Målgrupper

Politiker och högsta beslutande tjänstemän med ansvar för och/eller bärande roller i den svenska hälso- och sjukvårdens digitalisering

Forskare och thought leaders inom relevanta områden

Företrädare för näringslivet med omfattande kontaktytor mot hälso- och sjukvården

Målsättningar

Identifiera och definiera framgångsfaktorer bortom de vanligaste och schablonmässiga.

Identifiera och definiera kunskapsområden för ”shared learning” för att samla beslutsfattare och thought leaders från politiken, regioner, kommuner, myndigheter, SKR, forskarvärlden, patientorganisationer och näringslivet samt branschorganisationer.

Besvara frågan hur dessa nyckelpersoner tillsammans kan leda och utveckla ett fördjupat lärande av varandras framgångar och motgångar inom digitaliseringen, vilket sedan vägleder och inspirerar samtliga chefer och ledare i hälso- och sjukvården.

Format

Sammanhållen gränsöverskridande session för beslutsfattare, forskare och industriföreträdare.

Inledande kortfattad översikt över väl kända framgångsfaktorer som lösning på väl kända problem med belysning över hur dessa riskerar att blockera den utvecklande diskussionen för långsiktig utveckling.

Översikt över andra viktiga och mer grundläggande framgångsfaktorer vilka kan föra utvecklingen framåt i ett långsiktigt perspektiv (= introduktion till runda-bordsdiskussion).

Runda-bordsdiskussion för deltagarna (6 - 8 per bord).

Kortfattad muntlig sammanfattning från varje bord (i plenum).

Mentometer-frågor till samtliga i lokalen.

Allmän diskussion kring svaren på frågorna (i plenum).

Avslutande sammanfattning.

Abstract

Debatten kring genomförandet av hälso- och sjukvårdens digitalisering präglas ofta av de schablonmässiga framgångsfaktorerna ”mer resurser”, ”bättre infrastruktur”, ”bättre tekniklösningar”, ”andras ansvar”, etcetera. Därmed blir kunskapsbildningen kring andra grundläggande framgångsfaktorer lidande för alla de intressenter och aktörer inom digitaliseringen vilka företräder viktiga men olika perspektiv från politiken, regioner, kommuner, myndigheter, SKR, forskarvärlden, patientorganisationer och näringslivet samt branschorganisationer. Många forum och mötesplatser finns, men få som samlar företrädare för alla dessa intressenter samtidigt för en fördjupad överbryggande och faktabaserad kunskapsdialog. Erfarenheter och kompetens hos denna mångfald av intressenter och aktörer ger sammantagna en omfattande och unik källa till kunskap och lärande – men förutsätter samtal med varandra i stället för till varandra.

Att göra användbara jämförelser av digitaliseringens genomförande och resultatet för vården är en utmaning, även när man jämför olika organisationer inom samma hälso- och sjukvårdssystem. Viktiga nationella initiativ till jämförelser brukar leda till diverse reaktioner och motreaktioner i regioner och kommuner, allt från förnekelse och ifrågasättande till kompetent analys.  Att jämföra hälso- och sjukvård bortom kontrollerad klinisk forskning och prövning är ett svårt kunskapsområde, oftast begränsat till fokus mot lösryckta strukturmått, processmått och medicinska resultatmått. Risken blir stor att man jämför fel och/eller olika saker. Rättvis jämförelse av digitalisering och dess resultat i mätbara termer för vården förutsätter jämförelser av den komplexa helheten av de sammanhang där beslut fattas och verkställs samt följs upp.

Viktiga områden där gemensam jämförande kunskapsbildning och lärande kan göra skillnad:

Förändringsledarskap för digitalisering – dagens och morgondagens chefer och ledare i hälso- och sjukvården måste ha robust kunskap inom ”tillämpad kvalitetsteori för systematisk utveckling” bortom dagens schablonmässiga ”change management” och ”change leadership” och bortom förenklad ekonomistyrning.

Beslut och uppföljning – all digitalisering sammantagen är hälso- och sjukvårdens största investering i modern tid och förutsätter tydliga och spårbara beslut med uppföljning och ett sammanhang mellan ”top-down” och ”bottom-up”.

Return on Digital Investment (RODI) – ”pang för pengarna” – värdeekvation främst för den direkta kopplingen mellan ekonomi och vårdkvalitet men även indirekt för övriga dimensioner i balanserad ledning och styrning är en förutsättning för att veta vad digitaliseringen egentligen tillför vården i mätbara termer.

Metoder för att jämföra – många svenska beslutsfattare och opinionsbildare hävdar att den svenska hälso- och sjukvården är i världsklass och att digitaliseringen är i den internationella frontlinjen, men uppdaterade internationella jämförelser indikerar att vi riskerar att hamna på efterkälken. Metoderna för nationell och internationell jämförelse behöver utvecklas och användas för att ge konklusiva och användbara resultat.

Samspel mellan offentlig sektor och medtech-/healthtech-industri – överbryggande av beröringsskräcken är existenskritisk för ett samarbete som främjar digitaliseringen genom att säkra nyttiggörandet av industrins starka innovationskraft. Nya samarbetsformer för närmare partnerskap mellan offentliga sektorn och industrin kan och måste utarbetas – befintliga överenskommelser och regelverk ger en inramning med stora (men underutnyttjade) möjligheter.