Programme

Hur kan vi på bästa sätt förstå hur olika diskrimineringsgrunder samverkar för att skapa barriärer, och hur bryter vi dem? Vi utforskar och diskuterar möjligheter att gå från perspektivträngsel till perspektivgemenskap. 

Den liberala demokratin utmanas både i Europa och resten av världen. Den exekutiva makten i flera länder stärker sin makt på den folkvalda församlingens och folkets bekostnad. Mänskliga rättigheter utmanas eller till och med monteras ner. Domstolarnas självständighet är under hot.Hur ser situationen ut i Sverige? Är den svenska demokratin hotad och hur kan den försvara sig själv. Vilken roll har statliga tjänstepersoner i att stå upp för demokratins värden och mänskliga rättigheter?

I år är det 25 år sedan Sverige ratificerade Europakonventionen om skydd för nationella minoriteter och 15 år sedan vi fick en lagstiftning om nationella minoriteter och minoritetsspråk.Men hur ser verkligheten ut för unga personer från Sveriges nationella minoriteter år 2025? Vilka hinder och möjligheter kvarstår för att få tillgång till sina rättigheter på jämlika villkor? Var hittar man kraft, stolthet och framtidstro och vilka kamper är det dags för nya generationer att ta framåt?

Sverige har en demokrati som i hög grad är decentraliserad och där makten delas mellan kommuner, regioner och stat. Den kommunala självstyrelsen finns fastslagen i Regeringsformen. Att beslut som påverkar människors vardag, välfärd och tillgång till mänskliga rättigheter fattas nära dem som berörs möjliggör delaktighet och anpassning till den lokala kontexten. I landets kommuner och regioner finns närmare 40 000 förtroendevalda, varav de allra flesta är fritidspolitiker. Men hur ser förutsättningarna att delta i den lokala demokratin ut? 

En föreläsning om det förändrade Sverige ur ett mänskliga rättighetsperspektiv, blandat med personliga berättelser från KISAM-Världens mammor och Världens ungdomar. Hur är det att leva på den särskilt utsatta platsen Skäggetorp och vad är konsekvenserna av de många nya lagarna? Vad händer när integrationspolitik blir till assimilering med allt fler repressiva åtgärder? En lägesbild av det förändrade Sverige och förslag på vad som borde satsas för en lyckad integration. 

Genom ett Arvsfondsprojekt i samverkan med sju förskolor och tre anpassade grundskolor har UNICEF Sverige skapat ett kostnadsfritt utbildningsmaterial om barnkonventionen. Materialet präglas av ett lekfullt lärande där barn med stöd av bland annat berättelser, bilder, musik, dofter och smaker lär sig att de är rättighetsbärare och vad barnkonventionen betyder i praktiken. Vi berättar om innehåll och utvecklingsprocess, och du får möjlighet att testa materialet.  

Hur har civilsamhällets organisationer påverkats av de nya demokrativillkoren? Vad har vi lärt oss och vad behöver utvecklas framåt? Välkommen till ett levande samtal mellan Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, och representanter från civilsamhället om erfarenheter, insikter och vägar framåt i arbetet med demokrativillkoren.

Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD) slår ett slag för att samverka med myndigheter och departement i de allra svåraste frågorna. Vill ni lära dig hur du får genomslag i en samverkansprocess? Kom och lyssna på NOD:s tips!

Unga tjejer med erfarenhet av flykt eller av att vara nya i Sverige upplever oro och stress i en överväldigande omfattning - och lämnas ofta ensamma att hantera den. Hur kan skolvärlden och civilsamhället bättre möta och stötta dem? Här berättar tre samtalsledare som varit med i Rädda Barnens Ungdomsförbunds verksamhet Fathima om den verklighet tjejerna vittnar om, och vad som behövs för att stärka deras rättigheter.

Participatory rights for the right to a clean, healthy and sustainable environment refer to access to information, public participation in decision-making, and access to justice in environmental matters. Currently participatory rights for the environment are challenged across Europe. This panel will highlight the importance of participatory rights, how they are challenged, and how, by using them, the public may contribute to a better environment.

Sociala medier har förändrat hur vi tar till oss information och hur vi utsätts för hat. I detta samtal diskuterar vi hur desinformation sprids bland unga, hur hat kan döljas bakom humor, och hur algoritmer förstärker och normaliserar hatfulla budskap. Vi undersöker mekanismerna bakom denna utveckling och vilka konsekvenser det får för ungas världsbild och demokratiska värderingar.

I seminariet möter vi Martin och Martin som båda fått Martin Luther Kingpriset*. Mellan dem och samtalsledaren Anna Lindman sker ett samtal om den dröm som utrycks i det berömda talet som Martin Luther King höll 1963 "I have a Dream", om drömmen fortfarande lever och vem som i så fall är bärare av den?

Könsbaserat våld och trakasserier är fortfarande djupt rotat i den globala modeindustrin. Bakom kläderna vi bär finns kvinnliga fabriksarbetare som vittnar om hot, trakasserier och övergrepp i vardagen.Vad gör svenska klädföretag för att stoppa detta – och lever de upp till sina löften?

Vad innebär urfolksrätten? Vilka rättigheter har egentligen urfolken? Hur ser vi till att stater och världssamfundet lever upp till de urfolksrättigheter som de bestämt sig för att följa? Hur ser det ut i Sverige och kan vi lära något från den kamp som Mapuche folket för? Maritha Sandberg Lööf från Sameföreningen i Stockholm för en dialog med Jorge Calbucura från Mapuche folket.

Välkommen till panelen där forskare och praktiker belyser MR-forskningens framtid i Sverige.Frågor som berörs:
- Vilka forskningsområden dominerar inom MR-forskning och vad behöver framtida MR-forskning fokusera på?- Hur kan forskare och praktiker mötas i det ökade behovet av systematiserad beprövad erfarenhet och vetenskapligt grundad MR-forskning? - Vilka förutsättningar har vi för att driva MR-forskning av hög kvalité i Sverige? Hur påverkas forskning av samhällsutvecklingen och olika politiska beslut?

Globalt står demokratin inför stora utmaningar. Auktoritära krafter växer sig starkare samtidigt som demokratiska principer ifrågasätts och mänskliga rättigheter inskränks. Civilsamhället är en avgörande aktör för att skydda och stärka demokratin samt främja respekten för mänskliga rättigheter. Vad kan civilsamhället göra när demokratin hotas, och hur ser samspelet ut mellan demokrati, mänskliga rättigheter och civilsamhällets handlingsutrymme idag?

Hur kan skolan bli en tryggare plats för hbtqi-ungdomar? I projektet Vi finns överallt - hbtqi på schemat har vi tillsammans med unga tagit fram filmer och lärarhandledningar som stärker hbtqi-perspektivet i undervisningen. Under seminariet premiärvisar vi en av filmerna, samtalar med unga från projektet och diskuterar hur skolor och andra aktörer i samhället kan arbeta tillsammans, med ungas röster i centrum, för att främja representation, delaktighet och mänskliga rättigheter.

Hur tro kan uppmuntrar oss till medkänsla och mod att kämpa för mänskliga rättigheter, demokrati och klimaträttvisa. Mod är nödvändigt för att samhällsförändringar ska vara möjliga. Det krävs modiga förebilder som vågar höja sina röster och ifrågasätta orättvisor. Tron kan vara en källa till mod. Våra modiga talare i seminariet kommer att dela med sig av hur deras egen tro, övertygelser och traditioner uppmanar dem att se och agera mot orättvisor och ger dem mod när de möter motstånd. 

FN:s rasdiskrimineringskommitté har granskat hur Sverige lever upp till rasdiskrimineringskonventionen. Vad behöver regeringen och andra göra för att motverka rasism i Sverige?  Vi på Institutet för mänskliga rättigheter lyfter i vår alternativrapport till kommittén särskilt vår oro för: att personer som upplevt rasism sällan får upprättelserasistiska undertoner i det politiska samtaletatt barn och unga utsätts för rasism i skolanrisk för ökad etnisk profilering.  I seminariet deltar också civilsamhällesorganisationer som lämnat in egna alternativrapporter till rasdiskrimineringskommittén.

Idag ligger ungas framtid i händerna på äldre. Ungas rätt att påverka i samhället bortses ofta och det skadar demokratin - Vi vill förändra detta.Ungdomsfullmäktige i Ängelholm är ett bollplank för kommunala verksamheter och politiker och en plattform där ungas röster kan påverka samhället - Vi vill att detta ska vara en självklarhet överallt.Vår panel vill inspirera och uppmana andra, både kommuner och ungdomar, att följa i våra fotspår - Vi vill göra skillnad.