Att upphandla beredskap inför kris och krig inom hälso- och sjukvård för kommuner och regioner.

I händelse av kriser med cyberattacker, elavbrott, översvämningar eller rentav krig fungerar ingenting som vi är vana. Om livsviktiga leveranser ska nå fram behövs en robust försörjningskedja som tål stora påfrestningar. Vi får ta del av lärdomar från kriget i Ukraina gällande lagerhållning, sjukvård och logistik och vi diskuterar parametrar man kan tänka på när man upphandlar avtalsanpassad beredskap i Sverige. 

I utredningen 2024:65 om:  Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig, fastställs att kommuner och regioner ansvarar för människors liv och hälsa samt grundläggande värden i samhället.

En delmängd i detta ansvar är att upprätthålla en försörjningsberedskap inom bla läkemedel och medicintekniska produkter så att vården som utförs idag kan fortgå. Det som nämns i utredningsförslagen är att hålla mellan 3-6 månaders säkerhetslager.

Vi kommer bland annat gå igenom följande faktorer i syfte att höja kunskap och medvetenhet kring hur man kan upphandla beredskap för hälso- och sjukvård: 

Avtalanpassad beredskap – externa aktörer

Force Majeur

Längre avtalsperioder

Civil/krigsplacerad personal

Omsättningslager

Spridningskoncept/Satser (standardisering) / Enkelhet

Resiliens i verksamheten (Lager/Transporter/Elförsörjning/IT system)

Alternativa kommunikationsvägar

Enkelhet

Funktion istället för varumärke

Möjlighet att överblicka sitt fysiska lager

Övningar

Stängda gränser

Globala faktorer

Hamnar

Handelsrutter

Fördröjningar 2-3 månader

Asienberoende