“Samverkansarkitekturen” är Ineras samlingsbegrepp för alla de referensarkitekturer och anvisningar som tagits fram för att möjliggöra interoperabel samverkan mellan aktörer inom svensk vård och omsorg. Idag baseras många av välfärdens interoperabla lösningar på informationsförsörjning via den Nationella tjänsteplattformen. För att denna informationsförsörjning ska möjliggöras måste meddelanden struktureras enligt integrationsprofilen Basic Profile 2.1 (SOAP och XML)

När de kompletterande T2-referensarkitekturerna publicerades 2023, öppnades det upp för att använda andra integrationsstandarder och -mönster. Detta, i kombination med den stora framtidstron på standarden HL7 FHIR för delning av journal- och läkemedelsinformation, väcker frågan om hur ett sådant skifte av standard för meddelandestruktur samt tekniskt överförandeformat ska ske. Ett troligt scenario är att delning av information under en period kommer ske parallellt med två olika informatiska och tekniska standarder (Basic Profile 2.1 och SOAP samt REST-FHIR).

Ur ett informationsarkitekturellt perspektiv är det av stor vikt att på ett adekvat sätt kunna säkerställa att den information som delas är innehållsmässigt likvärdig oavsett dess meddelandeformat. Med andra ord, vi måste försäkra oss om att informationen som delas är densamma oavsett om den delas med meddelandestrukturen Basic Profile 2.1 eller med FHIR-profiler.

En idé till lösning har varit att kartlägga informationsmängder med hjälp av en verksamhetsbaserad referensgrupp helt oberoende av framtida tekniska lösningar. Flertalet tekniska lösningar kan sedan skapas baserad på informationskartläggningen och man kan således anta att den delade informationen är likvärdig oavsett teknisk realisering. Under 2024–2025 har Inera arbetat tillsammans med en referensgrupp för att testa denna hypotes.

Med hjälp av SKR:s Nationella system för kunskapsstyrning har Inera rekryterat en referensgrupp från det Nationella programområdet för kvinnosjukdomar och förlossning. Detta i syfte att skapa en omfattande kartläggning av informationsmängden Mödrahälsovård. Kartläggningen har skett mer verksamhetsnära än tidigare för att skapa en tydlig distinktion mellan informationskartläggningen och en eventuell teknisk realisering där denna information används.

Informationskartläggningen av mödrahälsovård kan användas som krav vid tekniska realiseringar för sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation eller som underlag vid konfigurering av vårdgivares informationssystem.