisk genetik, avser att inkludera samtliga tidigare och nu i VGR använda LIS vad avser klinisk kemi och mikrobiologi/immunologi.

Interoperabilitet för information som är lagrad i LIS behövs för att hantera skickeprover mellan laboratorier, för arkivering av information på ett systemoberoende sätt, för att underlätta migrering till nya system och användning av information för sekundära ändamål som forskning. GLOO4 utvecklades för kommunikation mellan lokala/regionala vårdinformationssystem (VIS) och NPÖ och är byggt för att hantera färdiga, utsvarade laboratorieinformation men dess informations- och begreppsmodell har, med ett fåtal tillägg och anpassningar, visat sig fungera även för laboratorieintern information.

Vår erfarenhet är att ett framgångrikt arbete bygger på att arbetsgruppen haft en samlad kompetens och erfarenhet om laboratoriemedicinsk verksamhet och processer, informatik, arkitekturella frågor och relationsdatabaser. För att lösa uppgiften har arbetsgruppen behövt tillgång till såväl databasstruktur, systemdokumentation som direkt tillgång till systemens rådata i så oförvanskad form som möjligt. Utöver detta har vi haft intermittent tillgång till referenspersoner med insikt om disciplinspecifika aspekter på hur information lagras. 

Den anpassade informations- och begreppsmodellen kan användas för att exportera laboratorieintern (LIS) information till systemagnostiska format och dess förhållande till pågående arbete på EU nivå (eHealth Network Guideline on Laboratory Results (EHDS)) och HL7 Sveriges anpassning av relevanta FHIR profiler kommer att beröras.