Har den som utsätts för diskriminering i Sverige möjlighet att få upprättelse? Vem ska stå för kostnaderna och är det rimligt att en enskild som diskriminerats ska behöva riskera flera hundratusen i rättegångskostnader för att få saken prövad av domstol? Innebär svensk lagstiftning i praktiken att det föreligger ”access to justice” för den som utsatts för diskriminering?

Antidiskrimineringsbyråerna i Sverige har talerätt i diskrimineringsmål och driver några fall varje år. Men det sker inte utan problem. Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne har stött på problem där rättegångsbalkens regler tolkades olika av tingsrätt och hovrätt i ett mål om diskriminering kopplat till funktionsnedsättning som byrån driver. Antidiskrimineringsbyrån Malmö mot Diskriminering riskerade att betala närmare 800 000 kr i rättegångskostnader för att få ett mål om bristande tillgänglighet vid högskolan prövat.

Ska det vara så osäkert att få sina rättigheter prövade i svensk domstol? Ombud från ADB:erna berättar om sina fall och förutsättningarna för den enskilde att få tillgång till rättssystemet. Därefter öppnas det upp för en paneldiskussion med företrädare från antidiskrimineringsbyråerna, intresseorganisationer och ansvariga myndigheter.