Det här seminariet kommer att utgå ifrån de sekundära hälsoeffekter som drabbar barn och deras familjer utifrån ett bostadsperspektiv i spåren av pandemin. Barn blir vanligtvis inte allvarligt sjuka av Covid-19 men drabbas desto hårdare av dess konsekvenser.

Att vara bostadslös, att inte ha tillgång till hälso- och sjukvård och att inte ha inflytande över sitt eget liv och sin framtid, det är verkligheten för miljontals barn. Miljontals barn saknar åtminstone en av de förutsättningar som de behöver för att överleva, utvecklas och må bra. Det handlar om att inte ha tillräckligt med mat, att inte få gå i skolan, att bli sjuk av förorenat vatten, d.v.s. bristande tillgång till grundläggande mänskliga rättigheter. Detta blir särskilt uppenbart i Coronapandemins fotspår. De sekundära effekterna av krisen får allvarliga konsekvenser för världens barn och de är de mest utsatta som drabbas hårdast.

Gapminder illustrerar med hjälp av Dollar street https://www.gapminder.org/dollar-street hur familjers rätt till hälsa hänger ihop med ens boendesituation. Vi kommer att se effekter både på kort och lång sikt av denna pandemi, och just nu pågår arbetet med att nå ut med covid-19 vaccin till världen. I det här seminariet berättar UNICEF om hur man arbetar för barns hälsa och överlevnad men också om; Covax som är ett globalt vaccinsamarbete för att stötta utvecklingen av vaccin mot covid-19, med målet att de färdiga vaccinen ska fördelas rättvist. 

 UNICEF arbetar med de barn och familjer som lever på marginalen som nu drabbas hårt av coronakrisen. De har inga statliga skyddsnät att luta sig mot, kan inte jobba hemifrån, eller koppla upp sig för onlineundervisning. De lever i miljöer där viruset snabbt kan komma att spridas, där skyddsåtgärderna är begränsade och hälsosystemen redan försvagade.  Precis som klimatkrisen är coronapandemin en barnrättskris. De sekundära effekterna av krisen drabbar barnen. Den kommer att påverka alla barn, nu och på sikt världen över, men sårbara grupper kommer att drabbas allra värst. Social distansering och regler om att hålla två meters avstånd blir svårt om man lever i fattigdom. 

Hur bor världens barn?

KRIG/KONFLIKT Stora delar av sjukvårdssystemet slås ofta i spillror av krig, vilket innebär lägre tillgång till vård och mindre resurser för att bekämpa ett virusutbrott.

FLYKTINGLÄGER: Extrem trängsel, långa köer till mat- och medicinutdelningar, bristande tillgång till vård och rinnande vatten gör flyktingläger till en högriskmiljö för spridning av virus.

STÄDER: Över hälften av världens befolkning bor i urbana områden, och andelen väntas stiga till 70 procent år 2050. Växande städer kan skapa nya möjligheter för ekonomisk tillväxt, men kan också bidra till ökade sociala klyftor. Hållbara städer och samhällen är en del av de globala målen i Agenda 2030. Städer behöver också byggas så att de är anpassade för barn. UNICEF berättar om sin modell Barnvänliga städer. Hur städer och samhällen utformas påverkar barn och unga. Lek, sport och att växa upp tar plats och måste få göra det. 

SLUMOMRÅDEN: Globalt sett bor nästan 30 procent av världens befolkning i slumområden, enligt Världsbankens senaste siffror. Områdena är tätbefolkade och rinnande vatten en bristvara.

Riskfaktorer:

FATTIGDOM: För ekonomiskt utsatta kan arbetslöshet innebära akut risk för undernäring. Det ökar risken att människor tvingas kompromissa med exempelvis karantänsregler. Fattiga har också generellt lägre tillgång till vård och vatten.

REDAN SJUKA: För den som redan har underliggandesjukdomar ökar faran med covid-19.

INSTÄLLD BARNHÄLSOVÅRD: . Vaccinationer är det bästa sättet att förebygga sjukdomar och förhindra att epidemier uppstår.  I rutinvaccinationsprogrammen ingår ett flertal vaccin och ges under flera tillfällen. Under första levnadsåret behöver barnet besöka vårdenheten fem gånger. Något som kan vara svårt och kostsamt att genomföra för många familjer. På grund av nedstängningarna så har många barn nu gått miste om viktiga vaccinationer. 

UNICEF berättar om hur man arbetar för att nå alla barn och om ett av organisationens prioriterade områden om att alla barn har rätt att bo i en ren och trygg miljö och alla barns rätt till hälsa. Det finns en större risk för smittspridning i socioekonomiskt utsatta områden på grund av bland annat trångboddhet, ökad arbetslöshet, sämre tillgång till utbildning, den ökade risken för mäns våld mot kvinnor  och barn. Det globala målet om god hälsa och välbefinnande riskerar att motverkas av coronaviruset. Avsaknaden av social trygghetssystem gör att många nu riskerar att lämnas utanför rent bokstavligen.

Vad vet vi om hur människor i världen bor? 

Gapminder har gjort en kartläggning över hur människor bor i världen som visar att familjer världen över är mer lika än vad vi kanske tror. I Dollar street projektet besökte man 264 familjer i över 50 länder och samlade in över 3 000 fotografier. Vi tittar på Dollar Street för att se hur människor lever och hur deras inkomster påverkar vilken bostad man kan bo i och vilken tillgång man har till vatten, sanitet och hygien. Samt om deras boendesituation påverkar deras möjligheter att vaccinera sig mot covid-19. 

Barns rättigheter boende miljö och mänskliga rättigheter?

MR-fonden sätter rättighetsperspektivet till seminariets kontext. Vilket ansvar kan man utkräva av staterna för att tillhandahålla barn den hälsa som de har rätt till? Hur kan våra MR-instrument användas för att hantera dagens utmaningar? Hur fungerar MR-systemet när allt fler bor bortom nationalstaten?